Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla vinner på volontäruppdrag på arbetstid

Plocka skräp eller cykla med pensionärer på arbetstid? Flera företag har insett värdet av att erbjuda sina medarbetare att engagera sig ideellt.
Johanna Rovira Publicerad
Man som skjutsar två äldre på specialbyggd cykel
Cykling utan ålder går ut på att frivilliga cyklister tar med personer från äldreboenden ut på cykelturer på specialbyggda flakcyklar. Cykling utan ålder har verksamhet i 42 svenska kommuner. Foto: Emma Franzén

Kriget i Ukraina har ökat intresset för solidaritet och engagemang. Men det finns företag som redan tidigare insett värdet av ideellt arbete och uppmanat sina anställda att göra något gott för andra på betald arbetstid. På Astra Zeneca har till exempel alla medarbetare möjlighet att ägna en arbetsdag om året åt något behjärtansvärt volontäruppdrag med bibehållen lön.

Malin Claesson, kvalitetschef på Astra Zeneca i Södertälje, läste ett inlägg på företagets intranät om möjligheten att arbeta som volontär. Hon nappade på chansen och anmälde hela sitt team till att plocka skräp i somras.

– På Astra Zeneca finns stort fokus på både hållbarhetsarbete och miljöfrågor. Nedskräpning är ett stort problem och min ledningsgrupp ville göra en insats för miljön, säger hon.

Två bilder. En på burkar som plockas i sopsäck. Den andra på folk i munskydd
Skräpplockning blev teamwork på Astra Zeneca. Foto: Colourbox/Privat

Plockade skräp

Hon drog i väg med fyra medarbetare, ett gäng sopsäckar och ägnade en knapp dag åt att hjälpa organisationen Håll Sverige rent att göra åtminstone Södertälje renare.

– Vi gjorde det som en gemensam aktivitet. Det var en stor energi i teamet när vi kom tillbaka. Man lär känna varandra på ett annat sätt när man plockar skräp.

Enligt Malin Claesson var det inga sura miner.

– Jag fick positiv feedback från hela teamet efteråt. Som chef vill jag bidra till en bra arbetsplats och det finns flera vinster med att bidra och göra insatser för andra. Det är en teamaktivitet som samtidigt skapade stolthet över att man jobbar på ett företag som erbjuder de här möjligheterna.

Skräpplockningen gav Malin Claesson blodad tand. I år har hon anmält sig själv till ett integrationsprojekt via Volontärbyrån – en virtuell kompisträff där hon blir matchad med en nyanländ.

– Jag ser verkligen fram emot det. Och jag kan absolut tänka mig att ta mig an nya aktiviteter på min fritid också, säger hon.

På it-företaget Salesforce i Stockholm har alla 230 medarbetare 56 timmar som de kan ägna åt välgörande ändamål. Även här är volontärarbetet frivilligt, men det rekommenderas starkt att man nyttjar sin förmån, enligt Ingrid Ågren, koordinator för volontärarbetet på Salesforce.

– Vi hade precis inlett ett samarbete med Cykling utan ålder när pandemin kom, så det gick i stöpet. Vår förhoppning är att vi ska komma i gång med det nu i vår. Under pandemin såg vi till att göra saker utomhus, städade stränder till exempel, säger Ingrid Ågren.

Tre dagar på Massive

På spelföretaget Massive Entertaiment i Malmö har alla anställda tre arbetsdagar som de kan utnyttja för att ge sina medmänniskor en hjälpande hand. Volontärarbetet kan handla om i princip vad som helst, gärna miljörelaterat, men inte politiskt eller religiöst. Därmed inte sagt att man inte får engagera sig i ideella organisationer som har en religiös grund – tvärtom är till exempel Stadsmissionen i Malmö en av de frivilligorganisationer man har ett nära samarbete med.

– Vi har som praxis att om någon vill göra en insats så kollar vi upp ändamålet. Men oftast är vi väldigt flexibla, säger Karolina Lundin, ansvarig för CSR (företags samhällsansvar) på Massive.

Precis i pandemins början cyklade hon själv och andra medarbetare ut med matpåsar till familjer som av rädsla för smitta eller andra orsaker inte kunde ta sig till Stadsmissionen för att hämta sin matkasse.

– Vi har också medarbetare som hjälpt till i värmestugor och jobbat i soppkök under vintern. Volontärarbete är något vi trycker mycket på inom Massive. Det bidrar till ökat välmående att få engagera sig i frågor man tycker är viktiga. Dessutom är jag personligen helt övertygad om att det bidrar till ökad produktion. Jag tänker att det är någon slags självförverkligande att göra något annat, något utöver det vanliga jobbet.

Volontärinsatserna är precis som friskvårdsbidraget en helt frivillig anställningsförmån, men sedan kriget i Ukraina har intresset för att hjälpa till stegrats, enligt Linda Malmgren, kommunikationschef på Massive.

– Det är helt otroligt att se den uppslutning som varit bland personalen. Folk är villiga att öppna upp sina hem och redan efter några dagar hade vi samlat ihop skor, täcken, hygienprodukter som ska skickas till gränsen, säger hon.

Massives ägare, Ubisoft, har två kontor i Ukraina och har också ställt upp med resurser och pengar och räknar inte av tiden medarbetarna på Massive lägger på hjälparbetet till Ukraina.

Volontärbyrån märker ökat intresse

Volontärbyråns idé är att göra det enklare

Anna Snell
Anna Snell Foto: Filippa Markai

för personer som vill engagera sig ideellt och förmedla kontakter mellan dessa och frivilligorganisationer. Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån, upplevde ett ökat intresse bland företag för att hitta volontäruppdrag åt sina anställda att jobba med på arbetstid.

– Att erbjuda volontärarbete som anställningsförmån är något alla tjänar på. Det handlar både om att företaget vill ge något tillbaka till samhället och att på ett konkret sätt visa företagets värderingar och locka till sig talanger. Vi vet att det blir allt viktigare framför allt bland yngre, att jobba på företag som delar ens värderingar, säger hon.

En vecka efter att kriget i Ukraina utbröt hade allmänhetens intresse för att engagera sig ökat enormt och besöken på Volontärbyråns sajt fyrdubblats, enligt Anna Snell. Fler förtag än vanligt har också hört av sig och vill veta hur de och deras medarbetare kan bidra.

– Ännu finns det inte många konkreta uppdrag på vår sajt, men det gäller att hålla engagemanget vid liv, för behoven kvarstår långt efter den akuta krisen, säger Anna Snell.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hemmiljö med Jeanette Lilja i soffa och filt. Illustrerar situationen när barnet blir hemmasittare och vardagen stannar hemma.
Hemmasittande kan göra hemmet till en plats där skolan aldrig börjar. För Jeanette Lilja blev barnets skolfrånvaro en kamp som till slut slog hårt mot arbetslivet. Foto: Carolina Byrmo.

Där Jeanette Lilja sveper fram, där lyser kollegorna upp. Hon är medarbetaren som alltid kommer sprudlande in på sin arbetsplats med morgonens bredaste leende.

Hon har en magisterexamen i kognitionsvetenskap och har i ungefär 15 år lett projekt inom digital kundservice i telekombranschen. Hela tiden med en odiagnostiserad adhd. Det var delvis en professionell välsignelse, eftersom det var lätt för henne att se mönster och hitta de mest effektiva arbetssätten.

– Jag var jätteuppskattad, också de sista åren då jag var helt slut inombords. Det var ingen på min arbetsplats som visste hur jag mådde. Inte förrän jag en dag utmattad föll ned på en stol och storgrät.

När barnet blir hemmasittare

Det var med det andra barnet som sammanbrottet kom. Den yngsta dottern visade sig tidigt ha ärvt sin mammas svårigheter. Plus några till. Dottern är nu elva år och ett av de uppskattningsvis 19 000 barn i Sverige som inte klarar av att komma till skolan, det som brukas kalls hemmasittare.

En vanlig uppskattning – grundad i en undersökning från Karolinska institutet – är att tre fjärdedelar av de barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.

– Min dotter har ingen diagnos i dagsläget, men har drag av adhd, autism och kravkänslighet, berättar Jeanette Lilja.

Ärftligheten för NPF är stark, den ligger på omkring 80 procent. Av de barn som är hemmasittare har de flesta med andra ord en förälder med NPF, utredd eller ej. Det är en dubbel belastning som alltså är vanlig, och ofta dold.

Det höjer oddsen för att lyckas både på jobbet och hemma:

– Min dotter behöver kunna låna av mitt lugn. Men jag har ju själv ett nervsystem som är extremt lätt att trigga. Och ingen energi att hantera känslomässiga sammanbrott.

Hemmakontor med dator och inspelningsutrustning, videomöte på skärm. Kopplas till att arbeta flexibelt när barnet är hemmasittare.
Efter att ha lämnat sin anställning började Jeanette berätta öppet om sin situation – bland annat i en podd. Att kliva fram kändes riskfyllt, men hon orkade inte leva bakom en fasad. Foto: Carolina Byrmo.

Tillvaron som hemmasittarförälder inleddes för Jeanette Liljas del med flera års kamp för att få dottern i väg till förskolan, och sedan till skolan. De långa morgnarna av lirkande och mutande avtog så småningom – dottern gick inte längre över tröskeln.

– Hon har en extremt stark vilja, som orsakar låsningar i många olika situationer. Så var det redan i förskolan. I skolan kunde hon gömma sig under bänken och vägra komma fram. Det kunde vara kläder som skavde. Stressen gjorde alla mindre problem tusen gånger värre.

Hon beskriver stressen som extrem. Men ambitionen att vara sitt bästa jag både på jobbet och som förälder kunde Jeanette Lilja inte släppa. Gradvis blev situationen alltmer ohållbar.

Morgnarna som tog slut: lirkande, mutande – och till sist tvärstopp

– Jag räckte inte till, fick inte ihop pusslet. Jag gick helt och hållet på adrenalin. Jag ville förändra situationen, men förstod inte hur jag skulle göra, det kändes bara omöjligt. Läkaren sade: ”Det första du behöver göra på morgonen när du lämnat barnen är att vila.”

I stället tog hon ett djupt andetag och drog på peppande musik på högsta volym i bilen på väg till jobbet. För att boosta dopaminet, göra sig redo att sprudla.

– Professionellt stod jag alltid på kanten till en ravin. Jag satt hemma på kvällarna och grinade i panik, i total visshet om att jag inte kommer att klara det. Ändå levererade jag.

När hemmasittande påverkar jobbet: så mår föräldrarna

10 procent av alla skolelever i Sverige har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Riksförbundet Attentions skolrapport 2025 visar hur föräldrarnas arbetsliv och hälsa påverkas av skolsituationen. (Rapporten gäller alltså barn som har en NPF-diagnos och inte enbart hemmasittande barn.)

 

* 63 % uppger att den psykiska hälsan har påverkats.

* 55 % uppger att de är utmattade.

* 40 % uppger att den ekonomiska situationen har försämrats.

* 35 % har gått ned i arbetstid.

* 30 % är eller har varit sjukskrivna.

* 12 % har känt sig tvungna att byta arbete/arbetsplats.

* 8 % har slutat arbeta helt.

 

Hon var omtyckt, men hon kom sent och gick tidigt för att få livet att gå ihop. Ibland kunde kollegor fråga ”jobbar du halvtid?” eller ge andra kommentarer som sved. Men det tyngsta var skuldkänslorna, de åt upp henne inifrån.

Arbetslivet fortsatte – på adrenalin och skuld

– Jag kände mig som en dålig människa om jag arbetade hemma. Eller inte gjorde mina timmar. Det fanns ingen på arbetsplatsen som fattade – men det hade kanske ändå inte haft någon betydelse. Jag hade inte tagit emot särbehandling.

Det var inte Jeanette Lilja som förstod att det tagit stopp. Det var chefen. Han skickade hem henne till en sjukskrivning som i praktiken kom att pågå i sex år.

– Jag grät på jobbet, bröt ihop ofta. Var alltid stressad och trött. Jag klarade inte att föra processen framåt – och det var ju jag som var projektledare. Men jag pressade på och tänkte att så här är väl livet för alla.

De första två veckornas sjukskrivning grät hon. Kände sig misslyckad och det gjorde ont. Snart nog påbörjade hon en adhd-utredning och fick sedan all hjälp vården kunde ge.

– Men det visade sig vara svårt att reda ut vad som lett till utmattningen. Diagnosen, jobbet, föräldraskapet? Jag var högfungerande, men mådde ändå så dåligt. Det var överväldigande även för dem som skulle hjälpa mig.

Hon gick under de sex åren av och på med sjukskrivning, adhd-mediciner och återgång i arbete. Inget fungerade riktigt bra. Till sist fick Jeanette Lilja lämna sin anställning med nio månaders avgångsvederlag.

Jeanette Lilja i hemmiljö på golv med arbets-/pysselmaterial. Kopplar till flexibilitet och pauser i ett anpassat arbetsliv.
Föräldrar till hemmasittare tvingas ofta bygga om hela vardagen. Jeanette anpassade både arbetstider och upplägg för att orka och kunna vara hemma när det behövs. Foto: Carolina Byrmo.

Hon startade en adhd-podd tillsammans med en kompis, där hon berättade om sin tillvaro.

– Jag höll på att kräkas innan första avsnittet, jag tänkte att arbetslivet var kört, att jag aldrig skulle få ett jobb igen. Men jag var beredd att ta risken. Jag klarade inte att leva bakom en fasad längre.

Jobb fick hon ändå, flera stycken. Jeanette Lilja är lättrekryterad, som hon säger själv. Men alla anställningar slutade ganska snabbt i sjukskrivning.

Lösningen var att sluta kämpa och i stället känna efter när allt känns bra: då är miljön rätt. Där finns energi för henne.

– Jag började förstå att det handlar om dopamin och signalsubstanser. Min hjärna behöver roliga saker, att jag lär mig nytt.

Hon hittade sin plats när hon började använda sina egna erfarenheter till att hjälpa andra människor som har NPF. Sedan tre år tillbaka coachar hon klienter med adhd och autism att fungera bättre i livet.

Numera styr hon själv över timmarna hon arbetar.

– Jag har paus mellan klienterna och den sista tar jag emot klockan två. Jag finns tillgänglig för min dotter. Sedan händer det att det inte räcker, att jag får lov att omboka klienter. Men det fungerar för mitt barn.

Det egna nervsystemet mår numera också bättre.

– Jag behöver få arbeta när energin finns. På ett kontor är jag slut efter klockan två på eftermiddagarna.

Text: MARIKA SIVERTSSON.

Så många är hemmasittare i Sverige

Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert.

Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används. Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.

Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.