Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 företag om studenternas klimatkrav

I ett studentmanifest kräver svenska studenter att arbetsgivarna sätter ekologisk hållbarhet i centrum för sin verksamhet, för att de ska bli aktuella som arbetsgivare. Vi har frågat tre företag hur de ser på studenternas krav och hur de arbetar med att minska sin klimatpåverkan.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
AP Photo/Francois Mori/TT
Franska studenter under en klimatdemonstration i februari. AP Photo/Francois Mori/TT

Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

1. Hur ser ni på kravet att företagen ska sätta ekologisk hållbarhet i centrum för verksamheten?

2. Hur ser ni på kravet att minska koldioxidutsläppen med 16 procent per år?

3. Vilka är era viktigaste åtgärder för att minska klimatpåverkan?

4. Hur viktigt är ert ekologiska hållbarhetsarbete för att ni ska kunna rekrytera och behålla duktiga medarbetare?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:

– Det kravet är inte orimligt. Vi har en långsiktig plan för att göra produkterna och leveranskedjan mer hållbar. Men det finns utrymme för tolkning av vad det innebär att sätta ekologisk hållbarhet i centrum. Betyder det att det finns en ambition för hållbarhetsarbetet och hur affärsmodellen ska bli mer hållbar de kommande åren uppfyller vi det kravet.

– 16 procent låter som ett stort åtagande. Som modeföretag är vår största miljöpåverkan inte i vår egen verksamhet utan i råmaterial och leverantörskedjan, samt hos slutkund. Som student måste man ta hänsyn till att alla företag inte är där just nu, men kan ha ambitionen att nå dit hän.  

– Vi ser bland annat över våra transporter och flyger hem varor så sällan som möjligt. 95 procent av varorna tar vi hem med båt och vi har börjat frakta varor med tåg i större utsträckning. Vi jobbar också mycket med våra råmaterial. Målsättning är att 80 procent av våra plagg ska vara tillverkade av mer hållbara fibrer 2020. Den främsta utmaning är att vår största klimatpåverkan ligger i leverantörskedjan, i fabriker som vi inte äger och i länder där elförsörjningen är oren. För att tackla utmaningarna med leverantörskedjan har svenska textilföretag gått samman i initiativet STICA. Flera aktörer har en större möjlighet att föra en dialog med regeringar och ställa högre krav på gemensamma leverantörer.

– Det är viktigt. Allt fler anger i sina ansökningar att de söker sig till oss därför att vi jobbar hårt med hållbarhetsfrågan. De ställer inga uttryckliga krav på att det finns ett klimatarbete, men på att vi har ett hållbarhetsarbete – socialt och miljömässigt.

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:

– Vår affär bygger på att vi hjälper slutkunderna att uppgradera till starkare och lättare stål, som i slutändan gör att de kan minska sina koldioxidutsläpp. Vi har länge arbetat för att göra ståltillverkningen så koldioxideffektiv som möjligt. Nu har vi kommit så långt det går med rådande teknik. Därför driver vi sedan 2016 ett initiativ tillsammans med LKAB och Vattenfall för att helt få bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen.

– För oss sker det mer stegvis. När vi ställer om stålverket i Oxelösund 2025 minskar vi våra utsläpp med 25 procent. Vårt mål är att bli helt fossilfria till 2045.

– Vi använder i dag kol och koks för att reducera järnmalmen till råjärn och då bildas koldioxid. Nu undersöker vi om det i stället går att använda vätgas. Då bildas vatten i stället för koldioxid. Detta har tidigare prövats i laboratorier, men nu vill vi att det ska fungera i industriell skala. Får vi bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen blir vi av med drygt 90 procent av de totala koldioxidutsläppen. Vi har också som mål att hjälpa våra slutkunder att minska sina koldioxidutsläpp med 10 miljoner ton årligen från och med nästa år. Det är något mer än SSAB:s egna utsläpp.

– Det är inte den primära anledningen till att vi vill minska koldioxidutsläppen. Men vi har sett att intresset för SSAB som arbetsgivare har ökat sedan vi tog initiativet till fossilfritt stål. Appliceras tekniken med vätgas globalt finns möjlighet att plocka bort 7 procent av världens koldioxidutsläpp. Det attraherar många människor, som vill använda sin energi till att göra något positivt för världen.  

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:

– Vi välkomnar den typen av initiativ eftersom det sporrar oss att förbättra oss inom vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med hållbarhet eftersom vi är övertygade om att det bidrar till tillväxt och utveckling av vår organisation.

– En minskning med 16 procent per år kan vara rimligt för dem som är i början på sin resa för att minska utsläppen. Vi räknar med att nå vårt mål, att minska den indirekta konsumtionen med 50 procent mellan 2017 och 2020. Men när vi har nått dit blir det tuffare. Det är som när man går ner i vikt - det går snabbt i början, men de sista kilona är svåra.

– Vi är inget tillverkande företag. Men vi har många datacenter i Norden, där vi lagrar data. De drar energi. I Norden har vi bytt från fossilt bränsle till förnybara energikällor i alla datacenter. Vi reducerar också våra koldioxidutsläpp genom att dra ner på resandet. Andra halvåret 2018 hade vi totalt resestopp. Vi kan inte fortsätta att resa som vi har gjort tidigare och ser över resorna även år. Genom att sälja hållbara lösningar till våra kunder, som system för e-fakturering, bidrar vi också till minskade koldioxidutsläpp på totalen.

– Jag vill inte separera klimatarbetet från den övriga hållbarhetsagendan. Jag tror att studenterna ser till helheten. Vi får fler frågor om vårt hållbarhetsarbete av unga arbetssökande nu. Vi är i en bransch där det är underskott på folk. För vissa som är jätteduktiga kan nog företagens hållbarhetsarbete vara utslagsgivande. Har vi ett ekologiskt hållbarhetsarbete och minskar de totala utsläppen tror vi att framtida arbetskraft premierar oss.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Det består av tre delar:

1) Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra - bland annat luft, land- och vattenkvalitet. I begreppet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av till exempel föroreningar.

2) Social hållbarhet handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov.

3) Det finns två helt olika definitioner av ekonomisk hållbarhet. Enligt en definition innebär ekonomisk hållbarhet en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Enligt en annan definition likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt.

Vid FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 skrev 194 länder under ett globalt klimatavtal. Enligt avtalet ska regeringarna minska utsläppen av växthusgaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

KTH, Brundtlandrapporten, Naturvårdsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN