Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 företag om studenternas klimatkrav

I ett studentmanifest kräver svenska studenter att arbetsgivarna sätter ekologisk hållbarhet i centrum för sin verksamhet, för att de ska bli aktuella som arbetsgivare. Vi har frågat tre företag hur de ser på studenternas krav och hur de arbetar med att minska sin klimatpåverkan.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
AP Photo/Francois Mori/TT
Franska studenter under en klimatdemonstration i februari. AP Photo/Francois Mori/TT

Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

1. Hur ser ni på kravet att företagen ska sätta ekologisk hållbarhet i centrum för verksamheten?

2. Hur ser ni på kravet att minska koldioxidutsläppen med 16 procent per år?

3. Vilka är era viktigaste åtgärder för att minska klimatpåverkan?

4. Hur viktigt är ert ekologiska hållbarhetsarbete för att ni ska kunna rekrytera och behålla duktiga medarbetare?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:

– Det kravet är inte orimligt. Vi har en långsiktig plan för att göra produkterna och leveranskedjan mer hållbar. Men det finns utrymme för tolkning av vad det innebär att sätta ekologisk hållbarhet i centrum. Betyder det att det finns en ambition för hållbarhetsarbetet och hur affärsmodellen ska bli mer hållbar de kommande åren uppfyller vi det kravet.

– 16 procent låter som ett stort åtagande. Som modeföretag är vår största miljöpåverkan inte i vår egen verksamhet utan i råmaterial och leverantörskedjan, samt hos slutkund. Som student måste man ta hänsyn till att alla företag inte är där just nu, men kan ha ambitionen att nå dit hän.  

– Vi ser bland annat över våra transporter och flyger hem varor så sällan som möjligt. 95 procent av varorna tar vi hem med båt och vi har börjat frakta varor med tåg i större utsträckning. Vi jobbar också mycket med våra råmaterial. Målsättning är att 80 procent av våra plagg ska vara tillverkade av mer hållbara fibrer 2020. Den främsta utmaning är att vår största klimatpåverkan ligger i leverantörskedjan, i fabriker som vi inte äger och i länder där elförsörjningen är oren. För att tackla utmaningarna med leverantörskedjan har svenska textilföretag gått samman i initiativet STICA. Flera aktörer har en större möjlighet att föra en dialog med regeringar och ställa högre krav på gemensamma leverantörer.

– Det är viktigt. Allt fler anger i sina ansökningar att de söker sig till oss därför att vi jobbar hårt med hållbarhetsfrågan. De ställer inga uttryckliga krav på att det finns ett klimatarbete, men på att vi har ett hållbarhetsarbete – socialt och miljömässigt.

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:

– Vår affär bygger på att vi hjälper slutkunderna att uppgradera till starkare och lättare stål, som i slutändan gör att de kan minska sina koldioxidutsläpp. Vi har länge arbetat för att göra ståltillverkningen så koldioxideffektiv som möjligt. Nu har vi kommit så långt det går med rådande teknik. Därför driver vi sedan 2016 ett initiativ tillsammans med LKAB och Vattenfall för att helt få bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen.

– För oss sker det mer stegvis. När vi ställer om stålverket i Oxelösund 2025 minskar vi våra utsläpp med 25 procent. Vårt mål är att bli helt fossilfria till 2045.

– Vi använder i dag kol och koks för att reducera järnmalmen till råjärn och då bildas koldioxid. Nu undersöker vi om det i stället går att använda vätgas. Då bildas vatten i stället för koldioxid. Detta har tidigare prövats i laboratorier, men nu vill vi att det ska fungera i industriell skala. Får vi bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen blir vi av med drygt 90 procent av de totala koldioxidutsläppen. Vi har också som mål att hjälpa våra slutkunder att minska sina koldioxidutsläpp med 10 miljoner ton årligen från och med nästa år. Det är något mer än SSAB:s egna utsläpp.

– Det är inte den primära anledningen till att vi vill minska koldioxidutsläppen. Men vi har sett att intresset för SSAB som arbetsgivare har ökat sedan vi tog initiativet till fossilfritt stål. Appliceras tekniken med vätgas globalt finns möjlighet att plocka bort 7 procent av världens koldioxidutsläpp. Det attraherar många människor, som vill använda sin energi till att göra något positivt för världen.  

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:

– Vi välkomnar den typen av initiativ eftersom det sporrar oss att förbättra oss inom vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med hållbarhet eftersom vi är övertygade om att det bidrar till tillväxt och utveckling av vår organisation.

– En minskning med 16 procent per år kan vara rimligt för dem som är i början på sin resa för att minska utsläppen. Vi räknar med att nå vårt mål, att minska den indirekta konsumtionen med 50 procent mellan 2017 och 2020. Men när vi har nått dit blir det tuffare. Det är som när man går ner i vikt - det går snabbt i början, men de sista kilona är svåra.

– Vi är inget tillverkande företag. Men vi har många datacenter i Norden, där vi lagrar data. De drar energi. I Norden har vi bytt från fossilt bränsle till förnybara energikällor i alla datacenter. Vi reducerar också våra koldioxidutsläpp genom att dra ner på resandet. Andra halvåret 2018 hade vi totalt resestopp. Vi kan inte fortsätta att resa som vi har gjort tidigare och ser över resorna även år. Genom att sälja hållbara lösningar till våra kunder, som system för e-fakturering, bidrar vi också till minskade koldioxidutsläpp på totalen.

– Jag vill inte separera klimatarbetet från den övriga hållbarhetsagendan. Jag tror att studenterna ser till helheten. Vi får fler frågor om vårt hållbarhetsarbete av unga arbetssökande nu. Vi är i en bransch där det är underskott på folk. För vissa som är jätteduktiga kan nog företagens hållbarhetsarbete vara utslagsgivande. Har vi ett ekologiskt hållbarhetsarbete och minskar de totala utsläppen tror vi att framtida arbetskraft premierar oss.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Det består av tre delar:

1) Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra - bland annat luft, land- och vattenkvalitet. I begreppet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av till exempel föroreningar.

2) Social hållbarhet handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov.

3) Det finns två helt olika definitioner av ekonomisk hållbarhet. Enligt en definition innebär ekonomisk hållbarhet en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Enligt en annan definition likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt.

Vid FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 skrev 194 länder under ett globalt klimatavtal. Enligt avtalet ska regeringarna minska utsläppen av växthusgaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

KTH, Brundtlandrapporten, Naturvårdsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.