Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Det är bra att räntan sänks, även om sänkningen borde kommit tidigare. Men som bankerna agerat hittills slår det inte igenom fullt ut, säger Lars Jagrén.
För företagen har skillnaden mellan Riksbankens styrränta och den genomsnittliga utlåningsräntan fördubblats sedan finanskrisen 2009. Sedan 2012 har räntegapet på företagssidan varit oförändrat, samtidigt som det sjunkit för bolånen.
Dyrast blir det för de små företagen med små möjligheter att förhandla ned sina räntor. De stora företagen har ofta andra alternativ och starkare förhandlingsposition.
- Det här är viktigt för att företagen ska våga investera och anställa, säger Lars Jagrén som uppskattar att omkring 20 000 nya jobb kunde ha skapats om småföretagen hade kunnat få låna till lägre ränta.
Riksbankens avsikt med sänkningen är att få fart på inflationen. Det här är även viktigt för arbetsmarknadens parter eftersom en av förutsättningarna för avtalens löneökningar har varit en inflation på två procent.
- Det här riskerar att bli ett problem i kommande avtalsrörelser. Man måste kunna lita på att Riksbanken levererar. Inflationen måste upp, säger Lars Jagrén.
- Om inte den här räntesänkningen räcker till måste marknaden och avtalsparterna få veta hur Riksbanken ser på saken och vad den kommer att göra nu.
Enligt TT har inflationstakten i Sverige varit negativ under sju av de nio första månaderna i år. Det är över tre år sedan inflationen låg i närheten av två procent.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
