Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Försiktig glädje på Kubal

Sanktionshotet mot aluminiumfabriken Kubal kan försvinna i januari. Anders Igglund, Unionens klubbordförande, är försiktigt positiv. – Det känns mer optimistiskt nu än tidigare, säger han.
David Österberg Publicerad 21 december 2018, kl 12:28
Erik Mårtensson/TT
Erik Mårtensson/TT

Aluminiumfabriken Kubal i Sundsvall ägs av det ryska företaget Rusal. Huvudägaren i Rusal är den ryska oligarken Oleg Deripaska. I april i år fattade den amerikanska sanktionsmyndigheten OFAC beslut om att införa sanktioner mot Rusal. Anledningen är att amerikanska myndigheter misstänker Oleg Deripaska för flera brott, bland annat penningtvätt, utpressning och beställning av ett mord.

Tidsfristen för sanktionerna har sedan dess skjutits fram flera gånger och i onsdags föreslog OFAC att sanktionerna ska hävas. Det beror på att Oleg Deripaska minskat sitt ägande i Rusal och trätt tillbaka från styrelsen. Det formella beslutet fattas av den amerikanska senaten i januari och Unionenklubben på Kubal väntar med firandet till dess.

– Ingenting är klart innan den amerikanska senaten har sagt sitt. OFAC har satt tuffa villkor för att lyfta sanktionerna. Men visst känns det mer optimistiskt nu än tidigare, säger Anders Igglund, Unionens klubbordförande på Kubal.

Hur har stämningen varit sedan i april?
– Det har varit tungt. Sanktionshotet har inneburit stora problem för företaget, bland annat eftersom bankerna inte har velat genomföra betalningar från Kubal.

Även IF Metall är nöjt med att det mesta tyder på att sanktionerna försvinner.

– IF Metall insåg direkt det orimliga i att våra medlemmar skulle hamna i kläm i ett storpolitiskt maktspel mellan USA och Ryssland. Genom täta och målmedvetna kontakter med regeringen har vi tillsammans nu fått de amerikanska myndigheterna att föreslå att sanktionshotet hävs. Det är en stor framgång för vårt fackliga arbete och för svensk diplomati, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, i ett pressmeddelande.

Kubal har omkring 470 anställda.

Varsel

Ericssons storvarsel överraskade facket

Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 13:45
Ericsson logga
I slutet av mars varslade Ericsson 1 200 anställda i Sverige. Företaget hänvisar till en försämrad mobilnätsmarknad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

Andreas Larsson

När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige. 

Varsel

Runt 1 500 personer sägs upp på Spotify

Spotify säger upp runt 1 500 anställda. Omkring 240 av dem arbetar i Sverige. Nedskärningen är den andra på mindre än ett år.
David Österberg Publicerad 4 december 2023, kl 12:51
Daniel Ek, vd för Spotify.
Runt 1 500 personer sägs upp från Spotify i nya nedskärningar. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT.

Under måndagsmorgonen skickade Daniel Ek, vd för Spotify, ett meddelande till alla anställda. I det framgick att företaget tänker säga upp 17 procent av personalstyrkan. Det innebär totalt runt 1 500 personer. Omkring 240 av de svenska medarbetarna blir av med jobbet, enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer, som fått siffran från Spotify. Klubben på Spotify vill i nuläget inte uttala sig om detaljer.

”Vi är så klart ledsna över att många av våra kollegor påverkas av det här beslutet. Just nu är klubbens fokus att hjälpa de medlemmar som är påverkade av Spotifys nedskärningar och se till att de får det stöd de behöver”, skriver Jonas Sundberg, Unionens klubbordförande, i ett mejl till Kollega.

I brevet till de anställda skriver Daniel Ek att Spotify påverkas av det ekonomiska läget i världen: ”Den ekonomiska tillväxten har avtagit dramatiskt och kapitalet har blivit dyrare.”

Gjorde vinst på 32 miljoner euro

Enligt Spotifys kvartalsrapport för tredje kvartalet går det dock bra för företaget. Antalet premiumanvändare ökade med 16 procent och vinsten för kvartalet blev 32 miljoner euro. Men Daniel Ek anser att organisationen är ineffektiv och att för många anställda arbetar i stöttande roller och ”till och med gör arbete kring arbetet snarare än att bidra till möjligheter med verklig effekt.”

Nedskärningen är den andra i år. I januari meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Den gången struntade företaget i att förhandla med och informera Unionen. Den här gången har klubben och Unionen fått information om neddragningarna i förväg, enligt Unionens presstjänst. Enligt brevet från Daniel Ek ska all berörd personal få en kalenderinbjudan till samtal under måndagen. Samtalen ska vara avklarade innan onsdag.

Spotify saknar kollektivavtal

De personer som sägs upp får, enligt företaget, i genomsnitt fem månadslöner i avgångsvederlag och två månaders karriärstöd.

Spotify saknar kollektivavtal. Under våren och början av sommaren försökte Unionen få företaget att teckna ett avtal, men Spotify drog sig ur förhandlingarna. Enligt företaget skulle ett kollektivavtal inte ge de anställda något mervärde.

Kollega söker Spotify och Unionen.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.