Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla vinner på volontäruppdrag på arbetstid

Plocka skräp eller cykla med pensionärer på arbetstid? Flera företag har insett värdet av att erbjuda sina medarbetare att engagera sig ideellt.
Johanna Rovira Publicerad 2 maj 2022, kl 08:28
Man som skjutsar två äldre på specialbyggd cykel
Cykling utan ålder går ut på att frivilliga cyklister tar med personer från äldreboenden ut på cykelturer på specialbyggda flakcyklar. Cykling utan ålder har verksamhet i 42 svenska kommuner. Foto: Emma Franzén

Kriget i Ukraina har ökat intresset för solidaritet och engagemang. Men det finns företag som redan tidigare insett värdet av ideellt arbete och uppmanat sina anställda att göra något gott för andra på betald arbetstid. På Astra Zeneca har till exempel alla medarbetare möjlighet att ägna en arbetsdag om året åt något behjärtansvärt volontäruppdrag med bibehållen lön.

Malin Claesson, kvalitetschef på Astra Zeneca i Södertälje, läste ett inlägg på företagets intranät om möjligheten att arbeta som volontär. Hon nappade på chansen och anmälde hela sitt team till att plocka skräp i somras.

– På Astra Zeneca finns stort fokus på både hållbarhetsarbete och miljöfrågor. Nedskräpning är ett stort problem och min ledningsgrupp ville göra en insats för miljön, säger hon.

Två bilder. En på burkar som plockas i sopsäck. Den andra på folk i munskydd
Skräpplockning blev teamwork på Astra Zeneca. Foto: Colourbox/Privat

Plockade skräp

Hon drog i väg med fyra medarbetare, ett gäng sopsäckar och ägnade en knapp dag åt att hjälpa organisationen Håll Sverige rent att göra åtminstone Södertälje renare.

– Vi gjorde det som en gemensam aktivitet. Det var en stor energi i teamet när vi kom tillbaka. Man lär känna varandra på ett annat sätt när man plockar skräp.

Enligt Malin Claesson var det inga sura miner.

– Jag fick positiv feedback från hela teamet efteråt. Som chef vill jag bidra till en bra arbetsplats och det finns flera vinster med att bidra och göra insatser för andra. Det är en teamaktivitet som samtidigt skapade stolthet över att man jobbar på ett företag som erbjuder de här möjligheterna.

Skräpplockningen gav Malin Claesson blodad tand. I år har hon anmält sig själv till ett integrationsprojekt via Volontärbyrån – en virtuell kompisträff där hon blir matchad med en nyanländ.

– Jag ser verkligen fram emot det. Och jag kan absolut tänka mig att ta mig an nya aktiviteter på min fritid också, säger hon.

På it-företaget Salesforce i Stockholm har alla 230 medarbetare 56 timmar som de kan ägna åt välgörande ändamål. Även här är volontärarbetet frivilligt, men det rekommenderas starkt att man nyttjar sin förmån, enligt Ingrid Ågren, koordinator för volontärarbetet på Salesforce.

– Vi hade precis inlett ett samarbete med Cykling utan ålder när pandemin kom, så det gick i stöpet. Vår förhoppning är att vi ska komma i gång med det nu i vår. Under pandemin såg vi till att göra saker utomhus, städade stränder till exempel, säger Ingrid Ågren.

Tre dagar på Massive

På spelföretaget Massive Entertaiment i Malmö har alla anställda tre arbetsdagar som de kan utnyttja för att ge sina medmänniskor en hjälpande hand. Volontärarbetet kan handla om i princip vad som helst, gärna miljörelaterat, men inte politiskt eller religiöst. Därmed inte sagt att man inte får engagera sig i ideella organisationer som har en religiös grund – tvärtom är till exempel Stadsmissionen i Malmö en av de frivilligorganisationer man har ett nära samarbete med.

– Vi har som praxis att om någon vill göra en insats så kollar vi upp ändamålet. Men oftast är vi väldigt flexibla, säger Karolina Lundin, ansvarig för CSR (företags samhällsansvar) på Massive.

Precis i pandemins början cyklade hon själv och andra medarbetare ut med matpåsar till familjer som av rädsla för smitta eller andra orsaker inte kunde ta sig till Stadsmissionen för att hämta sin matkasse.

– Vi har också medarbetare som hjälpt till i värmestugor och jobbat i soppkök under vintern. Volontärarbete är något vi trycker mycket på inom Massive. Det bidrar till ökat välmående att få engagera sig i frågor man tycker är viktiga. Dessutom är jag personligen helt övertygad om att det bidrar till ökad produktion. Jag tänker att det är någon slags självförverkligande att göra något annat, något utöver det vanliga jobbet.

Volontärinsatserna är precis som friskvårdsbidraget en helt frivillig anställningsförmån, men sedan kriget i Ukraina har intresset för att hjälpa till stegrats, enligt Linda Malmgren, kommunikationschef på Massive.

– Det är helt otroligt att se den uppslutning som varit bland personalen. Folk är villiga att öppna upp sina hem och redan efter några dagar hade vi samlat ihop skor, täcken, hygienprodukter som ska skickas till gränsen, säger hon.

Massives ägare, Ubisoft, har två kontor i Ukraina och har också ställt upp med resurser och pengar och räknar inte av tiden medarbetarna på Massive lägger på hjälparbetet till Ukraina.

Volontärbyrån märker ökat intresse

Volontärbyråns idé är att göra det enklare

Anna Snell
Anna Snell Foto: Filippa Markai

för personer som vill engagera sig ideellt och förmedla kontakter mellan dessa och frivilligorganisationer. Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån, upplevde ett ökat intresse bland företag för att hitta volontäruppdrag åt sina anställda att jobba med på arbetstid.

– Att erbjuda volontärarbete som anställningsförmån är något alla tjänar på. Det handlar både om att företaget vill ge något tillbaka till samhället och att på ett konkret sätt visa företagets värderingar och locka till sig talanger. Vi vet att det blir allt viktigare framför allt bland yngre, att jobba på företag som delar ens värderingar, säger hon.

En vecka efter att kriget i Ukraina utbröt hade allmänhetens intresse för att engagera sig ökat enormt och besöken på Volontärbyråns sajt fyrdubblats, enligt Anna Snell. Fler förtag än vanligt har också hört av sig och vill veta hur de och deras medarbetare kan bidra.

– Ännu finns det inte många konkreta uppdrag på vår sajt, men det gäller att hålla engagemanget vid liv, för behoven kvarstår långt efter den akuta krisen, säger Anna Snell.

Arbetsmiljö

Martin var nära att dö – nu hjälper han andra

Att anställda använder droger blir allt vanligare. Martin Sjöberg skötte sitt jobb, men jagade hela tiden nästa rus. I dag hjälper hans företag arbetsgivare att rädda liv.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2023, kl 06:00
Vd Sara Linderoth och en av grundarna Martin Sjöberg
Vd Sara Linderoth och Martin Sjöberg arbetar på ett företag som hjälper chefer och HR att ta sig an anställda som sitter fast i olika typer av beroenden Foto: Åke Ericsson

Den hände att Martin Sjöberg somnade med huvudet på tangentbordet. Inget konstigt med det tyckte kollegorna – han satt ju kvar på kontoret länge om kvällarna, jobbade hårt. Dessutom hade han ju det där magsåret som aldrig ville ge med sig och flickvännen som inte verkade klok. Bäst att låta honom sova.

Egentligen har han varit alkoholist så länge han kan minnas. Kanske till och med innan han testat den första klunken. Men när vätskan rann ned för strupen blommade sjukdomen ut i sin fulla potential. Det som förut kändes hopplöst och obegripligt fick ett sammanhang och livet blev mjukare och mer begripligt.

– Det var nästan en religiös upplevelse. Jag fick en belöning och samhörighet som jag aldrig känt förut, säger han.

Martin Sjöberg
Martin Sjöberg Foto: Åke Ericsson

Alkoholen adderades med kokain för att skärpa till sig och heroin för att tända av från kokainet. Med en universitetsexamen i ekonomi/organisation gav han sig ut i Europa för att starta arbetslivet. En traineeplats på ett stort företag blev första anhalt, sedan vidare till nästa. Hela tiden fanns missbruket som en ryggsäck som blev tyngre och tyngre.

– Jag skötte mitt jobb, men hela dagen var en transportsträcka mot nästa rus. Så kollegor måste ha märkt att jag var oberäknelig, rastlös och ibland gråtmild.

 

Gick på intervju efter tre flaskor vin

Vid ett tillfälle sökte Martin Sjöberg jobb på ett företag som sysslade med chefsrekrytering. Han hade inte druckit på fem dagar eftersom intervjun var viktig. Men på förmiddagen bestämde han sig för att ta ett glas vin för att slappna av. Sedan tog han ett till, och ett till.

När tredje flaskan hade avslutats borstade han tänderna och tog en halstablett för att andedräkten inte skulle avslöja honom. Sedan sprutade han på parfym och gick i väg.

Han fick jobbet.

– Jag hade en plan att jag inte skulle använda en massa superlativ eller yviga gester. Sedan höll jag mig i dörrposten för att inte ta snedsteg. Ingen märkte något.

Och skulle någon fatta misstankar lade Martin ut dimridåer. Operationer som varit besvärliga, bekanta som gått bort, långväga vänner som kom på besök och krävde hans närvaro. Ett nät och lögner som krävde både energi och påhittighet.

Chefer noterade visserligen hans trötta ansikte, men även hårt arbete sätter sina spår. Och beroendesjukdom är bra på att imitera andra symptom.

– Stress, ångest, depression kunde lika gärna vara utbrändhet eller något annat. Därför tar det också väldigt lång tid innan man ställer rätt diagnos för den som är sjuk.


Nykter i 20 år

Till slut höll Martin Sjöberg på att dö. Inte en gång utan flera. Han körde upp på land med en båt i skärgården, var en hårsmån från att hamna i vattnet med bilen vid Lidingöbron och blev hotad med pistol när han skulle köpa droger. Och så tog han överdoser.

Några vänner lurade med honom till en öppenvårdsmottagning. Det var inte första gången han var där, men första gången han kunde identifiera sig med de andra deltagarna. De var också unga, såg välfungerande ut, hade familjer och välsittande kostymer.

– Kanske var jag inte ett missförstått geni trots allt. Kanske var alla runtomkring mig inte idioter. Kanske var det till och med så att jag var en missbrukare.

Sedan 11 september år 2 000 har Martin Sjöberg varit nykter. Under tiden som gått har han startat ett företag som specialiserat sig på alkohol- och drogproblem, spelberoende och medberoende på arbetsplatsen. Vd på det företaget, Ljung & Sjöberg, är Sarah Linderoth. Hon menar att det skett ett paradigmskifte kring synen på droger.

Vd Sara Linderoth
Sara Linderoth Foto: Åke Ericsson

– Attityden kring att ta droger har förändrats och det smusslas inte som förr. Hockeyfarsan, småbarnsmorsan, pensionären och studenten tar substanser för att sova, vakna, öka koncentrationen och släppa loss, säger hon.

Ljung & Sjöberg utbildar chefer om missbruk och utför också drogtester på arbetsplatserna. Praxis är att 25 procent på företag testas slumpvis. Av dem brukar ungefär fem procent ge utslag. Ibland stöter man på patrull, framför allt i fråga om integritet.

– Tidigare när vi samarbetade med en underleverantör som hade övervakade kissprov så var det ju ganska utsatt, men nu har vi salivprov så det är lättare. Jag förstår integritetsaspekten, samtidigt så dör anställda medan det diskuteras lösningar. Det viktigaste måste väl ändå vara att rädda liv, säger Sarah Linderoth.

"Det smusslas inte som förr"

Att testerna skulle ge mer effekt på arbetsplatser där man jobbar med säkerhet och fysiska maskiner ger hon inte mycket för.

– Många tjänstemän som jobbar på kontor är utsatta för exempelvis cyberattacker, där den mänskliga faktorn är det som gör att dataintrång kan genomföras. Dessutom kostar en missbrukande person väldigt mycket i alla branscher.

Enligt hennes erfarenhet brukar arbetsgivare hantera resultatet av testerna lite olika. Antingen ser man arbetsrättsligt på saken: Det är olagligt att ta och inneha droger, så anställningen avslutas.

Andra likställer drogerna med alkohol och rehabiliterar den anställda till viss del eller fullt ut, eller så tar man enbart rehabiliteringsansvaret om det är medarbetaren själv som berättat om sina problem.

– Alkohol- och drogproblem kostar arbetsgivaren väldigt mycket pengar i produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Sedan tillkommer kanske ett medberoende bland kollegor som måste parera misstag och täcka upp. Lägger man därtill missriktade rehabiliteringsinsatser där symptomen lindras men problemet kvarstår, så är vi uppe i stora årliga summor.


Jobbet kan vara väg till tillfrisknande

Att lösa problemet med droger på arbetsplatserna kommer att ta tid, tror Sarah Linderoth. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del, utbildning av chefer och HR-personal en annan. Samtidigt är jobbet en arena att utnyttja. För hos många som missbrukar är det den sista brickan i fasaden som fortfarande är intakt.

– Vi offrar familjen, pengar och anseende. Men jobbet håller vi fast i med näbbar och klor. Då kanske det är vägen till tillfrisknande.