Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

TietoEvry ändrade några få ord i en jobbannons. Då lyckades de locka till sig betydligt fler kvinnor.
– Det var ett experiment. För oss är det viktigt att kunna attrahera de kvinnor som finns i branschen, säger Anna Gulliksen, rekryteringschef på TietoEvry.
Oscar Broström Publicerad
Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT
Anna Gulliksen, rekryteringschef på Tieto Evry och genrebild på kvinnliga programmerare. Felicia Yllenius/Henrik Montgomery/TT

I en jobbannons för en programmerare, mer precist en frontend-utvecklare, byttes ordet kompetent ut mot kunnig. I stället för driven skrev TietoEvry fokuserad och självständig blev självgående.

De små förändringarna innebar stora förändring i vilka som sökte tjänsten. I den första jobbannonsen var det endast 14 procent kvinnor bland de sökande, medan den andra hade 36 procent kvinnliga ansökningar. Liknande ordändringar gjordes även i andra jobbannonser och totalt sett ökade de kvinnliga sökande med 32 procent.

TietoEvrys experiment med att ändra ord i jobbannonser var en del i företagets ambition att hälften av de anställda ska vara kvinnor 2030. I dag är den andelen 29 procent.

– Vi ville säkerställa att vi fick fler kvinnliga kompententa sökande till våra öppna tjänster, säger Anna Gulliksen, globalt ansvarig för rekrytering på TietoEvry.

Tog hjälp av experter

Det finns också vetenskapligt stöd för TietoEvrys test. Studier har visat att hur ord är kodade – det vill säga om de upplevs som typiskt manliga eller kvinnliga – påverkar vem som söker tjänsterna.

TietoEvry tog hjälp av expertis på just det, för att veta vilka ord som skulle tilltala fler kvinnor.

– Det är inte bara annonsen och språket som spelar roll, utan det är hela tonaliteten, hur du kommunicerar och vad du använder för bilder. Men även att man också funderar på vad man använder för ord, säger Gulliksen.

Är branschen manligt kodad?

– Ja, absolut. Framför allt startup-världen är väldigt manligt kodad, utifrån uttryck och vilka människor som syns där, även om det finns en större medvetenhet i dag än vad det funnits tidigare.

"Vi vill vara attraktiva för männen också"

Tech- och IT-branschen i Sverige har i dag en övervikt av män. Enligt arbetsgivarorganisationen IT- och telekomföretagen är andelen anställda kvinnor i Sverige 29 procent. I Europa är siffran 20 procent. Det är samtidigt också färre kvinnor än män som söker sig till teknikutbildningar.

Anna Gulliksen understryker att TietoEvry inte söker en viss könsfördelning bara för sakens skull, utan tror att de går miste om talang och kunnande om företaget inte är en attraktiv arbetsplats för kvinnor.

– Självklart vill vi vara attraktiva för männen också. Om de har samma kompetens vill vi få till en bättre balans och då behöver vi få in mer kvinnor, för just nu har vi ingen bra balans. För oss handlar det om att få in så många olika perspektiv som möjligt. Det är viktigt för de tjänster vi tillhandahåller våra kunder.

Läs mer: 

Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Karin Schreil ska förena rivalerna Tieto och Evry

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.