I september 2015 höjdes taket i a-kassan, det vill säga den högsta lön som ger 80 procent i a-kasseersättning, från 18 700 kronor i månaden till 25 025 kronor per månad.
Målet är att den som blir arbetslös ska få 80 procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. Men fyra år efter höjningen av taket i försäkringen är det bara en av fem som får den tänkta ersättningsnivån om de blir arbetslösa, enligt en färsk rapport från TCO.
Kostnaderna för den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet delas mellan staten, i form av a-kassan, parterna i form av omställningsersättning och fackens inkomstförsäkringar.
Och många arbetstagare har kompletterade försäkringar, utöver a-kassan, som gör att de får 80 procent av tidigare lön de första tre månaderna i arbetslöshet. I en familj med två vuxna och två barn, där en person blir arbetslös kan det få stor betydelse.
– Det kan skilja 12 000 kronor per månad om man har kompletterade ersättningar eller inte. Det kan vara helt avgörande för om man kan behålla bostaden och bilen i händelse av arbetslöshet, säger Mats Essemyr, utredare och a-kasseexpert på TCO som tagit fram rapporten.
Trots att många i praktiken får 80 procent av inkomsten i ersättning vid arbetslöshet vill TCO att taket i a-kassan höjs till 30 000 kronor i månaden.
– Omställningsavtalen är jättebra. Men kostnaderna för avtalen tas direkt i löneutrymmet. Tänk om det inte skulle finnas något utrymme för höjda löner, utan bara utrymme för omställningskostnader. Därför argumenterar vi för att balansen i kostnadsfördelningen förändras mellan statsmakten och parterna när det gäller omställning, säger Mats Essemyr.
Ett annat skäl till att höja taket är att alla inte omfattas av kompletterade försäkringar.
Ytterligare ett argument för en generös arbetslöshetsersättning är att matchningen förbättras, det vill säga att rätt person hamnar på rätt jobb.
– En ingenjör som har investerat i en utbildning ska jobba som ingenjör, allt annat är slöseri. Får man längre tid på sig att söka jobb ökar möjligheten att hitta rätt. Och söktiden styrs av generositeten i a-kassan, säger Mats Essemyr.
Enligt Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, finns det nationalekonomisk forskning som visar att en låg arbetslöshetsersättning försämrar matchningskvaliteten.
– Det kan leda till att arbetslösa tar jobb för tidigt, jobb de inte passar för. Det är ogynnsamt för den samlade produktiviteten i ekonomin.
Men i forskningen finns samtidigt starka belägg för att en generös arbetslöshetsersättning har negativa effekter på övergången från arbetslöshet till sysselsättning. Den lägsta lön som arbetslösa är beredda att arbeta för stiger och sökintensiteten minskar, det vill säga hur energiskt den som är arbetslös söker efter arbete.
– Båda effekterna leder till längre arbetslöshetsperioder och därmed till högre arbetslöshet, säger Lars Calmfors.
Han anser att arbetslöshetsförsäkringen kan förbättras. I dag anges taket i a-kassan i nominella kronor och ligger fast under lång tid för att sedan plötsligt höjas. Calmfors föreslår att taket i stället bestäms som en andel av medianlönen som anses vara rimlig.
– Det skulle betyda att taket i kronor räknades upp kontinuerligt i takt med löneutvecklingen. Dagens system betyder att personer som blir arbetslösa vid olika tidpunkter får olika ersättningsgrad. Det är svårt att se något bra motiv för det, säger Lars Calmfors.