Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Storstäder drabbas hårdast när arbetsmarknaden viker

Allt fler tjänstemän blir av med sina jobb. Värst är situationen i Västra Götaland, men arbetsmarknaden försvagas även i Stockholm. Det visar ny statistik från TRR.
David Österberg Publicerad
Björn Larsson Rosvall / TT
I Västra Götaland ökar antalet tjänstemän som får stöd av TRR. Björn Larsson Rosvall / TT

Trenden med fler uppsagda tjänstemän håller i sig. Förra året sökte 14 189 personer stöd hos Trygghetsrådet, TRR. Det är en ökning med 29 procent jämfört med året innan.

Läs mer: Fler tjänstemän är arbetslösa

Ökningen är störst i Västra Götaland. Där sökte 51 procent fler stöd från TRR förra året jämfört med 2018. Även Stockholm har en försvagad arbetsmarknad med en ökning med 34 procent. Skåne klarar sig betydligt bättre – ökningen där var 13 procent.

Att storstäderna drabbas hårdast beror enligt TRR på att flest arbeten och flest stora företag finns där. Dessutom har bilindustrin drabbats hårt av politisk osäkerhet i världen.

Statistiken från TRR visar samtidigt att det går fortare för tjänstemännen att hitta nya jobb.

– Det är glädjande att se att de tjänstemän som får stöd av TRR i dag når en positiv lösning betydligt snabbare än tidigare. Under år 2019 har det i genomsnitt tagit sju månader att nå en positiv lösning, säger Lennart Hedström, vd för TRR, i ett pressmeddelande.

Förra året införde TRR studiersättning. Sju procent av de arbetslösa tjänstemännen valde att plugga förra året, mot fyra procent året innan.

Läs mer: Arbetslösa kan få studier betalda

I dag, onsdag, släppte Handelsbanken sin konjunkturrapport för 2020. Enligt den går Sverige nu in i en mild lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. De kommande åren tror banken att arbetsmarknaden försvagas mer i Sverige än i EU och USA.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.