Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Telia: 1 000 anställda ska bort

Telia ska göra sig av med 1 000 anställda i år. Men facket på företaget är inte överraskat. De senaste åren har det skett neddragningar löpande.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
- Medlemmarna är informerade om läget och berörda medarbetare kommer få besked i början på mars, säger Stefan Carlsson, klubbordförande på Telia Company. Foto: Jessica Gow / TT

Det var i samband med att Telia presenterade en mångmiljardförlust för fjärde kvartalet i fjol som nytillträdda vd:n Allison Kirkby också berättade att bolaget under 2021 ska minska antalet anställda med 1 000 personer.

Den personalminskningen är dock inte direkt kopplad till det nedslående resultatet, utan en del i ett omvandlingsprogram. Enligt TT ska bolaget pressa sina kostnader med två miljarder kronor till 2023 och fyra miljarder till 2025.

– Det låter hemskt att säga, men det har blivit standard med omställningar hos oss. För den enskilde som drabbas är det självklart fruktansvärt, säger Unionens klubbordförande Agneta Ahlström, enligt vilken Telia är inne i en ”tranformationsresa” mot förbättringar och förenklingar.

– Det har varit en kontinuerlig minskning genom åren. Det ovanliga är att företaget den här gången har gått ut med en siffra.

Hur stor del av dessa 1 000 som ska bort som arbetar i Sverige går inte att säga ännu. Enligt Agneta Ahlström kommer samtliga länder där Telia finns – förutom i Sverige även i Finland, Estland, Litauen, Danmark och Norge – drabbas. I bolaget finns i dag cirka 20 000 anställda, varav omkring 8 000 i Sverige.

Bland de 1 000 tjänster som försvinner kommer även finnas konsulter, uppger Agneta Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.