Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Sandviks aktieutdelning upprör anställda

Sandvik vill dela ut över åtta miljarder till aktieägarna, samtidigt som de gör stora neddragningar. Ett beslut som rör upp känslor bland de anställda. I fjol tog verkstadsföretaget dessutom emot statliga stödpengar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johanna Norin / TT
Thomas Lilja tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till Sandvik. Johanna Norin / TT

När Sandviks styrelse förra våren föreslog en utdelning på 3 kronor per aktie var Thomas Lilja, ordförande i Unionens koncernklubb och arbetstagarrepresentant i Sandviks styrelse, den enda som reserverade sig.

Läs mer: Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Läs mer: Sandviks aktieägare får vänta ut coronakrisen

Han tyckte att en utdelning var orimlig om man samtidigt skulle få permitteringsstöd på 300 miljoner kronor från staten. Så småningom fick han också stöd för sin åsikt från regeringen och aktieutdelningen slopades.

När Sandvik nu i år föreslår en aktieutdelning på 6,50 kronor per aktie, totalt 8,1 miljard kronor, reserverar sig däremot inte facket.

– Då, i fjol, dök ju marknaden helt och vi var i behov av permitteringslösningar för att inte tvingas göra oss av med folk. Och i en ekonomisk kris kan man inte dela ut pengar. Jag såg också att andra företag nollade utdelningarna, säger Thomas Lilja.

– Jag hade ju trott att vi skulle slippa varsel tack vare permitteringarna. Men det kom ändå varsel inom ståltillverkningen.

En del av utdelningen, 2 kronor per aktie, är en kompensation för fjolårets uteblivna utdelning. Varför reserverade du dig inte mot den?
– Jag har inget superbra svar, jag var lite tveksam. Man kunde ha sparat några miljarder i företaget till framtida investeringar, säger Thomas Lilja som tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till företaget.

Stora neddragningar på gång

Samtidigt som Sandvik vill dela ut 75 procent av vinsten, genomför man även fortsatta neddragningar. Målet har varit att minska antalet heltidsanställda med 5 000 i koncernen som har 40 000 anställda globalt.

Dessutom, inom ståldelen av bolaget erbjuds tjänstemännen att gå ned 20 procent i arbetstid och bara få ett löneavdrag på 10 procent. Ett erbjudande som kan upplevas som ett krav.

– Det ska ju vara frivilligt. Men det finns ett tryck på tjänstemännen att gå ned i tid, det är svårt att säga nej när chefen kommer och frågar. Det är många som känner pressen, säger Thomas Lilja enligt vilken företagets agerande, den föreslagna aktieutdelningen i kombination med sparåtgärder, väcker mycket känslor bland de anställda.

– Det är en stor debatt. Det kommer åsikter både från höger och vänster. Sedan finns det ju en del som är både aktieägare och anställda, de hamnar i ett moraliskt dilemma.

Kan det tänkas att även de anställda som inte är aktieägare får del av vinsten framöver?
– Det är ett krav från den fackliga sidan. Har man råd att betala ut stora pengar till aktieägarna, så tror och hoppas jag att medarbetarna får något extra som tack för det gångna året.

Sandvik

Bolaget har drygt 40 000 anställda i hela världen. I Sverige finns anställda på 14 orter, varav de flesta i Sandviken. Unionen har omkring 2 250 medlemmar på företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Deltagare på Walk & Talk går i grupp under en nätverkspromenad för arbetssökande i Stockholm.
Varannan eller var tredje vecka träffas arbetssökande i Stockholm och promenerar tillsammans och stöttar varandra- Foto: Anders G Warne.

 En solig men kylig tisdag i slutet av april träffas ett tjugotal personer strax efter lunch utanför Centralstationen i Stockholm. De flesta är arbetssökande och flera av dem har träffats tidigare under dessa arrangerade promenader som har fått namnet Walk & Talk. Efter en stund börjar samtliga promenera i maklig takt, två och två, till Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. 

Det kan vara bra att prata om vad man vill göra framåt – inte så mycket om vad man gjort. Vi roterar efter tio minuter och byter samtalspartner, deklarerar Jonas Mauritzson, initiativtagare och arrangör till dessa återkommande promenader. 

Jobbsökare söker sammanhang på Walk & Talk

Helena Risbäck är arbetssökande sedan i augusti, då hon sade upp sig själv från en tjänst som ekonomichef på en målerifirma. Hon har gått med på promenader tre gånger tidigare. 

– Jag tror man har behov av att ses och tillhöra ett sammanhang. Här får jag frisk luft och trevligt sällskap. Det är jättetrögt på arbetsmarknaden nu, men jag är positiv och tror att allt jag gör kommer att leda till något, säger Helena Risbäck.

Helena Risbäck
Helena Risbäck deltar i Walk & Talk för fjärde gången. Foto: Anders G Warne

Hennes relativt nyfunna bekantskap och vandringskamrat Mats Guldbrand understryker vikten av nätverkande. 

– Sedan jag blev av med mitt jobb på Ericsson har jag varit på tio jobbintervjuer. Sju av dem har jag definitivt fått till tack vare nätverkande, säger han. 

Kaffetermosar, LinkedIn och jobbsökarkompisar

Väl framme i Rålambshovsparken slår sig flera i gruppen ner på betongsuggor och håvar fram kaffetermosar. Samtalen fortsätter i småklungor och kontaktuppgifter byts mellan deltagarna, som uppmanas att återuppta samtalen på LinkedIn för att skaffa jobbsökarkompisar och någon att bolla idéer med.

– När man är mellan jobb är det stor risk att man blir lite passiv. Man behöver komma ut för att bryta den ofrivilliga ensamhet som det är lätt att hamna i, säger Jonas Mauritzson, som gick i pension från trygghetsorganisationen TRR, före årsskiftet och startade dessa vandringsturer tillsammans med sin fru Chris i februari i år. 

– Det betyder mycket att få stöd och råd av andra i samma situation. Få chansen att prata om sig själv och sitt jobbsökande med någon som vet hur svårt det är. 

Från Stockholm till flera städer

Sedan premiärpromenaden i februari, har gruppen träffats på spatsertur ytterligare fem gånger. Flertalet av deltagarna har sett inbjudan på Linkedin, men några hakar på vänner eller har fått tips av kompisar. Initiativet har dessutom spridits till Göteborg, Malmö och Oslo, enligt Jonas Mauritzson.

Jonas Mauritzson
Jonas Mauritzson är arrangör och initiativtagare till Walk & Talk. Foto: Anders G Warne

– Det är flera nya här i dag som inte varit med tidigare. Vi brukar vara mellan tio och 20 personer som vandrar, och det krävs ingen anmälan. Det ska vara otvunget och trevligt, säger Jonas Mauritzson.  

Nästa Walk & Talk i Stockholm blir  kl 13.00 19 maj, utanför Centralstationen. I Göteborg samlas man 11 maj kl 13 vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.  I Malmö möts deltagarna 6 maj kl 13 mittemot Stadsbiblioteket i parken. 

Det här är Walk & Talk

  • Upplägg: Jobbsökare promenerar tillsammans två och två och byter samtalspartner ungefär var 10:e minut.
  • Start: Initiativet drog i gång i februari i år.
  • Stockholm: 19 maj kl 13.00, samling utanför Centralstationen.
  • Göteborg: 11 maj kl 13.00, samling vid Äventyrsgolfen vid Linnéplatsen.
  • Malmö: 6 maj kl 13.00, samling mittemot Stadsbiblioteket i parken.
  • Spridning: Enligt arrangören finns Walk & Talk även i Oslo.
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.

Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.