Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Svårt få ut intyg från arbetsgivare

En slarvig eller en hämndlysten arbetsgivare. Orsaken till att många arbetslösa inte får det arbetsgivarintyg de behöver för att snabbt få ut ersättning från a-kassan skiftar men drabbar likväl hårt.
- Nu måste det till sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivarna, säger Unionens ombudsman Patrik Cassersten.
Anita Täpp Publicerad

För att få ersättning från a-kassan krävs ett arbetsgivarintyg där det tydligt framgår hur länge man varit anställd och hur många timmar man jobbat varje vecka sedan eventuell frånvaro är borträknad. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen är alla arbetsgivare skyldiga att lämna ett sådant intyg på begäran.

Men enligt Patrik Cassersten, ombudsman på Unionens regionkontor i Helsingborg, drabbas många arbetslösa av flera månaders försenade utbetalningar från a-kassan då långt ifrån alla arbetsgivare uppfyller skyldigheten.

Ibland handlar det om arbetsgivare som skriver ett undermåligt arbetsgivarintyg och måste komplettera detta för att det ska godtas av a-kassan. I andra fall handlar det om arbetsgivare som bara struntar i att ordna med intyget.

-  Kanske har de bara inte lust att göra det. Men jag har också hört om arbetsgivare som  gör så för att hämnas på den som lämnat arbetsplatsen. Och oavsett orsak så drabbar det ju alltid den arbetslöse hårt, säger Patrik Cassersten.

Det som brukar hända är att den arbetslöse, efter att först länge själv försökt att få sitt arbetsgivarintyg, vänder sig till facket för att få hjälp. Då blir det i stället ombudsmannen som får ligga på arbetsgivaren för att få denne ska skriva intyget. Men eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter är det inte heller säkert att detta fungerar.

- Jag har själv exempel på arbetsgivare som hållit sig undan i en månad eller mer, trots att jag både ringt, skickat mejl och vanliga brev. Så det här blir ofta väldigt långvariga ärenden som tar mycket tid och kraft både av mig och andra ombudsmän. Jag vet att det i dag finns regioner där man inte längre tar sig an det här eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter och man inte kan lägga så mycket resurser som krävs på det.

Det Patrik Cassersten efterlyser nu är alltså en ändring av lagen.

- Både jag och de kollegor jag talat med vill se samma sanktionsmöjligheter som finns i medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. För det här drabbar ju faktiskt dem som redan är hårt utsatta.

Patrik Cassersten påtalar att frågan har varit uppe för diskussion i riksdagen, bland annat sedan ett par socialdemokrater för några år sedan motionerade om att man skulle införa sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som inte skriver arbetsgivarintyg. Men detta har alltså ännu inte blivit verklighet.

- Visserligen finns en möjlighet att ersätta arbetsgivarintyget med lönespecifikationer, i alla fall om den drabbade får hjälp av oss inom facket. Men alla har inte sparat sina lönespecifikationer och går det inte ens att få kontakt med arbetsgivaren så går det ju inte heller att få kopior av lönespecifikationerna, och på en del företag får de anställda inte ens någon lönespecifikation. Så nu måste vi nu få till sanktionsmöjligheter som sätter press på arbetsgivarna, säger Patrik Cassersten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.