Vänstergerillorna Farc (Colombias väpnade revolutionära styrkor) och ELN (Nationella befrielsearmén) bildades på 1960-talet och växte sig starka främst på landsbygden. De nådde sin storhetstid under 90-talet. Från början handlade det om en starkt ideologiskt präglad klasskamp för att ta över makten, nu anses de ha förlorat mycket av sin ideologi och koncentrerar sig allt mer på kidnappningar, terroristdåd och knarkhandel - Colombia producerar 60 procent av världens kokain. Farc tros i dag har cirka 10 000 medlemmar. ELN har 2 000-3 000 medlemmar.

Militär och polis består av ungefär 400 000 personer. Säkerhetsstyrkorna har vid ett otal tillfällen bevisats bryta mot de mänskliga rättigheterna och samarbeta med paramilitärerna.

Paramilitärerna har ett mångfacetterat ursprung i allt från jordägares privatarméer för skydd mot gerillan till en militär strategi exporterad av USA på 60-talet. De nådde sin höjdpunkt runt millennieskiftet under paraplyorganisationen AUC (Colombias förenade självförsvarsstyrkor). AUC framställde sig som allierade till säkerhetsstyrkorna. Från 2003 till 2006 demobiliserades 32 000 paramilitärer. Många av dessa har dock lämnats utan tillräckligt stöd för att finna en väg tillbaka till ett civilt liv.

Nya kriminella grupper har tagit över paramilitären. De begår inte lika många mord och massakrer men växer sig allt starkare.

3-4 miljoner människor i Colombia har fördrivits eller hotats till livet och är flyktingar i sitt eget land. Bara Sudan har fler internflyktingar.

År 2008 hade bara Afghanistan fler offer för personminor. Statliga styrkor har upphört med användningen men antalet fall ökar på grund av att gerillagrupperna fortsätter med sina handtillverkade minor.

• 60 procent av alla fackligt aktiva som mördas i världen är colombianer.
• Under 2009 mördades 40 fackmedlemmar.
•  Sammanlagt 2?800 fackföreningsaktivister har mördats sedan 1986. Från fackföreningshåll hävdas att det rör sig om 4?000 personer.
• Över 90 procent av brotten leder inte till åtal.
• På tjugofem år har organisationsgraden sjunkit från 12 procent till mindre än 4 procent. Minskningen beror på en antifacklig politik och att folk inte vågar gå med i facket.
• Förutom fackföreningsfolk är de främsta måltavlorna människorättsförsvarare, studentaktivister, journalister och människor som kräver sin rätt att få tillbaka mark och egendom, som har stulits från dem.

Källor: Svenska ambassaden i Colombia, Colombianätverket, Juan Carlos Celis vid Universidad de Antioquia.