Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Telia: 1 000 anställda ska bort

Telia ska göra sig av med 1 000 anställda i år. Men facket på företaget är inte överraskat. De senaste åren har det skett neddragningar löpande.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
- Medlemmarna är informerade om läget och berörda medarbetare kommer få besked i början på mars, säger Stefan Carlsson, klubbordförande på Telia Company. Foto: Jessica Gow / TT

Det var i samband med att Telia presenterade en mångmiljardförlust för fjärde kvartalet i fjol som nytillträdda vd:n Allison Kirkby också berättade att bolaget under 2021 ska minska antalet anställda med 1 000 personer.

Den personalminskningen är dock inte direkt kopplad till det nedslående resultatet, utan en del i ett omvandlingsprogram. Enligt TT ska bolaget pressa sina kostnader med två miljarder kronor till 2023 och fyra miljarder till 2025.

– Det låter hemskt att säga, men det har blivit standard med omställningar hos oss. För den enskilde som drabbas är det självklart fruktansvärt, säger Unionens klubbordförande Agneta Ahlström, enligt vilken Telia är inne i en ”tranformationsresa” mot förbättringar och förenklingar.

– Det har varit en kontinuerlig minskning genom åren. Det ovanliga är att företaget den här gången har gått ut med en siffra.

Hur stor del av dessa 1 000 som ska bort som arbetar i Sverige går inte att säga ännu. Enligt Agneta Ahlström kommer samtliga länder där Telia finns – förutom i Sverige även i Finland, Estland, Litauen, Danmark och Norge – drabbas. I bolaget finns i dag cirka 20 000 anställda, varav omkring 8 000 i Sverige.

Bland de 1 000 tjänster som försvinner kommer även finnas konsulter, uppger Agneta Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Personlighetstest vid rekrytering – allt fler testas

Personlighetstest blir allt vanligare - men det ska vara rätt test. Och resultatet är inte hundraprocentigt.
Johanna Rovira Publicerad 9 januari 2025, kl 06:01
Rekrytering, personlighetstester. Tärningar med olika smiley-ansikten på.
Personlighetstester vanligt vid rekrytering. Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet, menar att personlighetstester kan avslöja destruktiva drag hos kandidater och därmed minska risken för felrekryteringar. Kritiker menar att testerna används slentrianmässigt och kan skrämma bort bra kandidater. Foto: Shutterstock.

En usel chef eller en destruktiv medarbetare, kan vara förödande för verksamheten. Det kan ta många år att rätta till en felrekrytering och kosta oerhört i både pengar och personligt lidande.

Ett personlighetstest kan vara ett sätt att minska risken för att anställa fel personer eftersom test potentiellt kan avslöja destruktiva drag hos en kandidat som verkar toppen i övrigt. Det anser Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet och frontfigur för stiftelsen för tillämpad psykologi, Stp, som bland annat ger psykologer körkort på att tolka tester i urvalssammanhang. 

– Det är inga perfekta instrument vi talar om, men ett personlighetstest kan identifiera narcissistiska drag eller andra drag som inte är önskvärda hos en ledare, säger han. 

Men det är inte bara ledare som testerna används på. Användandet av personlighetstester på arbetsmarknaden har eskalerat. När Kollega för tio år sedan ställde frågan till sina medlemmar om de någon gång gjort en personlighetstest svarade 44 procent ja. I dag svarar sex av tio av deltagarna i vår Novusundersökning att de gjort åtminstone ett personlighetstest. 

Ökat användande av personlighetstester 

Enligt trygghetsorganisationen TRR, som frågat tjänstemän som varit aktivt arbetssökande, ökade antalet testade med 9 procentenheter på tre år. År 2022 hade 67 procent av de arbetssökande behövt göra tester i rekryteringssammanhang (i den siffran inräknades dock också begåvningstester). 

– Av alla mer eller mindre bra metoder för att spå in i framtiden är personlighetstester inte den sämsta metoden. Den är bättre än både tärning och kristallkula. Sedan betyder inte det att personlighetstesterna är fantastiska, säger Johnny Hellgren, som forskar och undervisar bland annat om urval och testning. 

Han syftar då uteslutande på de personlighetstester som bygger på femfaktormodellen, eller Big Five (se faktaruta), och som i korthet går ut på att man bedömer vissa egenskaper hos personer. 

Tester som bygger på femfaktormodellen är också de enda testerna som är certifierade hos Det Norske Veritas, ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet. I dag finns nio certifierade personlighetstester på den svenska marknaden. 

Men det förekommer också ett antal icke-certifierade test på marknaden, varav flera bygger på Myers Briggs typtest.

– Det är bara Big Five som har någon vetenskaplig evidens i rekryteringssammanhang. Myers Briggs avråder från att man använder deras test för att förutsäga prestation på arbete, säger Johnny Hellgren. 

Personlighetstesterna är trots sin evidens starkt ifrågasatta, både av folk i rekryteringsbranschen och av de som söker jobb. Vid Kollegas förra undersökning var en knapp femtedel av de svarande kritiska till testerna. Den siffran har nu, tio år senare, mer än fördubblats. Kritikerna inom exempelvis rekryteringsbranschen menar bland annat att testerna används slentrianmässigt och skrämmer bort de bästa kandidaterna samt att det går att ljuga och fuska på testerna.

Kritik och utmaningar med personlighetstester

Visst finns risken att olämpliga personer slinker igenom testnätet, medger Johnny Hellgren. 

– Men det är väl förhoppningsvis ingen som fattar beslut enbart utifrån testresultatet – de flesta som rekryterar väger samman en strukturerad jobbintervju med test och andra metoder. 

Att lämna in arbetsprover eller att provjobba slår alla andra urvalsmetoder för att hitta rätt person till jobbet, anser Johnny Hellgren, men konstaterar samtidigt att den metoden dessvärre inte funkar för alla typer av yrken. 

– Tittar man på forskningen säger den att tester fungerar på alla typer av jobb. Sedan kan man självklart välja att inte tro på forskningen. Man går på magkänsla trots att mekaniska formler är bättre och diskriminerar mindre. Men det finns ju de som använder astrologi också. 

Själv använder dock inte Stockholms universitet personlighetstester vid rekrytering till akademiska tjänster. 

– Inom akademin går vi strikt på arbetsprestation, vad du har publicerat och vad du dragit in i forskningsunderlag. Fast här är alla sökanden i princip redan testade och det är inte ovanligt att strukturerade intervjuer används på slutkandidaterna, säger Johnny Hellgren. 

Femfaktorsmodellen/ Big Five: 

Bygger på en bedömning av vilka egenskaper en person har i olika grader i förhållande till befolkningens medelvärden.

De fem faktorerna är: 

Öppenhet: Öppen för nya idéer, fantasifull, nyfiken, kreativ

Neuroticism:, Stresskänslig, impulsiv, irriterad, ångestfylld. 

Extraversion: Utåtriktad, sällskaplig, energisk, självsäker.

Vänlighet/tillmötesgående: Tillitsfull, medkännande, samarbetsvillig, pålitlig.

Samvetsgrannhet: Prestationsinriktad, noggrann, plikttrogen, impulskontroll.

Tips för arbetssökande

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, ställ gärna frågor om varför det görs och vilket test det är. Har du gjort det tidigare kan du hänvisa till det resultatet.  
  • Öva på gratistester på nätet för att känna dig van och trygg när det är skarpt läge. 
  • Läs instruktionerna noga, ända till slutet, innan du startar. 
  • Se till att du är utvilad och ostörd. 
  • Gör testet snarast möjligt. Känner du inte igen dig i återkopplingen finns kanske tid att få göra om testet.