Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 risker med avgångsvederlag

Många drömmer om att få pengar för att sluta jobba. Men det finns en hel del att tänka på när man tackar ja till ett erbjudande om avgångsvederlag.
Niklas Hallstedt Publicerad
Person väntar på att skriva på avtal.
Få lön utan att jobba? Ja, men det finns flera fallgropar med att tacka ja till ett avgångsvederlag. Foto: Colourbox

Det finns ingen lagstadgad rätt till avgångsvederlag, det vill säga en summa pengar för att själv säga upp sig och lämna sitt arbete. Det är i stället en metod som, oftast större, företag kan ta till för att slippa säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Eftersom avgångsvederlaget är en frivillig lösning som bygger på att den anställde tackar ja riskerar det inte att ge företaget dålig goodwill. Företaget kan också vilja måna om sina ”trotjänare” och se till att de får en schyst uppgörelse. Även de lokala fackklubbarna brukar uppskatta att ingen tvingas bort från företaget.

För den enskilde anställde kan det vara mer komplicerat än så. Även om man vill vara kvar på företaget kan det känns svårt när man är medveten om att arbetsgivaren helst skulle vilja se att man lämnar.

Här är 5 saker att se upp med när du erbjuds avgångsvederlag:

1. Du får för lite pengar relaterat till uppsägningstiden

Det kan vara värt att jämföra summan med hur lång din uppsägningstid är. Uppsägningstiderna i lagen ligger på mellan en och sex månader beroende på hur länge du har varit anställd. Finns kollektivavtal är längsta uppsägningstiden tolv månader, för den som fyllt 55 år och har varit anställd i minst tio år. För dem med korta uppsägningstider är det vanligt att man erbjuds dubbla tiden som avgångsvederlag och blir arbetsbefriad.

2. Du får betala högre skatt

Avgångsvederlaget är skattepliktigt. Får du pengarna som ett engångsbelopp kan det innebära att du måste betala statlig inkomstskatt, om du kommer över brytpunkten. Därför kan det vara en poäng att få pengarna utbetalda i flera omgångar på olika sidor av årsskiftet.

Har företaget dålig ekonomi och riskerar att gå i konkurs är det dock en fördel för dig att få pengarna på en gång, eftersom avgångsvederlag inte omfattas av statlig lönegaranti.

3. Du får ingen tjänstepension för vederlaget

Avgångsvederlaget är pensionsgrundande vad gäller den statliga inkomstpensionen. Däremot är det inte pensionsgrundande för tjänstepensionen ITP.

En möjlig lösning är om du kan förhandla dig till att arbetsgivaren betalar ITP, försäkringar, friskvård och semester under en normal uppsägningstid.

4. Du får inte räkna in pengarna om du blir sjuk

Du får inte tillgodoräkna dig avgångsvederlaget när den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) räknas fram. Om du saknar arbete måste du anmäla dig som arbetssökande för att behålla din tidigare SGI.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen räknas dock avgångsvederlaget som inkomst. Får du a-kassa räknas avgångsvederlaget av.

5. Du kan begränsas att söka andra jobb

Har du en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal som begränsar dina möjligheter att ta jobb i samma bransch som tidigare bör du se till att skriva bort den i överenskommelsen om avgångsvederlag.


Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.