Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårt få ut intyg från arbetsgivare

En slarvig eller en hämndlysten arbetsgivare. Orsaken till att många arbetslösa inte får det arbetsgivarintyg de behöver för att snabbt få ut ersättning från a-kassan skiftar men drabbar likväl hårt.
- Nu måste det till sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivarna, säger Unionens ombudsman Patrik Cassersten.
Anita Täpp Publicerad

För att få ersättning från a-kassan krävs ett arbetsgivarintyg där det tydligt framgår hur länge man varit anställd och hur många timmar man jobbat varje vecka sedan eventuell frånvaro är borträknad. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen är alla arbetsgivare skyldiga att lämna ett sådant intyg på begäran.

Men enligt Patrik Cassersten, ombudsman på Unionens regionkontor i Helsingborg, drabbas många arbetslösa av flera månaders försenade utbetalningar från a-kassan då långt ifrån alla arbetsgivare uppfyller skyldigheten.

Ibland handlar det om arbetsgivare som skriver ett undermåligt arbetsgivarintyg och måste komplettera detta för att det ska godtas av a-kassan. I andra fall handlar det om arbetsgivare som bara struntar i att ordna med intyget.

-  Kanske har de bara inte lust att göra det. Men jag har också hört om arbetsgivare som  gör så för att hämnas på den som lämnat arbetsplatsen. Och oavsett orsak så drabbar det ju alltid den arbetslöse hårt, säger Patrik Cassersten.

Det som brukar hända är att den arbetslöse, efter att först länge själv försökt att få sitt arbetsgivarintyg, vänder sig till facket för att få hjälp. Då blir det i stället ombudsmannen som får ligga på arbetsgivaren för att få denne ska skriva intyget. Men eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter är det inte heller säkert att detta fungerar.

- Jag har själv exempel på arbetsgivare som hållit sig undan i en månad eller mer, trots att jag både ringt, skickat mejl och vanliga brev. Så det här blir ofta väldigt långvariga ärenden som tar mycket tid och kraft både av mig och andra ombudsmän. Jag vet att det i dag finns regioner där man inte längre tar sig an det här eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter och man inte kan lägga så mycket resurser som krävs på det.

Det Patrik Cassersten efterlyser nu är alltså en ändring av lagen.

- Både jag och de kollegor jag talat med vill se samma sanktionsmöjligheter som finns i medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. För det här drabbar ju faktiskt dem som redan är hårt utsatta.

Patrik Cassersten påtalar att frågan har varit uppe för diskussion i riksdagen, bland annat sedan ett par socialdemokrater för några år sedan motionerade om att man skulle införa sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som inte skriver arbetsgivarintyg. Men detta har alltså ännu inte blivit verklighet.

- Visserligen finns en möjlighet att ersätta arbetsgivarintyget med lönespecifikationer, i alla fall om den drabbade får hjälp av oss inom facket. Men alla har inte sparat sina lönespecifikationer och går det inte ens att få kontakt med arbetsgivaren så går det ju inte heller att få kopior av lönespecifikationerna, och på en del företag får de anställda inte ens någon lönespecifikation. Så nu måste vi nu få till sanktionsmöjligheter som sätter press på arbetsgivarna, säger Patrik Cassersten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsgivare sänker krav på erfarenhet

Allt fler arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport. Förändringen beror på kompetensbrist – och kan göra det lättare för arbetslösa att få jobb.
Noa Söderberg Publicerad 4 juni 2025, kl 06:01
En skylt hos Arbetsförmedlingen, med jobbsökare i bakgrunden.
Arbetsgivare sänker sina krav på erfarenhet och utbildning i cv:n när de rekryterar ny personal. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Människor som har varit i arbetslöshet under lång tid kan därför få jobb lättare, enligt myndigheten. Kompetensbristen och matchningsproblemen leder också till att nya jobbtillfällen inte skapas. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.

Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.

Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Beror på kompetensbrist – redan anställda får jobba mer

De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.

Kan leda till att långtidsarbetslösa får jobb

Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.

– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Saknar människor med rätt kompetens

Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.