Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Storstäder drabbas hårdast när arbetsmarknaden viker

Allt fler tjänstemän blir av med sina jobb. Värst är situationen i Västra Götaland, men arbetsmarknaden försvagas även i Stockholm. Det visar ny statistik från TRR.
David Österberg Publicerad
Björn Larsson Rosvall / TT
I Västra Götaland ökar antalet tjänstemän som får stöd av TRR. Björn Larsson Rosvall / TT

Trenden med fler uppsagda tjänstemän håller i sig. Förra året sökte 14 189 personer stöd hos Trygghetsrådet, TRR. Det är en ökning med 29 procent jämfört med året innan.

Läs mer: Fler tjänstemän är arbetslösa

Ökningen är störst i Västra Götaland. Där sökte 51 procent fler stöd från TRR förra året jämfört med 2018. Även Stockholm har en försvagad arbetsmarknad med en ökning med 34 procent. Skåne klarar sig betydligt bättre – ökningen där var 13 procent.

Att storstäderna drabbas hårdast beror enligt TRR på att flest arbeten och flest stora företag finns där. Dessutom har bilindustrin drabbats hårt av politisk osäkerhet i världen.

Statistiken från TRR visar samtidigt att det går fortare för tjänstemännen att hitta nya jobb.

– Det är glädjande att se att de tjänstemän som får stöd av TRR i dag når en positiv lösning betydligt snabbare än tidigare. Under år 2019 har det i genomsnitt tagit sju månader att nå en positiv lösning, säger Lennart Hedström, vd för TRR, i ett pressmeddelande.

Förra året införde TRR studiersättning. Sju procent av de arbetslösa tjänstemännen valde att plugga förra året, mot fyra procent året innan.

Läs mer: Arbetslösa kan få studier betalda

I dag, onsdag, släppte Handelsbanken sin konjunkturrapport för 2020. Enligt den går Sverige nu in i en mild lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. De kommande åren tror banken att arbetsmarknaden försvagas mer i Sverige än i EU och USA.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Det händer när företaget varslar

Att bli varslad om uppsägning när företaget gör nedskärningar kan upplevas som en råsop. Men det kan gå lång tid mellan att första varslet lagts och att du står utan jobb. Här är listan över vad som kan hända på vägen.
Johanna Rovira Publicerad 18 mars 2025, kl 12:27
Varsel. Person lämnar kontor med sina tillhörigheter i en liten flyttkartong.
Förstå varselprocessen: Vad händer när företaget varslar och hur kan du förbereda dig? Foto: Colourbox.
  1. Övervarsel

    Alla varsel leder inte nödvändigtvis till uppsägning eftersom arbetsgivarna gärna lägger ribban högre än nödvändigt. Många anställda, i synnerhet de som är eftertraktade på arbetsmarknaden, söker sig också självmant bort när det börjar knaka i fogarna på företaget och lämnar tjänster efter sig. Under varselvågen 2008-2009 var det exempelvis bara en fjärdedel av varslen som faktiskt resulterade i arbetslöshet. 

 

  1. Tidsfrist

    Om företaget varslar har du vanligtvis gott om tid att söka nytt jobb eller fundera på vad du vill göra härnäst i livet. Rör varslet fler än fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader före driftsinskränkningen, som det kallas. Är det fler än 26 personer som varslas ökas tiden till fyra månader och om varslet omfattar fler än hundra anställda så behöver arbetsförmedlingen underrättas minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag. Storvarsel har dock blivit mer ovanliga, eftersom de kan skada företagens image. 

     

  2. Facket gör entré

    Arbetsgivare som varslar är skyldiga att göra en riskanalys och kalla berörda fackföreningar till förhandling. Detta gäller även om det inte finns kollektivavtal, eftersom det är en väsentlig förändring av de anställdas arbetsförhållanden. Det är enbart om alla anställda är oorganiserade och det inte finns kollektivavtal som arbetsgivaren kan hoppa över förhandlingsplikten. 

    Finns det ingen fackklubb kallas en ombudsman från Unionens regionkontor in. Kan denne inte komma överens med arbetsgivaren fortsätter förhandlingen på central nivå. Facken har dessutom möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan granska arbetsgivarens beräkningar i sömmarna och peka ut andra lösningar än just uppsägningar. 

 

  1. Turordning fastställs

    Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Alla företag kan numera undanta tre personer från turordningen. Arbetsgivaren har också möjlighet att använda undantaget var tredje månad.  Facket kan dessutom mycket väl komma överens om att frångå turordningen och i stället idka byteshandel – man kan exempelvis säga ja till en avtalsturlista om arbetsgivaren i sin tur går med på förlängd uppsägningstid för alla eller frivillighetslösningar för de anställa som säger upp sig. 

 

  1. Företrädesrätt

    Arbetsgivaren måste informera dig skriftligt vilka datum som gäller för uppsägningen och hur du anmäler din företrädesrätt till återanställning – börjar företaget anställa igen inom nio månader efter uppsägningstidens slut kan du nämligen få jobbet tillbaka om du anmält företrädesrätt. 

 

  1. Uppsägningstid

    Hur lång din uppsägningstid är står antingen i kollektivavtalet eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid i regel. Saknas kollektivavtal gäller i stället lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på anställningstid och ålder. Praktik och vikariat räknas in . Det kan vara fiffigt att kontrollera att uppgifterna verkligen stämmer. För den som är föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först efter ledigheten.

 

  1. Söka nytt jobb

    Oavsett hur lång uppsägningstiden är, måste du knoga på, om du inte fått besked om att du är arbetsbefriad. Du har däremot alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du kan anmäla dig som arbetssökande redan innan du jobbat din sista dag, men det är viktigt att du kontaktar a-kassan och arbetsförmedling första dagen du är arbetslös för att du ska få arbetslöshetsersättning. 
    Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp av den trygghetsorganisation som företaget har avtal med. Dels kan du eventuellt få ersättning som fyller ut a-kassan och dels rådgivning och hjälp söka nytt jobb.