Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla vinner på volontäruppdrag på arbetstid

Plocka skräp eller cykla med pensionärer på arbetstid? Flera företag har insett värdet av att erbjuda sina medarbetare att engagera sig ideellt.
Johanna Rovira Publicerad
Man som skjutsar två äldre på specialbyggd cykel
Cykling utan ålder går ut på att frivilliga cyklister tar med personer från äldreboenden ut på cykelturer på specialbyggda flakcyklar. Cykling utan ålder har verksamhet i 42 svenska kommuner. Foto: Emma Franzén

Kriget i Ukraina har ökat intresset för solidaritet och engagemang. Men det finns företag som redan tidigare insett värdet av ideellt arbete och uppmanat sina anställda att göra något gott för andra på betald arbetstid. På Astra Zeneca har till exempel alla medarbetare möjlighet att ägna en arbetsdag om året åt något behjärtansvärt volontäruppdrag med bibehållen lön.

Malin Claesson, kvalitetschef på Astra Zeneca i Södertälje, läste ett inlägg på företagets intranät om möjligheten att arbeta som volontär. Hon nappade på chansen och anmälde hela sitt team till att plocka skräp i somras.

– På Astra Zeneca finns stort fokus på både hållbarhetsarbete och miljöfrågor. Nedskräpning är ett stort problem och min ledningsgrupp ville göra en insats för miljön, säger hon.

Två bilder. En på burkar som plockas i sopsäck. Den andra på folk i munskydd
Skräpplockning blev teamwork på Astra Zeneca. Foto: Colourbox/Privat

Plockade skräp

Hon drog i väg med fyra medarbetare, ett gäng sopsäckar och ägnade en knapp dag åt att hjälpa organisationen Håll Sverige rent att göra åtminstone Södertälje renare.

– Vi gjorde det som en gemensam aktivitet. Det var en stor energi i teamet när vi kom tillbaka. Man lär känna varandra på ett annat sätt när man plockar skräp.

Enligt Malin Claesson var det inga sura miner.

– Jag fick positiv feedback från hela teamet efteråt. Som chef vill jag bidra till en bra arbetsplats och det finns flera vinster med att bidra och göra insatser för andra. Det är en teamaktivitet som samtidigt skapade stolthet över att man jobbar på ett företag som erbjuder de här möjligheterna.

Skräpplockningen gav Malin Claesson blodad tand. I år har hon anmält sig själv till ett integrationsprojekt via Volontärbyrån – en virtuell kompisträff där hon blir matchad med en nyanländ.

– Jag ser verkligen fram emot det. Och jag kan absolut tänka mig att ta mig an nya aktiviteter på min fritid också, säger hon.

På it-företaget Salesforce i Stockholm har alla 230 medarbetare 56 timmar som de kan ägna åt välgörande ändamål. Även här är volontärarbetet frivilligt, men det rekommenderas starkt att man nyttjar sin förmån, enligt Ingrid Ågren, koordinator för volontärarbetet på Salesforce.

– Vi hade precis inlett ett samarbete med Cykling utan ålder när pandemin kom, så det gick i stöpet. Vår förhoppning är att vi ska komma i gång med det nu i vår. Under pandemin såg vi till att göra saker utomhus, städade stränder till exempel, säger Ingrid Ågren.

Tre dagar på Massive

På spelföretaget Massive Entertaiment i Malmö har alla anställda tre arbetsdagar som de kan utnyttja för att ge sina medmänniskor en hjälpande hand. Volontärarbetet kan handla om i princip vad som helst, gärna miljörelaterat, men inte politiskt eller religiöst. Därmed inte sagt att man inte får engagera sig i ideella organisationer som har en religiös grund – tvärtom är till exempel Stadsmissionen i Malmö en av de frivilligorganisationer man har ett nära samarbete med.

– Vi har som praxis att om någon vill göra en insats så kollar vi upp ändamålet. Men oftast är vi väldigt flexibla, säger Karolina Lundin, ansvarig för CSR (företags samhällsansvar) på Massive.

Precis i pandemins början cyklade hon själv och andra medarbetare ut med matpåsar till familjer som av rädsla för smitta eller andra orsaker inte kunde ta sig till Stadsmissionen för att hämta sin matkasse.

– Vi har också medarbetare som hjälpt till i värmestugor och jobbat i soppkök under vintern. Volontärarbete är något vi trycker mycket på inom Massive. Det bidrar till ökat välmående att få engagera sig i frågor man tycker är viktiga. Dessutom är jag personligen helt övertygad om att det bidrar till ökad produktion. Jag tänker att det är någon slags självförverkligande att göra något annat, något utöver det vanliga jobbet.

Volontärinsatserna är precis som friskvårdsbidraget en helt frivillig anställningsförmån, men sedan kriget i Ukraina har intresset för att hjälpa till stegrats, enligt Linda Malmgren, kommunikationschef på Massive.

– Det är helt otroligt att se den uppslutning som varit bland personalen. Folk är villiga att öppna upp sina hem och redan efter några dagar hade vi samlat ihop skor, täcken, hygienprodukter som ska skickas till gränsen, säger hon.

Massives ägare, Ubisoft, har två kontor i Ukraina och har också ställt upp med resurser och pengar och räknar inte av tiden medarbetarna på Massive lägger på hjälparbetet till Ukraina.

Volontärbyrån märker ökat intresse

Volontärbyråns idé är att göra det enklare

Anna Snell
Anna Snell Foto: Filippa Markai

för personer som vill engagera sig ideellt och förmedla kontakter mellan dessa och frivilligorganisationer. Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån, upplevde ett ökat intresse bland företag för att hitta volontäruppdrag åt sina anställda att jobba med på arbetstid.

– Att erbjuda volontärarbete som anställningsförmån är något alla tjänar på. Det handlar både om att företaget vill ge något tillbaka till samhället och att på ett konkret sätt visa företagets värderingar och locka till sig talanger. Vi vet att det blir allt viktigare framför allt bland yngre, att jobba på företag som delar ens värderingar, säger hon.

En vecka efter att kriget i Ukraina utbröt hade allmänhetens intresse för att engagera sig ökat enormt och besöken på Volontärbyråns sajt fyrdubblats, enligt Anna Snell. Fler förtag än vanligt har också hört av sig och vill veta hur de och deras medarbetare kan bidra.

– Ännu finns det inte många konkreta uppdrag på vår sajt, men det gäller att hålla engagemanget vid liv, för behoven kvarstår långt efter den akuta krisen, säger Anna Snell.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Attention: ”Föräldrarna i ett vakuum när barnet är hemmasittare”

Föräldrar till hemmasittare kläms mellan arbetslivets krav och skolplikten. En del har möjlighet att gå ned i arbetstid – andra tvingas sluta jobba.
Publicerad 21 maj 2026, kl 09:30
Splittbild: porträttfoto av Matilda Berglund Calais på Attention i blå- och vitrandig skjorta (ansiktet maskerat), bredvid genrebild av ett barn bakifrån som sitter på en stoppad stol.
Föräldrar till hemmasittare kan tvingas ta semester, obetald ledighet eller gå ner i tid för att täcka upp när barnet är hemma. Matilda Berglund Calais på Attention beskriver ett ansvarsglapp där arbetsgivaren i praktiken avgör om vardagen går ihop. Samtidigt varnar Unionen för att olovlig frånvaro kan få arbetsrättsliga följder. Foto: Attention/Colourbox.

När ett barn inte klarar att vara närvarande i skolan minskas påfrestningarna till en nivå som barnet orkar med – så kallad anpassad skolgång. Lektion efter lektion plockas bort. Ibland återstår bara ett par, tre lektioner i veckan.

Innan det sker har barn och föräldrar som regel kämpat länge med att förmå barnet att gå normal lektionstid. Kamp och lirkande för att komma upp ur sängen, för att få på kläder, skjutsa, följa, övertala att stanna kvar.

Föräldrar som behöver vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen – men samtidigt måste vara hemma med sina barn – börjar med att använda semesterdagarna, sedan tar de obetalad tjänstledighet. Om de får. Och går ned i arbetstid – om de får.

Semesterdagar och obetald ledighet blir första lösningen

Det hänger på arbetsgivarens goda vilja.

Men när ett barn väl fått anpassningar är det skolans beslut att barnet ska vara där endast ett fåtal lektioner i stället för hela skoldagar.

– Föräldrarna lämnas i ett vakuum. Skolan har beslutat att barnet inte behöver vara där. Men det finns ingenting som möjliggör för föräldern att vara hemma med barnet, säger Matilda Berglund Calais på Riksförbundet Attention, som arbetar för personer med NPF och deras anhöriga.

Att ha ett barn som är hemmasittare innebär inte att man har rätt till den ledighet från arbetet som för det mesta behövs. Om barnet har en NPF-diagnos kan man hänvisa till diskrimineringslagen, men i praktiken är det arbetsgivaren som avgör om ledighet eller kortare arbetstid är förenligt med arbetsgivarens behov.

Olovlig frånvaro kan bli arbetsrättsligt ärende

Den som hamnar i ett dilemma och väljer att prioritera barnets behov genom att vara frånvarande utan vab eller godkänd ledighet riskerar att bli uppsagd på grund av olovlig frånvaro – flera av de föräldrar som Kollega har pratat med har oroat sig för det.

Olle Brynja, Unionen, porträttbild.
Olle Brynja. Foto: Peter Knutson.

Olle Brynja, utredare på Unionen, konstaterar att det skydd som finns för anhöriga i diskrimineringslagen är begränsat.

– Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka anpassningar som är rimliga, exempelvis med hänsyn till ekonomin eller till vad arbetet kräver.

Arbetsgivare som inte är villiga att göra anpassningar kan ta till helt andra medel, menar han.

– Det finns ofta möjlighet för arbetsgivaren att hitta förevändningar för att göra sig av med någon som uppfattas som besvärlig.

Fackets råd: agera tidigt innan frånvaron infekterar relationerna

Hans främsta råd är att vid problem kontakta facket, men också att vara proaktiv och bevaka att det förebyggande arbetet mot diskriminering fungerar bra Alla arbetsgivare ska jobba förebyggande mot diskriminering, och varje år utvärdera det arbetet.

– Det är tyvärr fortfarande många som inte uppfyller det kravet. Men de flesta arbetsgivare är ambitiösa och vill följa den lagstiftning som finns. Och när man utvärderar det förebyggande arbetet är det ju möjligt att man kommer fram till att personer som har barn med NPF riskerar bli missgynnande, säger Olle Brynja.

Kort sagt behöver medvetenheten öka. Även fackförbunden är relativt obekanta med den problematik som föräldrar till hemmasittare brottas med, eftersom det är ganska sällsynt att de kontaktar facket.

– Min spontana tanke är att det finns en stor okunskap om de rättigheter man har. Men det här är absolut en fråga som behöver tas om hand bättre i arbetslivet.

Matilda Berglund Calais på Attention betonar vikten av att komma in tidigt i processerna, innan hög och oförutsägbar frånvaro har hunnit infektera relationerna.

– Ofta kommer fackförbunden in först i förhandlingar om uppsägning. 

Orosanmälningar ökar pressen när frånvaron blir hög

I de här situationerna finns ofta samtidigt en press som gäller orosanmälningar. Många skolor har som rutin att orosanmäla vid hög frånvaro, eftersom det är ett tecken på att ett barn inte mår bra. Socialtjänsten utreder och kan besluta om insatser i hemmet. Även familjehemsplacering kan bli aktuell när föräldrar inte klarar att stötta barnet till en normal skolgång.

Många av de föräldrar som Kollega har talat med stressas av orosanmälningarna och att få föräldraförmågan ifrågasatt när det egentligen är förutsättningarna som brister.

Anpassad skolgång används allt oftare. Dessutom har flera kommuner börjat med distansundervisning för hemmasittare.

– När skolor beslutar om en åtgärd som innebär att barnet är hemma måste det möjliggöras även för föräldrarna. Eller så måste man på annat sätt säkerställa att barnet har en trygg plats att vara på när det inte är i skolan.

När systemen brister blir föräldern sista skyddsnätet

Matilda Berglund Calais konstaterar att föräldrarna saknar alternativ när alla samhällssystem runt barnet misslyckas – de gör vad som behövs för barnet, oavsett konsekvenserna för dem själva. 

– Ska man vara lite cynisk kan man säga att så länge föräldrarna löser det  behöver det inte bli någon annans problem.

Text: MARIKA SIVERTSSON

Ledighet och VAB när barnet är hemmasittare

UTAN OMVÅRDNADSBIDRAG

Man har rätt att gå ned i arbetstid fram tills barnet fyller tolv år, eller efter avslutat femte skolår om föräldern tar ut föräldrapenning.

Delledighet i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel kan man vara tills barnet fyllt åtta år.

 

MED OMVÅRDNADSBIDRAG

Förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel.

En förälder har rätt till omvårdnadsbidrag om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader, i viss omfattning till och med den dag barnet fyller 19 år.

 

VAB

Från om och med i år kan föräldrar vabba för möten med skola, förskola eller socialtjänsten som rör barnets 

behov av stöd, eller tillfällen då föräldern behöver lära personal hur barnets vård ska hanteras.

Förutsättningen är att barnet har en sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

Fram till att barnet är tolv år kan man få vab under som mest 120 dagar per år. Efter 7 dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska.

Vid fara för barnets liv kan man med läkarintyg vabba obegränsat tills barnet fyller 18 år.

 

Källa: Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Hemmasittare i siffror – därför är statistiken osäker

* Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert. 

   Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används.    Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.  Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

 Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.