Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 företag om studenternas klimatkrav

I ett studentmanifest kräver svenska studenter att arbetsgivarna sätter ekologisk hållbarhet i centrum för sin verksamhet, för att de ska bli aktuella som arbetsgivare. Vi har frågat tre företag hur de ser på studenternas krav och hur de arbetar med att minska sin klimatpåverkan.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
AP Photo/Francois Mori/TT
Franska studenter under en klimatdemonstration i februari. AP Photo/Francois Mori/TT

Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

1. Hur ser ni på kravet att företagen ska sätta ekologisk hållbarhet i centrum för verksamheten?

2. Hur ser ni på kravet att minska koldioxidutsläppen med 16 procent per år?

3. Vilka är era viktigaste åtgärder för att minska klimatpåverkan?

4. Hur viktigt är ert ekologiska hållbarhetsarbete för att ni ska kunna rekrytera och behålla duktiga medarbetare?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:

– Det kravet är inte orimligt. Vi har en långsiktig plan för att göra produkterna och leveranskedjan mer hållbar. Men det finns utrymme för tolkning av vad det innebär att sätta ekologisk hållbarhet i centrum. Betyder det att det finns en ambition för hållbarhetsarbetet och hur affärsmodellen ska bli mer hållbar de kommande åren uppfyller vi det kravet.

– 16 procent låter som ett stort åtagande. Som modeföretag är vår största miljöpåverkan inte i vår egen verksamhet utan i råmaterial och leverantörskedjan, samt hos slutkund. Som student måste man ta hänsyn till att alla företag inte är där just nu, men kan ha ambitionen att nå dit hän.  

– Vi ser bland annat över våra transporter och flyger hem varor så sällan som möjligt. 95 procent av varorna tar vi hem med båt och vi har börjat frakta varor med tåg i större utsträckning. Vi jobbar också mycket med våra råmaterial. Målsättning är att 80 procent av våra plagg ska vara tillverkade av mer hållbara fibrer 2020. Den främsta utmaning är att vår största klimatpåverkan ligger i leverantörskedjan, i fabriker som vi inte äger och i länder där elförsörjningen är oren. För att tackla utmaningarna med leverantörskedjan har svenska textilföretag gått samman i initiativet STICA. Flera aktörer har en större möjlighet att föra en dialog med regeringar och ställa högre krav på gemensamma leverantörer.

– Det är viktigt. Allt fler anger i sina ansökningar att de söker sig till oss därför att vi jobbar hårt med hållbarhetsfrågan. De ställer inga uttryckliga krav på att det finns ett klimatarbete, men på att vi har ett hållbarhetsarbete – socialt och miljömässigt.

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:

– Vår affär bygger på att vi hjälper slutkunderna att uppgradera till starkare och lättare stål, som i slutändan gör att de kan minska sina koldioxidutsläpp. Vi har länge arbetat för att göra ståltillverkningen så koldioxideffektiv som möjligt. Nu har vi kommit så långt det går med rådande teknik. Därför driver vi sedan 2016 ett initiativ tillsammans med LKAB och Vattenfall för att helt få bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen.

– För oss sker det mer stegvis. När vi ställer om stålverket i Oxelösund 2025 minskar vi våra utsläpp med 25 procent. Vårt mål är att bli helt fossilfria till 2045.

– Vi använder i dag kol och koks för att reducera järnmalmen till råjärn och då bildas koldioxid. Nu undersöker vi om det i stället går att använda vätgas. Då bildas vatten i stället för koldioxid. Detta har tidigare prövats i laboratorier, men nu vill vi att det ska fungera i industriell skala. Får vi bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen blir vi av med drygt 90 procent av de totala koldioxidutsläppen. Vi har också som mål att hjälpa våra slutkunder att minska sina koldioxidutsläpp med 10 miljoner ton årligen från och med nästa år. Det är något mer än SSAB:s egna utsläpp.

– Det är inte den primära anledningen till att vi vill minska koldioxidutsläppen. Men vi har sett att intresset för SSAB som arbetsgivare har ökat sedan vi tog initiativet till fossilfritt stål. Appliceras tekniken med vätgas globalt finns möjlighet att plocka bort 7 procent av världens koldioxidutsläpp. Det attraherar många människor, som vill använda sin energi till att göra något positivt för världen.  

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:

– Vi välkomnar den typen av initiativ eftersom det sporrar oss att förbättra oss inom vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med hållbarhet eftersom vi är övertygade om att det bidrar till tillväxt och utveckling av vår organisation.

– En minskning med 16 procent per år kan vara rimligt för dem som är i början på sin resa för att minska utsläppen. Vi räknar med att nå vårt mål, att minska den indirekta konsumtionen med 50 procent mellan 2017 och 2020. Men när vi har nått dit blir det tuffare. Det är som när man går ner i vikt - det går snabbt i början, men de sista kilona är svåra.

– Vi är inget tillverkande företag. Men vi har många datacenter i Norden, där vi lagrar data. De drar energi. I Norden har vi bytt från fossilt bränsle till förnybara energikällor i alla datacenter. Vi reducerar också våra koldioxidutsläpp genom att dra ner på resandet. Andra halvåret 2018 hade vi totalt resestopp. Vi kan inte fortsätta att resa som vi har gjort tidigare och ser över resorna även år. Genom att sälja hållbara lösningar till våra kunder, som system för e-fakturering, bidrar vi också till minskade koldioxidutsläpp på totalen.

– Jag vill inte separera klimatarbetet från den övriga hållbarhetsagendan. Jag tror att studenterna ser till helheten. Vi får fler frågor om vårt hållbarhetsarbete av unga arbetssökande nu. Vi är i en bransch där det är underskott på folk. För vissa som är jätteduktiga kan nog företagens hållbarhetsarbete vara utslagsgivande. Har vi ett ekologiskt hållbarhetsarbete och minskar de totala utsläppen tror vi att framtida arbetskraft premierar oss.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Det består av tre delar:

1) Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra - bland annat luft, land- och vattenkvalitet. I begreppet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av till exempel föroreningar.

2) Social hållbarhet handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov.

3) Det finns två helt olika definitioner av ekonomisk hållbarhet. Enligt en definition innebär ekonomisk hållbarhet en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Enligt en annan definition likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt.

Vid FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 skrev 194 länder under ett globalt klimatavtal. Enligt avtalet ska regeringarna minska utsläppen av växthusgaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

KTH, Brundtlandrapporten, Naturvårdsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.