Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Antalet varsel ökar kraftigt

Coronakrisen får allt större effekter på svensk ekonomi. Under andra veckan i mars ökade antalet varsel kraftigt. TRR beskriver situationen som exceptionell – och räknar med att effekten av krisen visar sig först om en månad.
David Österberg Publicerad 18 mars 2020, kl 15:24
Anders Wiklund/TT
Varslen är i hög grad koncentrerade till storstadslänen och till hotell- och restaurangverksamhet, enligt Arbetsförmedlingens siffror. Anders Wiklund/TT

Coronakrisen har stora effekter på delar av svensk ekonomi. Flygbolagen SAS och Norwegian har meddelat att de permitterar stora delar av personalstyrkan och flera företag i hotell- och besöksnäringen har varslat personal. Under onsdagen kom uppgifter om att hotellkedjan Nordic Choice varslar 7 500 personer om uppsägning. Det är nästan halva personalstyrkan.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Under andra veckan i mars ökade antalet varsel kraftigt, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

– Vi ser ett trendbrott där antalet varsel nu ökar markant. Varslen är i hög grad koncentrerade till storstadslänen och till hotell- och restaurangverksamhet, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Läs mer: Varsel - så funkar det

Annika Sundén tror dock att det krispaket som regeringen och stödpartierna kommit överens om kommer att dämpa effekterna av krisen och att samtliga varsel därför inte leder till uppsägningar.

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följder av corona

Även TRR, som bland annat hjälper uppsagda tjänstemän, gör bedömningen att flera av varslen inte kommer att leda till uppsägningar i slutändan.

– Historiskt är det 40 procent av alla som varslas som blir berörda. Det hinner hända saker på vägen. Överlevnadsläge skapar kreativitet när det gäller omställningslösningar, säger Markus Trautmann, ansvarig för externkommunikation på TRR.

Han säger samtidigt att coronakrisen är speciell och att det är svårt att bedöma dess konsekvenser.

Läs mer: Gå med i a-kassan? Tänk på det här!

– Vi befinner oss i en exceptionell situation. Eftersom vi inte har upplevt en liknande kris tidigare har vi i dagsläget inte hela bilden av vilka konsekvenser coronapandemin får för samhället och arbetsmarknaden. Vår bedömning är att vi först om en månad kommer att se den verkliga effekten på arbetsmarknaden beroende på hur situationen utvecklar sig i närtid, säger han.

De senaste dagarna har TRR ställt om sin verksamhet för att kunna ta hand om ett större inflöde av uppsagda tjänstemän än normalt. Kontoret i Stockholm är dock stängt från och med den 18 mars på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendation om hemmajobb. Hjälp till uppsagda finns ändå via exempelvis digitala seminarier, föreläsningar och möten med rådgivare via telefon och digitalt.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.