Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Nix, ingen a-kassa den här gången heller. KG Lind, Tärnsjö, har tidigare fört en kamp mot HTF:s a-kassa och fått rätt. Den gången handlade det om att han blivit avstängd från a-kassan för att hans provanställning inte ledde till fast jobb.
Nu har KG fått nytt arbete, men inte på heltid.
Om man jobbar deltid och står till arbetsmarknadens förfogande när man inte jobbar, har man rätt att fyllnadsstämpla upp till heltid. Såvida man inte jobbar på ett bemanningsföretag. Och det är just det KG Lind gör numer. Han är uthyrd åt ett företag som ligger inhyst i ett gammalt fängelse.
- Det är ju helt uppåt väggarna att det finns regler som hindrar folk att ta jobb, säger KG Lind.
- Jag har sökt mer än 300 jobb förra året och flera arbetsgivare har sagt rakt ut att jag är för gammal för att få jobb. Ur min synvinkel är bemanningsföretagen den enda möjligheten att komma in i arbetslivet igen. Ett sätt att visa arbetsgivare att nog fasen duger jag fastän jag fyller 50.
KG Lind känner sig som en fånge i systemet. Han kan knappast försörja sig på sin deltidslön, utan naggar hela tiden på sitt sparkapital. Hade han inte haft så låg a-kassa skulle han kanske ha tjänat på att säga upp sig och gå på arbetslöshetsersättning istället.
- Men backar jag ur får jag ju 45 karensdagar igen. Och det kan väl inte vara tanken att jag ska välja att vara arbetslös och gå på a-kassa hela veckan. Eller är det så?
Det finns säkert många som befinner sig i samma situation som jag, säger KG Lind.
- Reglerna är stenålders och genererar inlåsningseffekter som saknar motstycke, säger Thomas Fahrenholz, HTF-ombudsman som själv jobbat i bemanningsbranschen.
Reglerna som gör undantag för bemanningsbranschen är tio år gamla. De kom till för att stoppa branschens missbruk av anställda - många bemanningsföretag satte i system att hyra ut anställda på deltid och sedan låta dem stämpla resten av tiden. På så sätt slapp företagen betala ut garantilön när de anställda inte var uthyrda samtidigt som de kunde ha mer folk på reservbänken. Men facken har sedan dess höjt garantilönerna så att risken för missbruk är numer mer eller mindre eliminerad.
Bestämmelsen är i dag föråldrad och har spelat ut sin roll, säger Sam Dandemar, förhandlande ombudsman på HTF med ansvar för bemanningsföretagen.
Men a-kassan är fortfarande skyldig att tillämpa regelverket och det krävs ett regeringsbeslut för att ändra dem.
Enligt Peter Bording, styrelseledamot i HTF och anställd på ett bemanningsföretag fanns det fog för regeln när den kom, men att den bör ses över nu. En lösning skulle enligt honom kunna vara att auktoriserade bemanningsföretag undantas från regeln.
- Det är synd att detta drabbar seriösa företag och våra medlemmar. När regeringen ökar kraven på arbetslösa att ta jobb kommer detta att bli en jättefråga. Man kan inte uppmana arbetssökande att ta anställning och samtidigt slå undan benen på dem, säger han.
En regeländring är precis vad KG Lind eftersträvar. Han har skickat brev till alla politiska partier och fått skiftande svar.
- Jag talade just med en kvinna från arbetsmarknadsdepartementet, berättar KG Lind.
- Hon sa att de inte kan göra så mycket åt saken i nuläget men att de ska se över reglerna, men att det tar tid. De har ju varit väldigt snabba att dra ner a-kasseersättningen, varför kan de inte vara lika snabba när det gäller detta?
(Lön & Jobb nr 2-2007)
En bugg i IT-systemet har gjort att det går att i inloggat läge gå in ”bakvägen” i ärendehanteringssystemet på Sveriges a-kassor. Information om andra medlemmar, exempelvis adresser, personnummer, telefonnummer, tidigare anställningar och kommande utbetalningar var möjlig för andra att se, vilket Kollega kunde avslöja i december i fjol.
Personuppgifter som alltså har legat öppet för den som vetat hur och var den ska leta.
Efter att buggen blivit känd har flera a-kassor anmält händelsen till Integritetmyndigheten, IMY. Bland annat Pappers dataskyddsombud.
– Det är många delar som är problematiska i det här. Dels vet man inte hur länge buggen funnits i systemet. Dels vet man inte hur många som drabbats, för det finns inga loggar. Det är oseriöst av Sveriges a-kassor att ta det här med lättja, säger Jerker Eliasson, försäkringsansvarig och dataskyddsombud på Pappers a-kassa.
De här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid
Han jämför buggen med läckan i Skolplattformen – Stockholms stads it-tjänst för skolan. Där hittade en förälder med it-utvecklingskunskaper personuppgifter om både lärare och elever i inloggat läge.
– Det här är lika allvarligt. Sveriges a-kassor har pratat om det som att det skulle kräva stora kunskaper inom programmering, vilket jag inte anser påvisat, och faktum är att de här uppgifterna potentiellt legat öppna för väldigt många människor under lång tid vilket också ökat risken, säger Jerker Eliasson.
Han poängterar också att anmälningsplikten gäller till dess att man med säkerhet kan säga att det är osannolikt att incidenten innebär en risk för personers rättigheter.
– Jag bedömer att det inte framkommit någon sådan information.
Även IF-Metalls a-kassa valde att anmäla säkerhetsluckan.
– Det dröjde innan vi fick en klarare bild över vad som hänt. Initialt var informationen att det rörde sig om en bugg i Våra sidor, men sedan återkom Sveriges a-kassor och sa att det även gällde Mina sidor, alltså där a-kassornas medlemmar kan logga in. Vi gjorde en prövning och ansåg att händelsen nådde upp till kriterierna för en sådan personuppgiftsincident som ska anmälas till IMY, säger Dan Jonasson, chefsjurist och dataskyddsombud på IF-Metalls a-kassa.
Unionens a-kassa fick information om problemet den 18 oktober. Men tre månader senare har man fortfarande inte anmält händelsen till IMY. Anledningen är att man inte sett buggen som en säkerhetslucka. Att andra a-kassor har gjort en annan bedömning vill man inte kommentera.
”Vi bedömer att utifrån det vi kan och vet om det så rör det sig inte om en personuppgiftsincident. ” skriver Unionens a-kassas dataskyddsombud Jenny Tidgren i en skriftlig kommentar.
Hur allvarligt ser ni på händelsen?
”Alla IT-incidenter hanteras enligt framtagen rutin.”
Bör man som medlem vara orolig att det har läckt ut uppgifter?
”Nej, det behöver man inte vara.”
Av samtliga 24 a-kassor var det endast fyra som anmälde händelsen till IMY: Pappers, IF-Metall, Hotell och Restaurang och Transport. IMY har än så länge inte vidtagit några åtgärder.
Enligt Viktor Johnsson, som är jurist på IMY, innebär en nedlagd anmälan endast att myndigheten inte kommer att göra något just nu.
– Det innebär inte att en personuppgiftsincident inte har inträffat utan att vi inte kommer att granska där och då. Men det kan fortfarande komma att bli aktuellt med en tillsyn vid ett senare tillfälle.
Skulle IMY välja att granska en incident finns det en handfull åtgärder myndigheten kan tillgripa, exempelvis sanktionsavgifter, varningar, begränsningar och förbud av olika slag.
Enligt Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor är sårbarheten i it-systemet nu åtgärdad.
– Exakt vad som gjorts och när kan vi av säkerhetsskäl inte gå närmare in på. Systemen underhålls och utvecklas hela tiden, inte minst inom säkerhetsområdet, säger han.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att skydda personuppgifter, till exempel om hälsa och ekonomi, så att de hanteras korrekt och inte hamnar i orätta händer.
IMY:s huvuduppgifter är att
Den 1 mars blir det dyrare att vara medlem i Unionens a-kassa. Månadsavgiften höjs från 140 kronor till 160 kronor. Höjningen har flera skäl, enligt Harald Petersson, kassaföreståndare.
– Vi ser en total kostnadsökning i samhället, och vi ser framför allt att finansieringsavgiften till staten har ökat väsentligt, säger han.
Alla a-kassor betalar en finansieringsavgift till staten. Avgiften täcker en del av statens utgifter för arbetslöshetsersättningen. Hur hög avgiften är beror på hur många medlemmar en a-kassa har, hur höga inkomster medlemmarna har och hur hög arbetslösheten är.
Under 2024 ökade arbetslösheten bland Unionens a-kassas medlemmar, jämfört med 2023. I snitt var arbetslösheten 2,55 procent per månad förra året, mot 1,83 procent året innan. Dessutom ökade deras inkomster.
Omkring 75 procent av medlemsavgiften går till finansieringsavgiften. Resten använder Unionens a-kassa för att bekosta sin verksamhet.
Varför höjs avgiften så drastiskt? Flera andra a-kassor höjde sina avgifter med omkring tio kronor förra året.
– Drastiskt är ett för starkt ord. Vi har inte höjt avgiften på ett par år, medan andra kanske i stället höjt i omgångar. Dessutom är vi den a-kassa som har de största volymerna och som betalar ut mest ersättning av samtliga a-kassor, vilket också har en påverkan. Att vara medlem i en a-kassa är fortfarande en billig försäkring, säger Harald Petersson.
Många medlemmar fick vänta länge på sina första utbetalningar under 2022, 2023 och delar av 2024. Ser ni en risk att höjningen skapar irritation mot den bakgrunden?
– Vi är ödmjuka inför det. Samtidigt är höjningen en signal om att vi fortsätter att säkra och utveckla vår verksamhet för att kunna hantera nuvarande och kommande utmaningar. I oktober börjar den nya arbetslöshetsförsäkringen gälla samtidigt som den gamla lever vidare under ett par år. Vi säkerställer att vi kan hantera parallella försäkringar under övergångsperioden.