Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Unga vuxna lockas till arbete

De som varken arbetar eller studerar, men gärna spelar datorspel, är målgruppen för ett nytt projekt vid högskolan i Skövde. Genom att utnyttja samma mekanismer som när man gör spel, ska ungdomarna lockas till studier och jobb.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
De flyr in i sitt spelintresse, för i spelen känner de sig trygga och blir bekräftade, säger Katrin Dannberg som i en förstudie, Spel som etableringsverktyg, djupintervjuat så kallade uvas. Colourbox

I Sverige räknar man med att det finns minst 76 000 unga i åldern 16–25 år som varken arbetar eller studerar – uvas kallas de här.

Mellan hälften och en tredjedel, beroende på vem man frågar, av dessa uvas spelar dataspel, men det är inte dataspelen som är orsak till att unga drar sig undan, anser Katrin Dannberg, adjunkt i medier, estetik och berättande vid högskolan i Skövde.

– Nej, det finns andra orsaker till det. Samhället har förändrats och numera krävs gymnasie- och nästan högskoleutbildning för att få jobb. Många unga känner en enorm press på sig att lyckas och en del stänger av.

– Min upplevelse är att de flyr in i sitt spelintresse, för i spelen känner de sig trygga och blir bekräftade, säger Katrin Dannberg som i en förstudie, Spel som etableringsverktyg, djupintervjuat så kallade uvas.

Hon och hennes kollegor har just fått medel från Europeiska socialfonden för att genomföra ett treårigt projekt – Studio Ludlum. Projektet, som startar i augusti, genomförs som ett test i samarbete med fem kommuner i Skaraborg och går ut på att motivera unga genom deras spelintresse.

– Vår tanke är att nyttja det som är positivt i spelandet, det som gör att unga är villiga att ägna timmar åt spel. När man skapar underhållningsspel använder man sig av olika pusselbitar som exempelvis motivation, belöning, återkoppling och regelverk och vi använder samma mekanismer, säger Katrin Dannberg.

De 200 unga som ska delta i projektet kommer dels att få tillgång till en digital plats, som ett spel eller ett chatrum, där de kan skapa egna spelkaraktärer och lära sig saker. Men det ska också skapas fysiska platser där viss verksamhet ska ske. Liksom de ungas avatarer blir belönade när de presterat i den digitala världen, kommer de medverkande att få bekräftelse i den fysiska världen när de deltar i studiebesök eller liknande.  

– Målet är ju att få ut dem i samhället, säger Katrin Dannberg. Fungerar konceptet kommer vi att sprida det vidare.

– För många tjejer är det tabu att tala om spelande och vi jobbar medvetet med mångfaldsfrågor och jämställhet också, för att inte förstärka bilden av att dataspelandet enbart är ett killdominerat intresse.

Fakta

I Japan finns begreppet Hikikomorí som betyder att dra sig undan eller den som stänger sig inne. Enligt  japanska hälsoministeriet kan det röra sig om runt 700 000 unga japaner som dragit sig undan och blir försörjda av sina föräldrar.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.