Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Svenskt Näringsliv vill sänka ersättningen för arbetslösa

Arbetslösa får för mycket pengar. Det anser organisationen Svenskt Näringsliv som kräver att regeringen tar bort den tillfälliga höjningen av a-kassan.
David Österberg Publicerad 10 november 2021, kl 14:38
Jessica Gow/TT.
Svenskt näringsliv vill att regeringen tar bort den tillfälliga höjningen av a-kassan. Jessica Gow/TT.

I början av pandemin höjde regeringen taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös kan få maximalt 18 400 kronor efter skatt, mot tidigare 14 200 kronor. Det är för mycket pengar, enligt Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

I en nyhet på organisationens hemsida säger han att ersättningen är så hög att arbetslösa inte söker jobb i lika hög utsträckning som de skulle ha gjort om ersättningen var lägre. På sikt innebär det 40 000 färre jobbtillfällen, enligt Svenskt Näringsliv.

Höjningen av a-kassan är tillfällig. Från början var tanken att den skulle ha försvunnit i januari i år, men regeringen ändrade sig och bestämde att den skulle vara kvar till den 1 januari 2023. Det tycker Jonas Frycklund är fel.

– Det är problematiskt att regeringen har behållit den här krisåtgärden samtidigt som de andra krisåtgärderna är borttagna. För att man ska få en trovärdighet i den ekonomiska politiken är det viktigt att tillfälliga stöd är tillfälliga, säger han på organisationens hemsida.

Han oroar sig också för att höjningen blir permanent.

Maria Ahrengart är nationalekonom och expert på arbetslöshetsförsäkringen på tjänstemannaorganisationen TCO. Hon anser att sambanden mellan ersättning och viljan att söka jobb inte är så enkla som Svenskt Näringsliv hävdar.

– Deras siffror bygger delvis på en tio år gammal beräkning som redan då blev ifrågasatt av flera forskare, så jag tar de siffrorna med en nypa salt. Vilka effekter ett höjt tak skulle få är dessutom omtvistat bland forskare. För oss i TCO är det centrala att även de breda tjänstemannagrupperna kan få ett rimligt skydd vid arbetslöshet. Man ska samtidigt komma ihåg att det kan utbetalas under en begränsad period, säger hon.

Vill ha permanent höjning

TCO hoppas på att höjningen blir permanent och vill också se en årlig uppräkning för att a-kassan ska hänga med när löner och priser stiger.

– A-kassan är en försäkring och inte ett bidrag. Det är viktigt för tillväxten och för legitimiteten i skattesystemet att taket höjs permanent. Den som blir arbetslös ska kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt jobb utan att behöva oroa sig för sin privatekonomi, säger Maria Ahrengart.

Med högre ersättningsnivåer förbättras också matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb, enligt TCO. Om en arbetslös har råd att vara det under en tid ökar chansen att personen hittar ett jobb som matchar kompetensen.

– Det ökar produktiviteten i hela landet vilket kan leda till fler arbetstillfällen. Personen har också kostat samhället pengar i form av utbildning som går förlorade om matchningen inte fungerar.

Borde nivån vara ännu högre än den är idag?

– Det har vi inte tagit ställning till. Innan den tillfälliga höjningen fick bara 1 av 10 tjänstemän 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Med den tillfälliga höjningen får 2 av 10 det.

Så mycket får den som är arbetslös maximalt efter skatt

                      Innan höjningen                 Efter den tillfälliga höjningen

Dag 1-100     14 200 kronor                     18 400 kronor

Dag 101-300 12 100 kronor                     15 500 kronor

 

Fotnot: Beräkningen är gjord utifrån genomsnittlig kommunalskatt

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader samtidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka.
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  • Du ska ha haft din deltidsanställning minst parallellt med företaget i minst sex månader.
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor.

    Källa: Unionens a-kassa