Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Telia: 1 000 anställda ska bort

Telia ska göra sig av med 1 000 anställda i år. Men facket på företaget är inte överraskat. De senaste åren har det skett neddragningar löpande.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
- Medlemmarna är informerade om läget och berörda medarbetare kommer få besked i början på mars, säger Stefan Carlsson, klubbordförande på Telia Company. Foto: Jessica Gow / TT

Det var i samband med att Telia presenterade en mångmiljardförlust för fjärde kvartalet i fjol som nytillträdda vd:n Allison Kirkby också berättade att bolaget under 2021 ska minska antalet anställda med 1 000 personer.

Den personalminskningen är dock inte direkt kopplad till det nedslående resultatet, utan en del i ett omvandlingsprogram. Enligt TT ska bolaget pressa sina kostnader med två miljarder kronor till 2023 och fyra miljarder till 2025.

– Det låter hemskt att säga, men det har blivit standard med omställningar hos oss. För den enskilde som drabbas är det självklart fruktansvärt, säger Unionens klubbordförande Agneta Ahlström, enligt vilken Telia är inne i en ”tranformationsresa” mot förbättringar och förenklingar.

– Det har varit en kontinuerlig minskning genom åren. Det ovanliga är att företaget den här gången har gått ut med en siffra.

Hur stor del av dessa 1 000 som ska bort som arbetar i Sverige går inte att säga ännu. Enligt Agneta Ahlström kommer samtliga länder där Telia finns – förutom i Sverige även i Finland, Estland, Litauen, Danmark och Norge – drabbas. I bolaget finns i dag cirka 20 000 anställda, varav omkring 8 000 i Sverige.

Bland de 1 000 tjänster som försvinner kommer även finnas konsulter, uppger Agneta Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.