Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 företag om studenternas klimatkrav

I ett studentmanifest kräver svenska studenter att arbetsgivarna sätter ekologisk hållbarhet i centrum för sin verksamhet, för att de ska bli aktuella som arbetsgivare. Vi har frågat tre företag hur de ser på studenternas krav och hur de arbetar med att minska sin klimatpåverkan.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
AP Photo/Francois Mori/TT
Franska studenter under en klimatdemonstration i februari. AP Photo/Francois Mori/TT

Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

1. Hur ser ni på kravet att företagen ska sätta ekologisk hållbarhet i centrum för verksamheten?

2. Hur ser ni på kravet att minska koldioxidutsläppen med 16 procent per år?

3. Vilka är era viktigaste åtgärder för att minska klimatpåverkan?

4. Hur viktigt är ert ekologiska hållbarhetsarbete för att ni ska kunna rekrytera och behålla duktiga medarbetare?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:

– Det kravet är inte orimligt. Vi har en långsiktig plan för att göra produkterna och leveranskedjan mer hållbar. Men det finns utrymme för tolkning av vad det innebär att sätta ekologisk hållbarhet i centrum. Betyder det att det finns en ambition för hållbarhetsarbetet och hur affärsmodellen ska bli mer hållbar de kommande åren uppfyller vi det kravet.

– 16 procent låter som ett stort åtagande. Som modeföretag är vår största miljöpåverkan inte i vår egen verksamhet utan i råmaterial och leverantörskedjan, samt hos slutkund. Som student måste man ta hänsyn till att alla företag inte är där just nu, men kan ha ambitionen att nå dit hän.  

– Vi ser bland annat över våra transporter och flyger hem varor så sällan som möjligt. 95 procent av varorna tar vi hem med båt och vi har börjat frakta varor med tåg i större utsträckning. Vi jobbar också mycket med våra råmaterial. Målsättning är att 80 procent av våra plagg ska vara tillverkade av mer hållbara fibrer 2020. Den främsta utmaning är att vår största klimatpåverkan ligger i leverantörskedjan, i fabriker som vi inte äger och i länder där elförsörjningen är oren. För att tackla utmaningarna med leverantörskedjan har svenska textilföretag gått samman i initiativet STICA. Flera aktörer har en större möjlighet att föra en dialog med regeringar och ställa högre krav på gemensamma leverantörer.

– Det är viktigt. Allt fler anger i sina ansökningar att de söker sig till oss därför att vi jobbar hårt med hållbarhetsfrågan. De ställer inga uttryckliga krav på att det finns ett klimatarbete, men på att vi har ett hållbarhetsarbete – socialt och miljömässigt.

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:

– Vår affär bygger på att vi hjälper slutkunderna att uppgradera till starkare och lättare stål, som i slutändan gör att de kan minska sina koldioxidutsläpp. Vi har länge arbetat för att göra ståltillverkningen så koldioxideffektiv som möjligt. Nu har vi kommit så långt det går med rådande teknik. Därför driver vi sedan 2016 ett initiativ tillsammans med LKAB och Vattenfall för att helt få bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen.

– För oss sker det mer stegvis. När vi ställer om stålverket i Oxelösund 2025 minskar vi våra utsläpp med 25 procent. Vårt mål är att bli helt fossilfria till 2045.

– Vi använder i dag kol och koks för att reducera järnmalmen till råjärn och då bildas koldioxid. Nu undersöker vi om det i stället går att använda vätgas. Då bildas vatten i stället för koldioxid. Detta har tidigare prövats i laboratorier, men nu vill vi att det ska fungera i industriell skala. Får vi bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen blir vi av med drygt 90 procent av de totala koldioxidutsläppen. Vi har också som mål att hjälpa våra slutkunder att minska sina koldioxidutsläpp med 10 miljoner ton årligen från och med nästa år. Det är något mer än SSAB:s egna utsläpp.

– Det är inte den primära anledningen till att vi vill minska koldioxidutsläppen. Men vi har sett att intresset för SSAB som arbetsgivare har ökat sedan vi tog initiativet till fossilfritt stål. Appliceras tekniken med vätgas globalt finns möjlighet att plocka bort 7 procent av världens koldioxidutsläpp. Det attraherar många människor, som vill använda sin energi till att göra något positivt för världen.  

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:

– Vi välkomnar den typen av initiativ eftersom det sporrar oss att förbättra oss inom vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med hållbarhet eftersom vi är övertygade om att det bidrar till tillväxt och utveckling av vår organisation.

– En minskning med 16 procent per år kan vara rimligt för dem som är i början på sin resa för att minska utsläppen. Vi räknar med att nå vårt mål, att minska den indirekta konsumtionen med 50 procent mellan 2017 och 2020. Men när vi har nått dit blir det tuffare. Det är som när man går ner i vikt - det går snabbt i början, men de sista kilona är svåra.

– Vi är inget tillverkande företag. Men vi har många datacenter i Norden, där vi lagrar data. De drar energi. I Norden har vi bytt från fossilt bränsle till förnybara energikällor i alla datacenter. Vi reducerar också våra koldioxidutsläpp genom att dra ner på resandet. Andra halvåret 2018 hade vi totalt resestopp. Vi kan inte fortsätta att resa som vi har gjort tidigare och ser över resorna även år. Genom att sälja hållbara lösningar till våra kunder, som system för e-fakturering, bidrar vi också till minskade koldioxidutsläpp på totalen.

– Jag vill inte separera klimatarbetet från den övriga hållbarhetsagendan. Jag tror att studenterna ser till helheten. Vi får fler frågor om vårt hållbarhetsarbete av unga arbetssökande nu. Vi är i en bransch där det är underskott på folk. För vissa som är jätteduktiga kan nog företagens hållbarhetsarbete vara utslagsgivande. Har vi ett ekologiskt hållbarhetsarbete och minskar de totala utsläppen tror vi att framtida arbetskraft premierar oss.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Det består av tre delar:

1) Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra - bland annat luft, land- och vattenkvalitet. I begreppet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av till exempel föroreningar.

2) Social hållbarhet handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov.

3) Det finns två helt olika definitioner av ekonomisk hållbarhet. Enligt en definition innebär ekonomisk hållbarhet en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Enligt en annan definition likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt.

Vid FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 skrev 194 länder under ett globalt klimatavtal. Enligt avtalet ska regeringarna minska utsläppen av växthusgaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

KTH, Brundtlandrapporten, Naturvårdsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.