Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Författarna till rapporten har studerat familjer där en förälder jobbade på en arbetsplats som blev nedlagd någon gång mellan 1995 och 2000. Resultaten visar att de föräldrar som blev av med jobbet oftare var arbetslösa och hade lägre arbetsinkomster även under en lång tid efteråt. Bland papporna ökade risken att dö i förtid och bland mammorna risken att skilja sig, behöva vård för alkoholrelaterade sjukdomar och psykisk sjukdom.
Trots det visar studien inga tecken på försämrad hälsa hos barnen. Under de tio år efter nedläggningen som man följt barnen blev de till exempel inte inlagda på sjukhus oftare än andra barn.
– Sjukhusvård är å ena sidan ett bra mått på hälsa då det är någon utomstående som gör bedömningen, men det är å andra sidan ett ganska grovt mått och vi kan inte utesluta att det finns effekter på mindre allvarliga hälsoutfall, säger Anna Sjögren, en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande från IFAU.
Det har dock gått något sämre för barnen i skolan, men enligt rapporten verkar det inte bero på att föräldern förlorar jobbet utan snarare på att det gått sämre för barnen redan innan arbetsplatsnedläggningen. Däremot syns ingen effekt vad gäller barnens sannolikhet att klara gymnasiet eller att vara arbetslös som ung vuxen.
Resultaten skiljer sig från en del annan internationell forskning som visat att barnen drabbas av att föräldrar friställs.
– Det ser ut som att föräldrarna och det omgivande samhället lyckas skydda barnen från de negativa konsekvenserna som drabbar familjen, säger Eva Mörk, en annan av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.
Rapporten har undersökt barn som var mellan 2 och 18 år när en förälder förlorade jobbet, genom att använda registerdata över arbetslöshet, inkomster, skolutfall och sjukskrivningar för perioden 1987-2010.
Barn och föräldrar har följts under 8 år före och 10 år efter nedläggningen. Deras utfall har jämförts med en kontrollgrupp, som inte berörts av en nedläggning, bestående av barn och familjer som i många avseenden är lika de påverkade familjerna.
IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering)
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
