Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 företag om studenternas klimatkrav

I ett studentmanifest kräver svenska studenter att arbetsgivarna sätter ekologisk hållbarhet i centrum för sin verksamhet, för att de ska bli aktuella som arbetsgivare. Vi har frågat tre företag hur de ser på studenternas krav och hur de arbetar med att minska sin klimatpåverkan.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
AP Photo/Francois Mori/TT
Franska studenter under en klimatdemonstration i februari. AP Photo/Francois Mori/TT

Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar

1. Hur ser ni på kravet att företagen ska sätta ekologisk hållbarhet i centrum för verksamheten?

2. Hur ser ni på kravet att minska koldioxidutsläppen med 16 procent per år?

3. Vilka är era viktigaste åtgärder för att minska klimatpåverkan?

4. Hur viktigt är ert ekologiska hållbarhetsarbete för att ni ska kunna rekrytera och behålla duktiga medarbetare?

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex:

– Det kravet är inte orimligt. Vi har en långsiktig plan för att göra produkterna och leveranskedjan mer hållbar. Men det finns utrymme för tolkning av vad det innebär att sätta ekologisk hållbarhet i centrum. Betyder det att det finns en ambition för hållbarhetsarbetet och hur affärsmodellen ska bli mer hållbar de kommande åren uppfyller vi det kravet.

– 16 procent låter som ett stort åtagande. Som modeföretag är vår största miljöpåverkan inte i vår egen verksamhet utan i råmaterial och leverantörskedjan, samt hos slutkund. Som student måste man ta hänsyn till att alla företag inte är där just nu, men kan ha ambitionen att nå dit hän.  

– Vi ser bland annat över våra transporter och flyger hem varor så sällan som möjligt. 95 procent av varorna tar vi hem med båt och vi har börjat frakta varor med tåg i större utsträckning. Vi jobbar också mycket med våra råmaterial. Målsättning är att 80 procent av våra plagg ska vara tillverkade av mer hållbara fibrer 2020. Den främsta utmaning är att vår största klimatpåverkan ligger i leverantörskedjan, i fabriker som vi inte äger och i länder där elförsörjningen är oren. För att tackla utmaningarna med leverantörskedjan har svenska textilföretag gått samman i initiativet STICA. Flera aktörer har en större möjlighet att föra en dialog med regeringar och ställa högre krav på gemensamma leverantörer.

– Det är viktigt. Allt fler anger i sina ansökningar att de söker sig till oss därför att vi jobbar hårt med hållbarhetsfrågan. De ställer inga uttryckliga krav på att det finns ett klimatarbete, men på att vi har ett hållbarhetsarbete – socialt och miljömässigt.

Viktoria Karsberg, chef externkommunikation, SSAB:

– Vår affär bygger på att vi hjälper slutkunderna att uppgradera till starkare och lättare stål, som i slutändan gör att de kan minska sina koldioxidutsläpp. Vi har länge arbetat för att göra ståltillverkningen så koldioxideffektiv som möjligt. Nu har vi kommit så långt det går med rådande teknik. Därför driver vi sedan 2016 ett initiativ tillsammans med LKAB och Vattenfall för att helt få bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen.

– För oss sker det mer stegvis. När vi ställer om stålverket i Oxelösund 2025 minskar vi våra utsläpp med 25 procent. Vårt mål är att bli helt fossilfria till 2045.

– Vi använder i dag kol och koks för att reducera järnmalmen till råjärn och då bildas koldioxid. Nu undersöker vi om det i stället går att använda vätgas. Då bildas vatten i stället för koldioxid. Detta har tidigare prövats i laboratorier, men nu vill vi att det ska fungera i industriell skala. Får vi bort koldioxidutsläppen från ståltillverkningen blir vi av med drygt 90 procent av de totala koldioxidutsläppen. Vi har också som mål att hjälpa våra slutkunder att minska sina koldioxidutsläpp med 10 miljoner ton årligen från och med nästa år. Det är något mer än SSAB:s egna utsläpp.

– Det är inte den primära anledningen till att vi vill minska koldioxidutsläppen. Men vi har sett att intresset för SSAB som arbetsgivare har ökat sedan vi tog initiativet till fossilfritt stål. Appliceras tekniken med vätgas globalt finns möjlighet att plocka bort 7 procent av världens koldioxidutsläpp. Det attraherar många människor, som vill använda sin energi till att göra något positivt för världen.  

Ida Bohman Steenberg, hållbarhetschef, Tieto:

– Vi välkomnar den typen av initiativ eftersom det sporrar oss att förbättra oss inom vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med hållbarhet eftersom vi är övertygade om att det bidrar till tillväxt och utveckling av vår organisation.

– En minskning med 16 procent per år kan vara rimligt för dem som är i början på sin resa för att minska utsläppen. Vi räknar med att nå vårt mål, att minska den indirekta konsumtionen med 50 procent mellan 2017 och 2020. Men när vi har nått dit blir det tuffare. Det är som när man går ner i vikt - det går snabbt i början, men de sista kilona är svåra.

– Vi är inget tillverkande företag. Men vi har många datacenter i Norden, där vi lagrar data. De drar energi. I Norden har vi bytt från fossilt bränsle till förnybara energikällor i alla datacenter. Vi reducerar också våra koldioxidutsläpp genom att dra ner på resandet. Andra halvåret 2018 hade vi totalt resestopp. Vi kan inte fortsätta att resa som vi har gjort tidigare och ser över resorna även år. Genom att sälja hållbara lösningar till våra kunder, som system för e-fakturering, bidrar vi också till minskade koldioxidutsläpp på totalen.

– Jag vill inte separera klimatarbetet från den övriga hållbarhetsagendan. Jag tror att studenterna ser till helheten. Vi får fler frågor om vårt hållbarhetsarbete av unga arbetssökande nu. Vi är i en bransch där det är underskott på folk. För vissa som är jätteduktiga kan nog företagens hållbarhetsarbete vara utslagsgivande. Har vi ett ekologiskt hållbarhetsarbete och minskar de totala utsläppen tror vi att framtida arbetskraft premierar oss.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Det består av tre delar:

1) Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra - bland annat luft, land- och vattenkvalitet. I begreppet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av till exempel föroreningar.

2) Social hållbarhet handlar om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov.

3) Det finns två helt olika definitioner av ekonomisk hållbarhet. Enligt en definition innebär ekonomisk hållbarhet en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Enligt en annan definition likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt.

Vid FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 skrev 194 länder under ett globalt klimatavtal. Enligt avtalet ska regeringarna minska utsläppen av växthusgaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

KTH, Brundtlandrapporten, Naturvårdsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)