Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Corona: Maria lämnade resebranschen efter 36 år

Sedan coronapandemin slog till har tiotusentals tjänstemän blivit av med sina jobb. Värst är det inom krisbranscherna hotell, restaurang, turism och flyg. Maria Hansson blev uppsagd efter 36 år i resebranschen – men har nu fått nytt jobb.
David Österberg Publicerad
Shutterstock, Privat
Innan coronapandemin jobbade Maria Hansson på resebyrå. Shutterstock, Privat

Den 10 juni förra året kom beskedet: Resebyrån i Umeå som Maria Hansson, 56, jobbade för hade gått i konkurs och hon blev av med jobbet.

– Det var så jäkla hemskt. Jag visste såklart att det var tuffa tider, men trodde ändå att vi skulle klara oss med alla åtgärder som hade satts in. Det kom som en chock. Mina kollegor var nästan som en familj för mig, vi var jätteledsna.

Maria Hansson hade jobbat i resebranschen sedan hon slutade gymnasiet. Aldrig varit arbetslös, aldrig sökt ett jobb.

– Jag har bytt jobb flera gånger men aldrig behövt söka. Jag lärde ju känna folk i branschen och det var aldrig någon stor sak att byta företag.

Uppsagd – fick hjälp av TRR

Men efter 36 år i arbetslivet stod hon plötsligt utan arbete – och såg branschen hon älskat rämna i pandemin.

– Det är klart att jag kände mig orolig. Jag har ingen fin universitetsutbildning. Visst har jag gått interna kurser, men vilken arbetsgivare bryr sig om att jag kan ett bokningssystem för resor?

Efter några tuffa första veckor ljusnade det ändå lite. Maria Hansson fick hjälp av TRR med personlig rådgivning och rådgivning i grupp.

– Vi pratade och peppade varandra. Och jag sökte jobb hela tiden. Till en början var det svårt att veta vad jag skulle söka. Vad vill jag? Vad kan jag? Är jag överhuvudtaget intressant på arbetsmarknaden?

Efter sommaren kallades hon till intervju för en tjänst som administratör. Av den blev det inget, men när julen närmade sig tändes hoppet igen. Chefen för specialisttandvården ringde och bokade in henne på intervju.

– Jag gick på intervjun dagen efter och det kändes jättebra. På vägen därifrån gjorde jag ett par ärenden och innan jag hade hunnit hem ringde chefen och erbjöd mig jobbet.

En dryg vecka senare påbörjade Maria Hansson sin nuvarande anställning som receptionist och administratör för specialisttandvården.

– Jag är jätteglad. Jag har nytta av en del av min yrkeserfarenhet här, kollegorna är jättegulliga och arbetstiden bra. Jag längtar inte tillbaka till resebranschen även om jag såklart inte skulle vilja ha tiden där ogjord. Det var en fantastisk bransch, men nu känner jag mig färdig med den.

Hårt drabbade branscher

Maria Hansson är inte ensam om att ha blivit av med jobbet. Mellan mars 2020 och februari 2021 sökte över 3 500 uppsagda tjänstemän inom branscherna hotell, restaurang, turism och flyg, stöd av trygghetsrådet TRR. För många av dem går det dock relativt snabbt att hitta något annat att göra. I snitt var omställningstiden kortare jämfört med andra tjänstemän.

Utmärkande för personerna i de berörda branscherna är också att de i högre grad väljer studier jämfört med genomsnittet, enligt statistiken från TRR.

Många väljer också en helt ny bransch. Nästan 75 procent av de uppsagda som fått nya jobb har fått det i en annan bransch. Men att det skulle innebära svårigheter att få igång branscherna när pandemin är över tror inte Erica Sundberg, operativ chef på TRR.

– Det finns många som drabbats och som vill börja jobba igen. Andelen tjänstemän inom hotell, restaurang och turism är dessutom förhållandevis låg jämfört med många andra branscher, säger hon.

Arbetsgivarorganisationen Visita är av en delvis annan uppfattning.

– Krisen får stora konsekvenser för kompetensförsörjningen i företagen. Varje förlorad medarbetare försvårar återstarten av besöksnäringen, säger Peter Thormelius, utbildnings- och HR-chef på Visita.

Organisationen efterlyser förstärkta stöd från regeringen till besöksnäringen och snabbare utbetalningar för att minska effekterna av krisen.

TRR hjälper arbetslösa tjänstemän

Tjänstemän som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser, studiestöd och avgångsersättning.

Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,1 procent av lönesumman.

Runt 35 000 företag är anslutna till TRR. Enbart företag med kollektivavtal kan ansluta sig.

TRR ägs av fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden genom Svenskt Näringsliv och PTK.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.