Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Svenskt Näringsliv vill sänka ersättningen för arbetslösa

Arbetslösa får för mycket pengar. Det anser organisationen Svenskt Näringsliv som kräver att regeringen tar bort den tillfälliga höjningen av a-kassan.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT.
Svenskt näringsliv vill att regeringen tar bort den tillfälliga höjningen av a-kassan. Jessica Gow/TT.

I början av pandemin höjde regeringen taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös kan få maximalt 18 400 kronor efter skatt, mot tidigare 14 200 kronor. Det är för mycket pengar, enligt Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

I en nyhet på organisationens hemsida säger han att ersättningen är så hög att arbetslösa inte söker jobb i lika hög utsträckning som de skulle ha gjort om ersättningen var lägre. På sikt innebär det 40 000 färre jobbtillfällen, enligt Svenskt Näringsliv.

Höjningen av a-kassan är tillfällig. Från början var tanken att den skulle ha försvunnit i januari i år, men regeringen ändrade sig och bestämde att den skulle vara kvar till den 1 januari 2023. Det tycker Jonas Frycklund är fel.

– Det är problematiskt att regeringen har behållit den här krisåtgärden samtidigt som de andra krisåtgärderna är borttagna. För att man ska få en trovärdighet i den ekonomiska politiken är det viktigt att tillfälliga stöd är tillfälliga, säger han på organisationens hemsida.

Han oroar sig också för att höjningen blir permanent.

Maria Ahrengart är nationalekonom och expert på arbetslöshetsförsäkringen på tjänstemannaorganisationen TCO. Hon anser att sambanden mellan ersättning och viljan att söka jobb inte är så enkla som Svenskt Näringsliv hävdar.

– Deras siffror bygger delvis på en tio år gammal beräkning som redan då blev ifrågasatt av flera forskare, så jag tar de siffrorna med en nypa salt. Vilka effekter ett höjt tak skulle få är dessutom omtvistat bland forskare. För oss i TCO är det centrala att även de breda tjänstemannagrupperna kan få ett rimligt skydd vid arbetslöshet. Man ska samtidigt komma ihåg att det kan utbetalas under en begränsad period, säger hon.

Vill ha permanent höjning

TCO hoppas på att höjningen blir permanent och vill också se en årlig uppräkning för att a-kassan ska hänga med när löner och priser stiger.

– A-kassan är en försäkring och inte ett bidrag. Det är viktigt för tillväxten och för legitimiteten i skattesystemet att taket höjs permanent. Den som blir arbetslös ska kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt jobb utan att behöva oroa sig för sin privatekonomi, säger Maria Ahrengart.

Med högre ersättningsnivåer förbättras också matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb, enligt TCO. Om en arbetslös har råd att vara det under en tid ökar chansen att personen hittar ett jobb som matchar kompetensen.

– Det ökar produktiviteten i hela landet vilket kan leda till fler arbetstillfällen. Personen har också kostat samhället pengar i form av utbildning som går förlorade om matchningen inte fungerar.

Borde nivån vara ännu högre än den är idag?

– Det har vi inte tagit ställning till. Innan den tillfälliga höjningen fick bara 1 av 10 tjänstemän 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Med den tillfälliga höjningen får 2 av 10 det.

Så mycket får den som är arbetslös maximalt efter skatt

                      Innan höjningen                 Efter den tillfälliga höjningen

Dag 1-100     14 200 kronor                     18 400 kronor

Dag 101-300 12 100 kronor                     15 500 kronor

 

Fotnot: Beräkningen är gjord utifrån genomsnittlig kommunalskatt

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Uppsagd utan intyg kan få hjälp av ny lag

Närmare tusen medlemmar årligen får krångel med a-kassan på grund av att deras ex-arbetsgivare inte lämnar arbetsgivarintyg. Tack vare en ny lag som träder i kraft om drygt ett år, kan problemen minska, även om de kanske inte försvinner.
Johanna Rovira Publicerad 12 september 2024, kl 06:01
Cecilia Weber fick stöd från Unionen efter att ha blivit uppsagd utan arbetsgivarintyg, ett problem som drabbar många. Unionen har hanterat 547 ärenden i år, och en ny lag som förenklar intygsprocessen kan vara lösningen när den träder i kraft nästa år. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Unionenmedlemmen Cecilia Weber insåg snart att hennes nya jobb inte var något drömjobb. Ingenting fungerade som det skulle och det skar sig snabbt mellan henne och arbetsgivaren. När hon blev uppsagd var det ingen större förlust, ansåg hon. 

Cecilia Weber
Cecilia Weber.

Jag fick hjälp av facket att få ut min slutlön, men jag har ännu inte fått något arbetsgivarintyg som man behöver för att få a-kassa. Jag tror inte det är någon vits att jag kontaktar arbetsgivaren igen, och jag vet faktiskt inte heller om det är värt det. 

Trots att arbetsgivarna är skyldiga att skriva arbetsgivarintyg är Cecilia Weber är långt ifrån ensam om att ha problem med att få ut intyg. Förra året fick Unionen in 829 rådgivningsärenden som handlade om arbetsgivarintyg. I år har rådgivningen fram till månadsskiftet juli-augusti hanterat 547 ärenden, så siffran kan tangera tusen före årets slut. 

Sanktioner efterlyses

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz, som hjälpte Cecilia Weber att få ut sin slutlön, har efterlyst påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i skyldigheten att leverera intyg. 

Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig, säger han i en artikel i Kollega

Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa tror och hoppas att problemen med arbetsgivarintyg kommer att minska i och med att den nya lagen om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring träder i kraft i oktober nästa år. 

Vi kommer fortfarande att behöva vissa uppgifter från arbetsgivaren, men det blir inte samma komplicerad intyg som i dag. Det borde göra det enklare för arbetsgivaren att fylla i intygen, säger Anette Ben Naceur. 

Inga böter i nya lagen

I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till a-kassan, men det finns inget skrivet om straffansvar för arbetsgivare som ignorerar den skyldigheten. Tidigare förslag på böter finns inte med i det nya regelverket.  

Man bedömer att rädslan för böter skulle kunna innebära en risk att arbetsgivarna lämnar mer uppgifter än vi faktiskt behöver, säger Anette Ben Naceur, som delar de farhågorna. 

Dessutom är det oklart vem hos arbetsgivaren som skulle drabbas av böter. 

Anette Ben Naceur påpekar att det finns en möjlighet för lagstiftarna att införa straffansvar i efterhand, om det visar sig att arbetsgivare fortsätter strunta i att lämna arbetsgivarintyg. 

Dörren för böter är väl inte helt stängd, säger hon. 

Inte kört utan intyg

Cecilia Weber tycker att den nya lagen om inkomstbaserad a-kassa låter som en god idé, åtminstone på pappret. Hennes chans att få ut a-kassa, trots arbetsgivarens ovilja att ge henne intyget, är inte helt körd, enligt Anette Ben Naceur. 

Även om medlemmen ger upp gentemot arbetsgivaren, ska hon inte ge upp gentemot a-kassan. Det finns möjlighet att bedöma ersättningsrätten på annat underlag, som exempelvis anställningsavtal och lönespecifikationer. Det går att få ersättning fastän arbetsgivaren trilskas, även om det tar längre tid. säger Anette Ben Naceur. 

Den nya lagen i korthet: 

  • A-kassan ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid och inkomst. 
  • Taket på ersättningen kommer att fastställas i en förordning som ännu inte är klar 
  • Nedtrappningen av ersättningen sker snabbare
  • Fler kommer att kunna få ersättning, hur mycket påverkas av medlemstiden i a-kassan.