I somras lämnade den så kallade A-kasseutredningen över sitt förslag till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att rätten till a-kasseersättning i framtiden ska grunda sig på inkomst, i stället för som nu på arbetad tid. För att uppfylla kravet kommer det att krävas en inkomst på sammanlagt 120 000 kronor under de senaste 12 månaderna, samt minst 10 000 kronor i månadsinkomst under minst fyra av dessa månader.
Nu är förslaget ute på remiss och Unionen är försiktigt positivt till införandet av ett inkomstvillkor i arbetslöshetsförsäkringen.
– Vi tror och hoppas att det kan leda till en enklare och mer förutsägbar försäkring som omfattar fler. Men det är viktigt att villkoren utformas så att försäkringen blir ordentligt breddad, säger Markus Sjöstedt, förbundsjurist och en av dem som utrett konsekvenserna av den föreslagna modellen.
– Det har länge varit ett stort problem att många stått utan försäkringsskydd på grund av att kraven har varit för högt ställda. Det gäller framför allt för många unga och den grupp som arbetar oregelbundet.
Unionen håller med a-kasseutredningens slutsats att dagens regelverk som baseras på arbetad tid är snårigt och att det kan vara svårt för försäkringstagare att bedöma vilken ersättning man kommer att få om man skulle bli arbetslös. Tanken med den nya modellen är att a-kassorna ska ges möjlighet att begära in inkomstuppgifter från Skatteverket och därmed kan handläggningstiderna kortas och krånglet med olika intyg minska.
– För många som jobbar oregelbundet är det i dag svårt att veta vad de egentligen har för försäkringsskydd, med det här förslaget kommer det att bli tydligare, vilket skulle vara värt mycket, konstaterar Markus Sjöstedt.
Läs mer Utredning: "Alla ska ha rätt till a-kassa"
Den nya föreslagna arbetslöshetsförsäkringen kommer, enligt Unionen, bli enklare och mer transparent för det stora flertalet. Men förbundet ser också farhågor med att gå från ett arbetsvillkor till ett inkomstvillkor. Enligt förslaget kvalificerar den som har hög lön sig lättare för ersättning än den som har en låg lön. Att personer med höga inkomster snabbt når taket i försäkringen skulle kunna innebära ett lägre incitament att vara medlem i a-kassan över tid och därmed bidra till finansieringen.
Utredningen föreslår inte några höjda ersättningsnivåer i a-kassan, vilket Unionen är kritiskt till.
– Vi anser att ersättningen i försäkringen måste spegla inkomstbortfallet och följa inkomstututvecklingen i samhället i övrigt. Men i stället har försäkringen urholkats genom att taket inte har höjts på många år, om man bortser från de tillfälliga coronareglerna.
Unionens utredning kommer att ligga till grund för centralorganisationen TCO:s remissyttrande till regeringen.
Bild på Makus Sjöstedt: Patrik Nygren/Unionen
A-kasseutredningen
Utredningen om arbetslöshetsförsäkringen påbörjades för två år sedan på uppdrag av den förra regeringen. Syftet var att hitta förslag som gör att fler kvalificerar sig för a-kassa. Ersättningen skulle dessutom baseras på inkomst i stället för som i dag på arbetad tid. Utredningen presenterades den 16 juni i år och är nu ute på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
