Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kriget i Ukraina har ökat intresset för solidaritet och engagemang. Men det finns företag som redan tidigare insett värdet av ideellt arbete och uppmanat sina anställda att göra något gott för andra på betald arbetstid. På Astra Zeneca har till exempel alla medarbetare möjlighet att ägna en arbetsdag om året åt något behjärtansvärt volontäruppdrag med bibehållen lön.
Malin Claesson, kvalitetschef på Astra Zeneca i Södertälje, läste ett inlägg på företagets intranät om möjligheten att arbeta som volontär. Hon nappade på chansen och anmälde hela sitt team till att plocka skräp i somras.
– På Astra Zeneca finns stort fokus på både hållbarhetsarbete och miljöfrågor. Nedskräpning är ett stort problem och min ledningsgrupp ville göra en insats för miljön, säger hon.
Hon drog i väg med fyra medarbetare, ett gäng sopsäckar och ägnade en knapp dag åt att hjälpa organisationen Håll Sverige rent att göra åtminstone Södertälje renare.
– Vi gjorde det som en gemensam aktivitet. Det var en stor energi i teamet när vi kom tillbaka. Man lär känna varandra på ett annat sätt när man plockar skräp.
Enligt Malin Claesson var det inga sura miner.
– Jag fick positiv feedback från hela teamet efteråt. Som chef vill jag bidra till en bra arbetsplats och det finns flera vinster med att bidra och göra insatser för andra. Det är en teamaktivitet som samtidigt skapade stolthet över att man jobbar på ett företag som erbjuder de här möjligheterna.
Skräpplockningen gav Malin Claesson blodad tand. I år har hon anmält sig själv till ett integrationsprojekt via Volontärbyrån – en virtuell kompisträff där hon blir matchad med en nyanländ.
– Jag ser verkligen fram emot det. Och jag kan absolut tänka mig att ta mig an nya aktiviteter på min fritid också, säger hon.
På it-företaget Salesforce i Stockholm har alla 230 medarbetare 56 timmar som de kan ägna åt välgörande ändamål. Även här är volontärarbetet frivilligt, men det rekommenderas starkt att man nyttjar sin förmån, enligt Ingrid Ågren, koordinator för volontärarbetet på Salesforce.
– Vi hade precis inlett ett samarbete med Cykling utan ålder när pandemin kom, så det gick i stöpet. Vår förhoppning är att vi ska komma i gång med det nu i vår. Under pandemin såg vi till att göra saker utomhus, städade stränder till exempel, säger Ingrid Ågren.
På spelföretaget Massive Entertaiment i Malmö har alla anställda tre arbetsdagar som de kan utnyttja för att ge sina medmänniskor en hjälpande hand. Volontärarbetet kan handla om i princip vad som helst, gärna miljörelaterat, men inte politiskt eller religiöst. Därmed inte sagt att man inte får engagera sig i ideella organisationer som har en religiös grund – tvärtom är till exempel Stadsmissionen i Malmö en av de frivilligorganisationer man har ett nära samarbete med.
– Vi har som praxis att om någon vill göra en insats så kollar vi upp ändamålet. Men oftast är vi väldigt flexibla, säger Karolina Lundin, ansvarig för CSR (företags samhällsansvar) på Massive.
Precis i pandemins början cyklade hon själv och andra medarbetare ut med matpåsar till familjer som av rädsla för smitta eller andra orsaker inte kunde ta sig till Stadsmissionen för att hämta sin matkasse.
– Vi har också medarbetare som hjälpt till i värmestugor och jobbat i soppkök under vintern. Volontärarbete är något vi trycker mycket på inom Massive. Det bidrar till ökat välmående att få engagera sig i frågor man tycker är viktiga. Dessutom är jag personligen helt övertygad om att det bidrar till ökad produktion. Jag tänker att det är någon slags självförverkligande att göra något annat, något utöver det vanliga jobbet.
Volontärinsatserna är precis som friskvårdsbidraget en helt frivillig anställningsförmån, men sedan kriget i Ukraina har intresset för att hjälpa till stegrats, enligt Linda Malmgren, kommunikationschef på Massive.
– Det är helt otroligt att se den uppslutning som varit bland personalen. Folk är villiga att öppna upp sina hem och redan efter några dagar hade vi samlat ihop skor, täcken, hygienprodukter som ska skickas till gränsen, säger hon.
Massives ägare, Ubisoft, har två kontor i Ukraina och har också ställt upp med resurser och pengar och räknar inte av tiden medarbetarna på Massive lägger på hjälparbetet till Ukraina.
Volontärbyråns idé är att göra det enklare
för personer som vill engagera sig ideellt och förmedla kontakter mellan dessa och frivilligorganisationer. Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån, upplevde ett ökat intresse bland företag för att hitta volontäruppdrag åt sina anställda att jobba med på arbetstid.
– Att erbjuda volontärarbete som anställningsförmån är något alla tjänar på. Det handlar både om att företaget vill ge något tillbaka till samhället och att på ett konkret sätt visa företagets värderingar och locka till sig talanger. Vi vet att det blir allt viktigare framför allt bland yngre, att jobba på företag som delar ens värderingar, säger hon.
En vecka efter att kriget i Ukraina utbröt hade allmänhetens intresse för att engagera sig ökat enormt och besöken på Volontärbyråns sajt fyrdubblats, enligt Anna Snell. Fler förtag än vanligt har också hört av sig och vill veta hur de och deras medarbetare kan bidra.
– Ännu finns det inte många konkreta uppdrag på vår sajt, men det gäller att hålla engagemanget vid liv, för behoven kvarstår långt efter den akuta krisen, säger Anna Snell.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.