Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 spektakulära löneförhandlare

Gick din senaste löneförhandling åt skogen? Kollega bjuder på lite inspiration inför ditt nästa lönesamtal med chefen. Här är några personer som lyckats förhandla till sig riktigt bra löner.
Ola Rennstam Publicerad
Mark Baker / AP Photo / TT
Trollkarlen Ian Brackenbury tjänade 100 000 kronor om året – skattefritt – på att gå omkring på Christchurchs gator iklädd trollkarlsutstyrsel. Mark Baker / AP Photo / TT

1. Poetisk lön

Jimmy Alm i Tranemo måste vara en av landets främsta löneförhandlare. Under ett års tid kommer han att få 894 000 kronor för att skriva en dikt i veckan, dikterna ska bland annat handla om kommunens verksamheter och invånare. Finansieringen tas inte från kommunkassan utan kommer från den statliga Konstnärsnämnden. Projektet har både kritiserats för att vara slöseri med skattemedel och hyllats för att vara en nyskapande satsning.

2. Vidrig lön?

Denise Coates, grundare och vd för spelbolaget 365, har högst chefslön i världen och spöar chefer som Teslas Elon Musk, Apples vd Tim Cook och Googles Sundar Pichai, med hästlängder. Denise Coates håller låg profil och beskrivs i Storbritannien ofta som vadslagningsindustrins tysta drottning. 2020 uppgick hennes lön till närmare 5 miljarder svenska kronor – 50 procent högre än året före. Coates lön har kallats allt från “vidrig” till “oansvarig och överdriven”.

3. Magisk lön

Sedan 1982 har den nyzeeländska staden Christchurch stoltserat med att vara den enda stad i världen med egen officiell trollkarl. De senaste 23 åren har trollkarlstjänsten innehafts av Ian Brackenbury. Han har fått motsvarande 100 000 kronor om året, vilket ändå får anses vara ganska bra betalt för uppgiften att gå omkring på gator och torg iklädd spetsig hatt, svart rock och yvigt skägg.

Det fina i kråksången är att trollkarlen varit helt befriad från att betala skatt på sin inkomst. Han har även ett specialutformat körkort utfärdat på namnet The Wizard. I början av oktober valde dock staden att avsluta kontraktet med den nu 88-åriga Brackenbury, bland annat för att han ska ha dragit olämpliga skämt under en föreställning.

4. Kunde blivit riktig bingo

När Bingolotto startade i slutet på 80-talet såldes det 4 000 lotter per vecka och programledaren Leif ”Loket” Olsson valde då att tacka nej till ett arvode på 50 öre per lott. Bara ett par år senare såldes det sju miljoner Bingolotter per vecka, vilket hade inneburit en veckolön på 3,5 miljoner kronor. Under de år Loket ledde det populära tv-programmet skulle han uppskattningsvis ha tjänat ihop drygt en halv miljard kronor. Men han ångrar ändå inte sitt beslut.

– Jag tog fast lön och tjänade bra så in i helvete, har han tidigare sagt till Expressen.

5. Lön på liv och död

Amerikanen Chuck Lamb är blek, flintskallig och har påsar under ögonen. Med andra ord ett perfekt utseende för att spela död i filmer och tv-serier, enligt honom själv och hans fru. Och Chucks likaktiga ansikte har också blivit hans levebröd. Efter att ha slutat sitt jobb som IT-ingenjör tjänar han mer på att spela lik – uppemot 1 500 dollar om dagen på olika filmroller.

 

Och några som hade flyt …

Dödsbussig chef

När den franske företagsledaren Claude Dehaie dog i januari 2002 fick de 108 medarbetarna på hans läkemedelsföretag en positiv överraskning. Det visade sig att Dehaie testamenterat 300 000 euro till personalstyrkan eftersom de enligt företagsledaren spelat en avgörande roll för läkemedelsbolagets framgångar. Oavsett om man funnits med från starten 1972 eller bara arbetat en månad när Dahaie dog fick man vara med och dela på pengarna.

Foto på Leif Loket Olsson: Bingolotto Handout/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.