Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Fler får sämre villkor på nytt jobb

Trots högkonjunkturen satsar företagen inte tillräckligt på personalens kompetensutveckling. Statistik från Trygghetsrådet visar att en allt större andel av uppsagda tjänstemän får sämre villkor i sina nya jobb.
Publicerad
Andelen som fått det sämre har ökat drygt 5 procentenheter medan de som har lika eller bättre villkor minskat från runt 75 procent av alla till strax under 70 procent. Källa: TRR

Det är professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som kommit fram till att arbetsgivarna inte satsar på de anställdas kompetensutveckling. Han är expert på arbetsmarknadsfrågor.

– Statistiken tyder på att företagen försummar kompetensutveckling för sina anställda, säger han.

Diagrammet ovan visar att en allt större andel av de uppsagda får sämre villkor när de får en ny anställning och materialet visar också att andelen som får det bättre ökar medan de som får liknande villkor minskar. Sammantaget ökar de som får det sämre mer än den sammanslagna gruppen med lika eller bättre villkor.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet

Diagrammet tar sin början 2009 – året efter finanskrisen. 2009 tog Trygghetsrådet – TRR – hand om 20 000 uppsagda tjänstemän. Med förbättrad ekonomi har antalet succesivt sjunkit och i år är det omkring 10 000 uppsagda som TRR jobbar med. Under hela perioden har ungefär 90 procent av dem som förlorat sin anställning fått nytt jobb.

Läs mer: Kvinnor får oftare nytt jobb

Anders Kjellberg betecknar förändringarna som tydliga. Han säger att digitalisering och flytt till andra länder gör att en hel del jobb försvinner på mellannivå medan andra nya jobb fordrar annan kompetens.

Han tänker sig att de som anser att de fått ett bättre jobb fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, högre lön och mer inflytande medan de som tycker att de fått sämre jobb har hamnat i mindre kvalificerat jobb med lägre lön och ett mer styrt arbete.

Anders Kjellberg säger att orsaken till att en del får sämre jobb är att de inte fått den kompetensutveckling som krävs i ett föränderligt arbetsliv medan de som fått det bättre får det i åtminstone viss utsträckning eftersom många arbetsgivare har svårt att hitta folk till avancerade arbeten.

Han pekar på Ikea som både säger upp och anställer i stor omfattning. Hans åsikt är att de som redan har jobb på Ikea borde få chansen att utbilda sig till de nya jobben.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

Dessutom pekar Anders Kjellberg på en undersökning som fackförbundet Sveriges Ingenjörer gjort. Den visar att företagen satsat mindre de senaste fem åren på att utbilda personalen.

Lennart Hedström är vd för TRR. Han säger inte emot Anders Kjellberg och tillägger.

– Arbetsmarknaden förändras och blir mer polariserad.

TRR:s vd tror att det kan finnas en annan förklaring till en del av utvecklingen och det är enligt honom att det skett en förändring av synen på lön, som innebär att alltfler tycker det är viktigt att göra nytta i samhället och arbeta för ett högre syfte. Det gör att lägre betalda jobb i offentlig sektor blivit mer populära.

Lennart Hedström säger också att kompetensutveckling i stor utsträckning handlar om att lära sig i det dagliga arbetet och av mentorer och arbetskamrater. Ren utbildning och kurser står bara för en tiondel av kompetensutvecklingen enligt honom.

– För individen har det aldrig varit viktigare att investera i sin egen anställningsbarhet. Det gäller att förbereda sig för nästa jobb även om man inte vet vad det är, säger TRR:s vd.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert ser samma utveckling som Anders Kjellberg beskriver. Han berättar att Unionen i många år kunnat se att företagen inte satsar tillräckligt på de anställdas kompetensutveckling. Hans bild är att företagen hela tiden arbetar med kompetensväxling och det innebär att de fortlöpande säger upp folk och anställer andra med ett kunnande som passar verksamheten bättre.

Läs mer: Många tror de får betala själva

– Företagen borde i stället satsa på kompetensutveckling av dem som redan är anställda. Det har många fördelar – bland annat känner de ju redan till företaget och verksamheten, säger Niklas Hjert.

Hans uppfattning är att både individen och företaget har ansvar för kompetensutvecklingen och han påpekar att för många tjänstemän behövs det en ordentlig kompetensutveckling för att kunna få en ny anställning med lika bra villkor om de förlorar jobbet i samband med nästa lågkonjunktur.

En del av förklaringen till att andelen som får det bättre ökat tror Niklas Hjert helt enkelt handlar om att det är lättare att förbättra sina villkor när man byter anställning. Dessutom tänker han sig att andelen som får det sämre delvis kan förklaras av att många efter finanskrisen fått jobb i offentlig sektor där lönerna är lägre.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson säger att företagen ägnar sig mycket åt kompetensutveckling. Det är en överlevnadsfråga eftersom det är svårt att få tag på kompetent personal. När det gäller kommentarer på TRR:s statistik hänvisar han till TRR.

Text: Göran Jacobsson

TRR

Trygghetsrådets uppdrag är att ordna nytt jobb åt tjänstemän i privat sektor, som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist.

Det är en stiftelse som ägs av Svenskt Näringsliv och facken i PTK. 950 000 privatanställda tjänstemän jobbar i företag som är anslutna till TRR. Huvudkontoret finns i Stockholm och TRR har verksamhet på runt 40 platser i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Gör din röst hörd på Kollega Debatt

Arbetsförmedlingen, a-kassa och prestationsångest. Här är några av Kollegas mest lästa debatter under året.
Lina Björk Publicerad 11 augusti 2026, kl 09:15
Kollega debatt
Var med och tyck till om arbetslivet och arbetsmarknaden – allt som rör jobbet. Foto: Colourbox

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest 2025: 

Hittar jag inget nytt jobb innan hösten meddelar jag a-kassan och Arbetsförmedlingen att jag inte längre står till deras förfogande, trots att jag då har långt över 100 ersättningsdagar kvar, skriver Eddy Nehls.

Jag har ringt, förklarat, väntat och ringt igen för att nå rätt person på Arbetsförmedlingen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." Ingen har kontaktat mig – på tre månader, skriver Jenny Fornlund. 

Varför väljer så många att stanna hos arbetsgivare som inte ger dem förutsättningar att göra ett bra jobb? Anställda jobbar i motvind, tar ansvar ända in i väggen bara för att bli ersatta när de går sönder, skriver Elin Åberg.

Efter nio månader skrev jag ut mig från Arbetsförmedlingen. Meddelade a-kassan att tack, men nej tack. Det var inte ett enkelt beslut. Varken ekonomiskt eller mentalt. Men alldeles, alldeles livsnödvändigt, skriver Åsa Hanell. 

När Försäkringskassan säger nej till ersättning försvinner inte behoven – bara stödet. Resultatet blir att sjuka människor faller mellan systemen och att kostnaderna vältras över på kommuner och vård, medan individens liv rasar i fritt fall, skriver Lena Hallonlöf.