Sedan den 1 oktober gäller nya regler i a-kassan som innebär att ersättningen trappas ned var hundrade dag. Allra hårdast slår de nya reglerna mot dem som varit arbetslösa i mer än 300 dagar och går på det som kallas aktivitetsstöd (se ruta). En av dem är Thomas Höglund från Åre, som plötsligt fick 4 000 kronor mindre i ersättning. 

– Det kom som en chock. Tidigare har Försäkringskassan skickat ut varenda förändringsbeslut, även om det handlade om en hundralapp. Nu fick jag en utbetalning som var flera tusen kronor mindre än jag brukar få. Och utan förklaring. 
 

Försäkringskassan: ”Vi har informerat” 

Förklaringen är att a-kassan har reformerats. Från att ha baserats på hur mycket du har jobbat, baseras den i stället på hur mycket du har haft i inkomst.

Enligt Försäkringskassan har man informerat om de nya ersättningsnivåerna, via informationsskärmar på servicekontoren samt i e-tjänsterna, där de som får aktivitetsstöd loggar in. 

–  Däremot har vi inte möjlighet att personligen kontakta de personer som får aktivitetsstöd om förändringarna. Detta eftersom ersättningsnivåerna är beroende av uppgifter som vi får från a-kassorna i samband med att man söker ersättningen. Det är beklagligt om personer som får aktivitetsstöd utbetald från Försäkringskassan inte har nåtts av informationen, säger Lotta Jernström, pressekreterare på Försäkringskassan. 

Ersättningsnivåerna är inledningsvis 80, 60 och 50 procent av din tidigare inkomst, med sänkning var 100:e dag, för att sedan minska kraftigt ju längre tid du är arbetslös. Ett sätt att stärka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden, menar regeringen. Thomas Höglund håller inte med. 

– Det enda man förstärker är stress och ohälsa hos människor som redan är i en utsatt situation. Att bli ekonomiskt stressad är inte en morot, säger han. 

86 000 svenskar får sänkt aktivitetsstöd

Enligt Försäkringskassans beräkningar är det cirka 86 000 svenskar som får sänkt aktivitetsstöd, som Dagens Nyheter var först med att berätta. Som lägst får de klara sig på 365 kronor om dagen. Thomas Höglund är inte säker på exakt var i trappan han befinner sig, men beräknat på den utbetalning han fick i november kommer han att få ut runt 5 000 kronor per månad till våren. Bara hans hyra ligger på 5 300 kronor. 

– Nej, det går ju inte ihop. Jag kommer att ligga flera tusenlappar back varje månad. Samtidigt har jag tur att jag bor i en kommun där hyrorna är ganska låga och bor själv. Tänk vad effekten skulle bli för en barnfamilj. 

Svårare att söka jobb med funktionsnedsättning

Thomas Höglund har jobbat med många saker i sitt liv, men han har en funktionsnedsättning som gör att vissa jobb behöver anpassas. Det har blivit en utmaning i kontakten med handläggare vid Arbetsförmedlingen och tjänstemännen på Arbetsmarknadsenheten på Åre kommun som inte alltid förstått vilka jobb som han kan utföra. 

– Kommunen erbjuder inte tjänstemannajobb utan praktiska saker som att plocka ölburkar efter turisterna. Jag har ett läkarintyg som säger att jag inte klarar av sådana praktiska jobb. 

I dag är Thomas Höglund oavlönad cirkelledare för en lokal teatergrupp, för att hålla i gång arbetsträningen. Framtiden är oviss och oron stor. Hans förhoppning nu är att det inte fattas ytterligare beslut som påverkar honom i sämre riktning. 

– När det gäller arbetslinjen är jag rädd att nästa beslut blir att långtidsarbetslösa ska få noll i ersättning. På det sättet städar de i statistiken och för över hela kostnaden om försörjningsstöd på kommunerna, säger han. 

Kollega har varit i kontakt med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om det minskade aktivitetsstödet. Han svarar i en skriftlig kommentar.

”A-kassan är en omställningsförsäkring och ska ge trygghet mellan jobb – inte vara en långvarig försörjning. Vi höjer därför taket i början av arbetslösheten och ser till att fler människor omfattas. Samtidigt blir avtrappningen i försäkringen tydligare. Tidigare kunde nämligen de som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning få 22 000 kronor i aktivitetsstöd utan bortre tidsgräns. Det nya systemet ökar incitamenten att ta ett jobb snabbare och minskar riskerna för att människor fastnar i utanförskap.”

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.