Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

AD saknar teknik för digitala förhandlingar

Antalet avgjorda mål i landets domstolar ökade under våren tack vare att man använt sig mer av videoteknik. Men Arbetsdomstolen, som än så länge saknar teknisk möjlighet att ha digitala förhandlingar, har inte påverkats särskilt mycket av krisen.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Claudio Bresciani / TT

Enligt Domstolsverkets statistik har antalet avgjorda mål ökat med sex procent jämfört med förra året och beskrivs som en rekordnivå. Detta beror delvis på att digitaliseringen satte fart under coronapandemin och många fall avgjordes över videokonferens, med bara domare och nämndemän på plats i rättssalen.

Men Arbetsdomstolen hör inte till Domstolsverket och saknar i dagsläget tekniken för att kunna ha digitala förhandlingar.

– Coronakrisen har inte påverkat oss särskilt mycket, säger Nina Bengtsson, domstolsadministratör på Arbetsdomstolen.

– Vi har fått ställa in ett fåtal förhandlingar på grund av sjukdom eller för att folk inte har kunnat resa hit. Någon gång har vi löst det genom att ta vittnesmål på telefon eller genom att låna någon annan domstol, för vi har inte samma teknik som andra domstolar. Vi håller på att se över tekniken och vilka möjligheter som finns.

– Och personalen har varit frisk, peppar, peppar, säger Nina Bengtsson.

AD

Arbetsdomstolen (AD) avgör tvister inom arbetslivet. Står tvisten mellan företag som har tecknat kollektivavtal och fackförbund, prövas den direkt i AD. Saknas kollektivavtal, eller om en anställd inte är med i eller har stöd av något fackförbund, väcks talan först vid en tingsrätt, domen kan därefter överklagas till AD. AD:s domar kan inte överklagas.

Diskrimineringsombudsmannen kan också väcka talan direkt till AD i vissa fall. Dessutom går tvister där företag inte vill träffa kollektivavtal/hur kollektivavtal ska tolkas till AD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort