Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Besvikelse på Volvo efter uppsägningar

139 tjänstemän tvingas lämna Volvo CE i Eskilstuna. Det står klart sedan förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare avslutats. För de uppsagda väntar en tuff arbetsmarknad.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Många av de som sägs upp från Volvo CE är besvikna. Fredrik Sandberg / TT

I början av sommaren meddelade AB Volvo att de ville göra sig av med 1 250 tjänstemän i Sverige. Orsaken är, enligt företaget, lägre efterfrågan. Nedgången inleddes redan förra året men har förvärrats av coronapandemin.

Volvo CE i Eskilstuna, som konstruerar och tillverkar delar av anläggningsmaskiner och som ingår i Volvokoncernen, varslades 150 tjänstemän. Nu står det klart att 139 av dem tvingas sluta efter att förhandlingarna avslutades förra veckan.

Kollega har pratat med Susanne Karlsson, ingenjör som har jobbat nästan 25 år på Volvo CE.

– Jag klarade mig den här gången. Som tur är har vi sällan stora neddragningar på Volvo. Men vi tar en dag i taget, nu ökar smittspridningen igen och vi får se hur det kommer att påverka.

Hur är stämningen på jobbet nu?
– Det är svårt att säga eftersom vi jobbar hemifrån. Det har varit väldigt speciellt, vi kan inte prata med varandra som vi är vana vid. Men många är förstås besvikna. Det är extra tufft att bli uppsagd när tiderna är som de är, även om TRR stöttar dem som nu blir av med jobbet.

Susanne Karlsson och hennes kollegor korttidspermitterades i slutet av mars. Planen var att permitteringarna skulle pågå till slutet av november, men avbröts när efterfrågan ökade igen. Enligt företagets kvartalsrapport ökade orderingången med 40 procent och leveransen av maskiner med 20 procent under tredje kvartalet i år. Särskilt stark var efterfrågan i Kina.

Läs mer: Susanne på Volvo tar en dag i taget

Enligt Arbetsförmedlingens prognos för nästa år blir arbetslösheten i Sverige 11,4 procent i början av nästa år. Därefter väntas den långsamt vända nedåt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.