Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 spektakulära löneförhandlare

Gick din senaste löneförhandling åt skogen? Kollega bjuder på lite inspiration inför ditt nästa lönesamtal med chefen. Här är några personer som lyckats förhandla till sig riktigt bra löner.
Ola Rennstam Publicerad
Mark Baker / AP Photo / TT
Trollkarlen Ian Brackenbury tjänade 100 000 kronor om året – skattefritt – på att gå omkring på Christchurchs gator iklädd trollkarlsutstyrsel. Mark Baker / AP Photo / TT

1. Poetisk lön

Jimmy Alm i Tranemo måste vara en av landets främsta löneförhandlare. Under ett års tid kommer han att få 894 000 kronor för att skriva en dikt i veckan, dikterna ska bland annat handla om kommunens verksamheter och invånare. Finansieringen tas inte från kommunkassan utan kommer från den statliga Konstnärsnämnden. Projektet har både kritiserats för att vara slöseri med skattemedel och hyllats för att vara en nyskapande satsning.

2. Vidrig lön?

Denise Coates, grundare och vd för spelbolaget 365, har högst chefslön i världen och spöar chefer som Teslas Elon Musk, Apples vd Tim Cook och Googles Sundar Pichai, med hästlängder. Denise Coates håller låg profil och beskrivs i Storbritannien ofta som vadslagningsindustrins tysta drottning. 2020 uppgick hennes lön till närmare 5 miljarder svenska kronor – 50 procent högre än året före. Coates lön har kallats allt från “vidrig” till “oansvarig och överdriven”.

3. Magisk lön

Sedan 1982 har den nyzeeländska staden Christchurch stoltserat med att vara den enda stad i världen med egen officiell trollkarl. De senaste 23 åren har trollkarlstjänsten innehafts av Ian Brackenbury. Han har fått motsvarande 100 000 kronor om året, vilket ändå får anses vara ganska bra betalt för uppgiften att gå omkring på gator och torg iklädd spetsig hatt, svart rock och yvigt skägg.

Det fina i kråksången är att trollkarlen varit helt befriad från att betala skatt på sin inkomst. Han har även ett specialutformat körkort utfärdat på namnet The Wizard. I början av oktober valde dock staden att avsluta kontraktet med den nu 88-åriga Brackenbury, bland annat för att han ska ha dragit olämpliga skämt under en föreställning.

4. Kunde blivit riktig bingo

När Bingolotto startade i slutet på 80-talet såldes det 4 000 lotter per vecka och programledaren Leif ”Loket” Olsson valde då att tacka nej till ett arvode på 50 öre per lott. Bara ett par år senare såldes det sju miljoner Bingolotter per vecka, vilket hade inneburit en veckolön på 3,5 miljoner kronor. Under de år Loket ledde det populära tv-programmet skulle han uppskattningsvis ha tjänat ihop drygt en halv miljard kronor. Men han ångrar ändå inte sitt beslut.

– Jag tog fast lön och tjänade bra så in i helvete, har han tidigare sagt till Expressen.

5. Lön på liv och död

Amerikanen Chuck Lamb är blek, flintskallig och har påsar under ögonen. Med andra ord ett perfekt utseende för att spela död i filmer och tv-serier, enligt honom själv och hans fru. Och Chucks likaktiga ansikte har också blivit hans levebröd. Efter att ha slutat sitt jobb som IT-ingenjör tjänar han mer på att spela lik – uppemot 1 500 dollar om dagen på olika filmroller.

 

Och några som hade flyt …

Dödsbussig chef

När den franske företagsledaren Claude Dehaie dog i januari 2002 fick de 108 medarbetarna på hans läkemedelsföretag en positiv överraskning. Det visade sig att Dehaie testamenterat 300 000 euro till personalstyrkan eftersom de enligt företagsledaren spelat en avgörande roll för läkemedelsbolagets framgångar. Oavsett om man funnits med från starten 1972 eller bara arbetat en månad när Dahaie dog fick man vara med och dela på pengarna.

Foto på Leif Loket Olsson: Bingolotto Handout/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.