Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Corona: Maria lämnade resebranschen efter 36 år

Sedan coronapandemin slog till har tiotusentals tjänstemän blivit av med sina jobb. Värst är det inom krisbranscherna hotell, restaurang, turism och flyg. Maria Hansson blev uppsagd efter 36 år i resebranschen – men har nu fått nytt jobb.
David Österberg Publicerad
Shutterstock, Privat
Innan coronapandemin jobbade Maria Hansson på resebyrå. Shutterstock, Privat

Den 10 juni förra året kom beskedet: Resebyrån i Umeå som Maria Hansson, 56, jobbade för hade gått i konkurs och hon blev av med jobbet.

– Det var så jäkla hemskt. Jag visste såklart att det var tuffa tider, men trodde ändå att vi skulle klara oss med alla åtgärder som hade satts in. Det kom som en chock. Mina kollegor var nästan som en familj för mig, vi var jätteledsna.

Maria Hansson hade jobbat i resebranschen sedan hon slutade gymnasiet. Aldrig varit arbetslös, aldrig sökt ett jobb.

– Jag har bytt jobb flera gånger men aldrig behövt söka. Jag lärde ju känna folk i branschen och det var aldrig någon stor sak att byta företag.

Uppsagd – fick hjälp av TRR

Men efter 36 år i arbetslivet stod hon plötsligt utan arbete – och såg branschen hon älskat rämna i pandemin.

– Det är klart att jag kände mig orolig. Jag har ingen fin universitetsutbildning. Visst har jag gått interna kurser, men vilken arbetsgivare bryr sig om att jag kan ett bokningssystem för resor?

Efter några tuffa första veckor ljusnade det ändå lite. Maria Hansson fick hjälp av TRR med personlig rådgivning och rådgivning i grupp.

– Vi pratade och peppade varandra. Och jag sökte jobb hela tiden. Till en början var det svårt att veta vad jag skulle söka. Vad vill jag? Vad kan jag? Är jag överhuvudtaget intressant på arbetsmarknaden?

Efter sommaren kallades hon till intervju för en tjänst som administratör. Av den blev det inget, men när julen närmade sig tändes hoppet igen. Chefen för specialisttandvården ringde och bokade in henne på intervju.

– Jag gick på intervjun dagen efter och det kändes jättebra. På vägen därifrån gjorde jag ett par ärenden och innan jag hade hunnit hem ringde chefen och erbjöd mig jobbet.

En dryg vecka senare påbörjade Maria Hansson sin nuvarande anställning som receptionist och administratör för specialisttandvården.

– Jag är jätteglad. Jag har nytta av en del av min yrkeserfarenhet här, kollegorna är jättegulliga och arbetstiden bra. Jag längtar inte tillbaka till resebranschen även om jag såklart inte skulle vilja ha tiden där ogjord. Det var en fantastisk bransch, men nu känner jag mig färdig med den.

Hårt drabbade branscher

Maria Hansson är inte ensam om att ha blivit av med jobbet. Mellan mars 2020 och februari 2021 sökte över 3 500 uppsagda tjänstemän inom branscherna hotell, restaurang, turism och flyg, stöd av trygghetsrådet TRR. För många av dem går det dock relativt snabbt att hitta något annat att göra. I snitt var omställningstiden kortare jämfört med andra tjänstemän.

Utmärkande för personerna i de berörda branscherna är också att de i högre grad väljer studier jämfört med genomsnittet, enligt statistiken från TRR.

Många väljer också en helt ny bransch. Nästan 75 procent av de uppsagda som fått nya jobb har fått det i en annan bransch. Men att det skulle innebära svårigheter att få igång branscherna när pandemin är över tror inte Erica Sundberg, operativ chef på TRR.

– Det finns många som drabbats och som vill börja jobba igen. Andelen tjänstemän inom hotell, restaurang och turism är dessutom förhållandevis låg jämfört med många andra branscher, säger hon.

Arbetsgivarorganisationen Visita är av en delvis annan uppfattning.

– Krisen får stora konsekvenser för kompetensförsörjningen i företagen. Varje förlorad medarbetare försvårar återstarten av besöksnäringen, säger Peter Thormelius, utbildnings- och HR-chef på Visita.

Organisationen efterlyser förstärkta stöd från regeringen till besöksnäringen och snabbare utbetalningar för att minska effekterna av krisen.

TRR hjälper arbetslösa tjänstemän

Tjänstemän som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser, studiestöd och avgångsersättning.

Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,1 procent av lönesumman.

Runt 35 000 företag är anslutna till TRR. Enbart företag med kollektivavtal kan ansluta sig.

TRR ägs av fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden genom Svenskt Näringsliv och PTK.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Maria har autism: ”Jobba är inga problem – vill bara inte småprata”

Tusen bollar i luften och eviga bränder att släcka. Inte helt ovanliga krav på en arbetsplats. – Normen är att vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Alla som inte är så blir stämplade som udda, säger Maria Westin som står utan jobb igen.
Sandra Lund Publicerad 16 oktober 2025, kl 06:01
 Maria Westin i röd jacka, hon står på avstånd i förgrunden svajar några vita växter.
Maria Westin ska få en ny handläggare på Arbetsförmedlingen. Hon vet inte vem det blir än. Och fick just ett avslag med beskedet att 80 andra sökt samma jobb. Foto: Mats Andersson

Enligt Arbetsförmedlingen är ”flexibel” ett av de vanligast förekommande orden i platsannonser.

På ett sätt stämmer begreppet väl överens med 51-åriga Maria Westins yrkesliv. 

Hon har haft tolv jobb, sex praktikplatser, fem utbildningar och lika många jobbcoacher.

Hon har sålt hundmat, suttit i kundtjänst, varit receptionist, arkivassistent, städat trapphus, sorterat post och tvättat handdukar på en golfklubb. 

De flesta anställningar har varit tillfälliga. 

På ett annat står ”flexibel” ständigt i hennes väg.

Normen är att man ska släcka bränder hela tiden och vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Det anses fint medan alla som inte är så blir stämplade som udda.

Umgås gärna – på fritiden

På Skatteverket, där hon var för 15 år sedan, trivdes hon. 

Maria berättar om en arbetsdag: registrera deklarationer, verifiera, paus, registrera, verifiera, lunch, sedan samma sak igen. 

Hon konstaterar att nu görs allt sådant digitalt. 

Jag kan sitta själv i ett rum och jobba fem timmar i sträck. Mitt arbetsminne är enligt vården långt över det normala. Men jag är inte intresserad av att småprata med kolleger, fika eller folks födelsedagar. Vill jag träffa folk gör jag det på fritiden. 

 

Jag gillar inte heller när arbetskamrater säljer på mig jultidningar och annat för att stötta deras barn. Jag har inget emot barn, men vill inte bli överrumplad. Då köper jag hellre en digital majblomma.

Sedan två år är Maria återigen utan jobb. 

Härifrån hemmet, en etta i Njurunda längs med älven Ljungan, söker hon numera ett till fem jobb i månaden. Det är kravet för att inte riskera ersättningen. 

De vita väggarna pryds av hennes stora idol Alice Cooper, framför sovhörnan står en ljudabsorberande skärm hon fick som stöd vid en tidigare arbetsplats.

Arbetsgivarnas krav högre

Inne i Sundsvall, på Arbetsförmedlingen, arbetar Marie Sjöbom-Olsson. Hon har varit Maria Westins SIUS-stöd under flera år.

SIUS 

Står för "särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd"

En sådan finns där för människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Och man kan få SIUS om Arbetsförmedlingen bedömer att man behöver stöd att ”finna-få-behålla” arbete. 

De letar också jobb genom att söka upp arbetsgivare och har en egen platsbank.

Utmaningen är att vi nu har flera arbetslösa som konkurrerar på arbetsmarknaden. Och arbetsgivares kravprofiler blir bara högre, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Kontorsjobb svårast att få

Svårast är läget för de som ”vill jobba på kontor med lättare arbetsuppgifter”, likt Maria Westin.

De jobben finns inte längre, administration har helt förändrats. I dag innebär en sådan tjänst: svara i telefon, ekonomi, organisation, it och att vara ansiktet utåt. 

Just SIUS-konsulenter satsas det på. I Sundsvall har de nyligen blivit fler, i skrivande stund elva.

Hinder, nedsättning, variation?

  • Myndigheter, som Arbetsförmedlingen, använder funktionsnedsättning. Vissa anser att det är nedlåtande, medan funktionsrättsorganisationer anser att det visar på svårigheterna. En nedsättning kan också vara ett krav för att få hjälp.
  • Då funkar till exempel inte funktionsvariation, varierade är vi alla.
  • Hinder bör man inte använda om människor, utan är något som finns en miljö, till exempel en arbetsplats.

Det talas mycket om dem, den grupp Maria Westin blir inplacerad i. 

Nu ska Arbetsförmedlingen organisera om arbetet med de som ofta och länge hamnar utanför arbetsmarknaden.

Ännu en omorganisering, nu ska mindre göras av privata leverantörer och mer i egen regi.

Alla förnyelsresor ja. Vi är ständigt på väg, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent jämfört med övriga befolkningens 80 procent, enligt SCB. Det vill säga drygt varannan person.

Av de med nedsatt arbetsförmåga är 46 procent sysselsatta.

Arbetslösheten bland funktionsnedsatta låg förra året på 18 procent, jämfört med 8 för övriga befolkningen.

Var tredje diskrimineras

Och 33 procent av dem har diskriminerats eller utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet, enligt SCB. Den vanligaste orsaken är att aldrig få jobbet trots att meriterna finns. Bland de med nedsatt arbetsförmåga ännu vanligare.

För att få SIUS måste man ha just nedsatt arbetsförmåga. 

Vad det innebär beror på person och situation, och det är Arbetsförmedlingen som avgör. 72 procent av personerna med funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. 

Marie Sjöbom-Olsson gestikulerar med händerna. Bär svart väst och blå skjorta.
– På många hemsidor står att ” vi vill spegla världen genom mångfald”. Det låter ju fint, men jag vill se att de lever upp till det. Många ser kraft, inte hinder men ibland får man mer så frön, säger Marie Sjöbom-Olsson, SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen i Sundsvall,

Jobbar oftast privat 

Sysselsatta med funktionsnedsättning jobbar i:

  • 72 procent i privat sektor (övriga: 71 procent)
  • 18 procent kommunalt (övriga: 17 procent)
  • 6 procent regionalt (övriga: 5 procent)
  • 3 procent statligt (övriga: 6 procent)
    Källa: SCB (med decimaler blir totalen 100 procent)

Maria Westin är inte helt nöjd med att hamna i det facket. 

Hon känner inte själv att hennes förmåga är nedsatt. 

Den som utredde henne, när hon fick autism på pappret 2011, hade aldrig stött på ett så högt arbetsminne. 

Min diagnos är ingen sjukdom och går inte att bota med medicinering. Många med diagnoser vill ha planering. Vissa mer, vissa mindre. När omvärlden kommer i sista minuten och kräver olika saker för att de själva planerar dåligt går det inte så bra. Klart min arbetsförmåga går ner då.

Jobbcoacher ger floskler

De jobbcoacher Maria Westin hamnat hos har inte hjälpt henne. Ändå har hon behövt sitta av åtta timmar om dagen hos flera av dem.

De kanske behövs för vissa. Men det jag fått är floskler om att tänka positivt, klä mig helt och borsta tänderna inför en anställningsintervju. Jag är över 50 och inte dum i huvudet.

 

Maria Westin går längs med en älv i röd jacka. Det ser ut som höst med gula och röda löv på träden.
Maria Westin vill ha ett jobb, däremot inte behöva få frågor om fika eller folks födelsedagar stup i kvarten. Foto: Mats Andersson

Maria och Maries bild av att den här gruppen fått det svårare på arbetsmarknaden, bekräftas av Riksrevisions granskning av Arbetsförmedlingens stöd till funktionsnedsatta, som kom i somras. 

I korthet konstaterar myndigheten att olika regeringars reformer av Arbetsförmedlingen bidragit till en ”försämring över tid”. 

Att stänga lokala arbetsförmedlingar, säga upp anställda och övergå till digitala tjänster gör allt svårare för människor med funktionsnedsättning, som ofta behöver nära stöd.

Mycket i dag går ut på kontroll

Marie Sjöbom-Olsson säger att de jobbar på uppdrag av regeringen, och såklart ska följa regler, förordningar och lagar. Men att det ibland blir för stelbent för att kunna hjälpa en grupp som behöver kreativa lösningar. 

Min personliga åsikt är att vi borde få göra det vi är bra på. Mycket i dag går ut på kontroll.

Enligt henne är de bra på motiverande samtal, att få människor att våga. Hon blir lite skakig på rösten när hon nämner hur det är att se en person, första dagen på en arbetsplats. 

Men jag blir ledsen för dem jag inte lyckas få ut. Då har jag misslyckats. Alla människor ska ju få ta plats.

Maria Westin är en av dem. SIUS är ett tidsbegränsat stöd, och kön bara växer. Den formella relationen med Marie är över.

Vad händer nu?

­Ingenting, jag fortsätter söka jobb. Söka, få avslag, söka, få avslag. Så får jag väl en ny handläggare.

När ska ni ses?

Jag kan inte tänka mig att vi någonsin kommer att ses. Någon ringer väl upp.

Tips vid rekrytering:

  • Ifrågasätt kravprofilen, är det mer av önskelista? Tänk mer på vilka uppgifter som personen ska lösa, och vad som krävs för att utföra arbetet.
  • Våga tänk nytt. Måste man verkligen ha ögonkontakt för att vara noggrann? Måste benen vara rörliga för att analysera? Fokusera på förmåga.
  • Tänk bredare. Utgå inte från magkänsla,  fokusera på kompetens.

Källa: Arbetsförmedlingen