Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Manliga arbetsförmedlare diskriminerar

Inte blond och blåögd? Då bör du undvika manliga arbetsförmedlare om du skulle råka bli arbetslös. Det visar en ny forskningsrapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Arbetslösa som uppfattas ha ett ”stereotypiskt svenskt utseende” har ungefär 50 procent högre chans att rekommenderas en utbildning, än den som i väldigt låg utsträckning uppfattas så. Maja Suslin/TT

Den ännu opublicerade undersökningen, som har gjorts av forskningsinstitutet IFAU i samarbete med Arbetsförmedlingen, visar att ”arbetssökande med stereotypiskt svenskt utseende favoriseras”, rapporterar SVT Nyheter. Enligt SVT ska arbetslösa som uppfattas ha ett ”stereotypiskt svenskt utseende” ha ungefär 50 procent högre chans att rekommenderas en utbildning, än den som i väldigt låg utsträckning uppfattas på detta sätt.

Bakom diskrimineringen står manliga arbetsförmedlare, visar undersökningen vidare. Kvinnliga arbetsförmedlare tycks inte påverkas av om den som söker jobb uppfattas ha ett ”stereotypiskt svenskt utseende”.

Enligt undersökningen påverkas arbetsförmedlarna också av om den arbetssökande talar med brytning eller inte. I det fallet prioriteras den som talar med brytning. Det kan, menar forskarna, tyda på att arbetsförmedlarna försöker följa de riktlinjer som Arbetsförmedlingen hade när undersökningen gjordes om att arbetssökande som har extra svårt på arbetsmarknaden ska få mer hjälp.

Efter avslöjandet har Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Clas Ohlsson bett om ursäkt för diskrimineringen.

Till SVT Nyheter säger han att Arbetsförmedlingen misslyckats med att inpränta myndighetens värdegrund hos de anställda. På frågan om diskrimineringen är lagligt, svarar han:

– Nej det tror jag inte, men jag kan inte svara hundraprocentigt. I alla fall är det oetiskt.

SVT Nyheter har också talat med flera politiska företrädare som anser att diskrimineringen är allvarlig.

– Det kommer inte som en total chock att det finns en strukturell diskriminering som kan drabba människor i Sverige i samband med kontakter med Arbetsförmedlingen, eftersom det här finns i hela samhället, säger Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.