Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 risker med avgångsvederlag

Många drömmer om att få pengar för att sluta jobba. Men det finns en hel del att tänka på när man tackar ja till ett erbjudande om avgångsvederlag.
Niklas Hallstedt Publicerad
Person väntar på att skriva på avtal.
Få lön utan att jobba? Ja, men det finns flera fallgropar med att tacka ja till ett avgångsvederlag. Foto: Colourbox

Det finns ingen lagstadgad rätt till avgångsvederlag, det vill säga en summa pengar för att själv säga upp sig och lämna sitt arbete. Det är i stället en metod som, oftast större, företag kan ta till för att slippa säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Eftersom avgångsvederlaget är en frivillig lösning som bygger på att den anställde tackar ja riskerar det inte att ge företaget dålig goodwill. Företaget kan också vilja måna om sina ”trotjänare” och se till att de får en schyst uppgörelse. Även de lokala fackklubbarna brukar uppskatta att ingen tvingas bort från företaget.

För den enskilde anställde kan det vara mer komplicerat än så. Även om man vill vara kvar på företaget kan det känns svårt när man är medveten om att arbetsgivaren helst skulle vilja se att man lämnar.

Här är 5 saker att se upp med när du erbjuds avgångsvederlag:

1. Du får för lite pengar relaterat till uppsägningstiden

Det kan vara värt att jämföra summan med hur lång din uppsägningstid är. Uppsägningstiderna i lagen ligger på mellan en och sex månader beroende på hur länge du har varit anställd. Finns kollektivavtal är längsta uppsägningstiden tolv månader, för den som fyllt 55 år och har varit anställd i minst tio år. För dem med korta uppsägningstider är det vanligt att man erbjuds dubbla tiden som avgångsvederlag och blir arbetsbefriad.

2. Du får betala högre skatt

Avgångsvederlaget är skattepliktigt. Får du pengarna som ett engångsbelopp kan det innebära att du måste betala statlig inkomstskatt, om du kommer över brytpunkten. Därför kan det vara en poäng att få pengarna utbetalda i flera omgångar på olika sidor av årsskiftet.

Har företaget dålig ekonomi och riskerar att gå i konkurs är det dock en fördel för dig att få pengarna på en gång, eftersom avgångsvederlag inte omfattas av statlig lönegaranti.

3. Du får ingen tjänstepension för vederlaget

Avgångsvederlaget är pensionsgrundande vad gäller den statliga inkomstpensionen. Däremot är det inte pensionsgrundande för tjänstepensionen ITP.

En möjlig lösning är om du kan förhandla dig till att arbetsgivaren betalar ITP, försäkringar, friskvård och semester under en normal uppsägningstid.

4. Du får inte räkna in pengarna om du blir sjuk

Du får inte tillgodoräkna dig avgångsvederlaget när den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) räknas fram. Om du saknar arbete måste du anmäla dig som arbetssökande för att behålla din tidigare SGI.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen räknas dock avgångsvederlaget som inkomst. Får du a-kassa räknas avgångsvederlaget av.

5. Du kan begränsas att söka andra jobb

Har du en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal som begränsar dina möjligheter att ta jobb i samma bransch som tidigare bör du se till att skriva bort den i överenskommelsen om avgångsvederlag.


Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet