Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Trots hög smittspridning, låg vaccinationsgrad och skärpta rekommendationer i Västra Götalandsregionen har Volvo Cars bestämt att tjänstemännen ska återgå till kontoret i dag.
Anita Täpp Publicerad
Thomas Johansson / TT
Volvo Cars anställda i produktionen har jobbat på plats under hela pandemin. Nu ska även tjänstemännen återgå till kontoret. Thomas Johansson / TT

I fredags fick de drygt 8 000 tjänstemännen på Volvo Cars ett brev från ledningen om att kontoret från och med i dag, den 1 juni, ska vara deras huvudsakliga arbetsplats igen.

Beslutet har förklarats med att man nu anser det vara dags att i större utsträckning träffas fysiskt för att säkerställa de anställda och företagets utveckling.

– Detta med kreativitet och innovation är något som vi faktiskt gör bättre på plats, säger HR-direktören Hanna Fager till Göteborgs-Posten.

Det här innebär dock inte att alla alltid ska jobba 40 timmar i veckan på kontoret framöver. Efter överenskommelse med sin chef ska man också kunna distansarbeta mer än innan pandemin.

Men enligt Hanna Fager uppskattar företaget ändå att en majoritet av tjänstemännen sannolikt kommer arbeta mer än 50 procent på kontoret under juni.

Hög smittspridning i Västra Götaland

Det trots att regionens smittskyddsläkare i förra veckan, på grund av den höga smittspridningen, förlängde de skärpta regionala rekommendationerna. I vilka det exempelvis ingår att man ska fortsätta jobba hemifrån i den mån det går och undvika kollektivtrafiken.

Jörgen Olsson, Unionenklubbens ordförande på Volvo Cars, tror dock inte att en majoritet av tjänstemännen kommer att vara på kontoret nu i juni.

– Under den här månaden ska vi ha en dialog mellan chefer och medarbetare, om hur vi ska jobba när vi kommer tillbaka efter semestern. En del chefer kanske vill ha videosamtal om det medan andra vill träffas på kontoret och då kommer kanske 40 procent att vara här, säger han.

Sannolikt tycker många företag att man behöver komma igång med fysiska möten nu, för kreativitetens och samarbetets skull. Så varför ska just Volvo Cars, i det nuvarande smittläget, dra igång detta redan nu?
– Vi har pratat med ledningen om det. Men det här är ju ett företagsbeslut där man anser att vi, för att vara innovativa och nytänkande och undvika en kris, behöver komma samman på kontoret nu.

Har du fått samtal från oroliga medlemmar efter beskedet?
– Ja, fast väldigt få än. Visst finns det rädsla. Men om man tillhör en riskgrupp, eller har någon hemma som tillhör en sådan, så ska det finnas möjlighet att hantera det framöver.

– Sedan får man inte glömma att det finns olika perspektiv på det här. Ungefär 80 procent av oss har jobbat hemifrån under pandemin. Och många, som bara har det sociala på jobbet, har också mått jättedåligt av allt distansarbete och vill tillbaka till kontoret, säger Jörgen Olsson.

Läs mer: 4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

"De flesta har smittats hemma"

Hur trygg anser då huvudskyddsombudet Bosse Skyllerström att den arbetsmiljö som tjänstemännen nu återvänder till kommer att vara?

– Jag arbetar ju med arbetstagarnas arbetsmiljö hela tiden och sitter nu med företagetet varje dag och går igenom vilka åtgärder som behövs. Så det är ändå så tryggt det kan vara. Och för varje vecka så vaccineras också fler, säger han.

De åtgärder som vidtagits är exempelvis att antalet tillåtna deltagare i mötesrummen har halverats, att det finns handsprit och munskydd på kontoret, att markeringar visar var man ska gå, att städare torkar av ytor och spritar toaletter hela dagarna och att värdar i matsalarna ser till att man inte sitter för tätt.

– Sedan är det ju så att vi haft produktionen med tusentals anställda igång under hela pandemin. Och där har vi när det gäller smittspridning och sjukdom sett att vi inte har haft några klustersmittor. I stället har de flesta smittats hemma, säger Bosse Skyllerström.

Men ledningens beslut kommer ju ändå betyda att många fler kommer att träffa kollegor och åka kollektivt och då också kunna sprida mer smitta i regionen.
– Jo, så är det ju. Men vi trycker också mycket på detta med det egna ansvaret. Som att man stannar hemma om man är sjuk.

Har företaget stämt av det här beslutet med regionens smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten?
– Jo, jag tror företaget har haft sådana diskussioner.

Volvo är ett tongivande företag för många andra. Finns inte risk för att Volvo Cars agerade också kommer medföra att andra företag nu gör på samma sätt, och då kanske för tidigt?
– Jo, så är det säkert, säger Bosse Skyllerström.

Kollega har försökt få en kommentar om Volvo Cars beslut av smittskyddsläkaren i Västra Götaland, som dock inte vill uttala sig om ett enskilt företag utan hänvisar till Folkhälsomyndigheten.

Kollega har sökt Folkhälsomyndigheten för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.