Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Parterna ska utreda ny modell för a-kassa

Arbetsmarknadens parter ska utreda om dagens statligt finansierade a-kassa kan ersättas med en kollektivavtalad modell, rapporterar Ekot och hänvisar till egna källor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Ska a-kassan vara kopplad till fackligt medlemskap? Fredrik Sandberg/TT

Förra året betalades 12,8 miljarder kronor ut i a-kassa, 3,5 miljard kom från medlemsavgifter och resten från staten genom arbetsgivaravgifter. Inom ramen för de så kallade las-förhandlingarna ska parterna nu, enligt Ekot, tillsätta en arbetsgrupp som ska analysera om pengarna kan flyttas från statskassan till ett partssystem.

Läs mer: Få tar ut alla a-kassaedagar

Enligt fack och arbetsgivare innebär förslaget att de både skulle få ett större ansvar och mer kontroll över arbetslöshetsförsäkringen. Fler skulle omfattas av försäkringen som alltså skulle vara kopplad till fackligt medlemskap. Arbetsgivarens kostnader för a-kassan skulle samtidigt inte öka.

Men eftersom förslaget betyder att pengar försvinner från statskassan kan förhandlingarna bli svåra, uppger Ekot.

På torsdagen enades LO, PTK, som förhandlar för tjänstemännen, och Svenskt Näringsliv om en avsiktsförklaring för fortsatta förhandlingar om flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Förhandlingarna, som bland annat rör arbetslöshetsförsäkringen, återupptas den 1 augusti nästa år, efter avtalsrörelsen. Parterna har även tillsatt arbetsgrupper som under våren ska utreda a-kassan, anställningsskyddsregler och omställning. De ska se över en rad frågor inför de fortsatta förhandlingarna och vara klara med arbetet i maj 2020.

Läs mer: Ändring i las kan skapa delad arbetsmarknad

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Ny lag ger kortare a-kassa för föräldrar

Den som har barn under 18 år får färre dagar med a-kassa med de nya reglerna, jämfört med dagens regler. Det är fel, tycker fackförbundet Unionen.
David Österberg Publicerad 21 maj 2025, kl 09:30
Mamma och barn går i en trappa
Den som har barn under 18 år får färre ersättningsdagar från a-kassan den 1 oktober, jämfört med dagens a-kassa. Martina Holmberg / TT

I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.

Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.

I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.

Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.

Fackförbund kritiska till förändringen

Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.

– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.

Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”