Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Varning för alternativ pensionslösning

Om du får ett erbjudande om en alternativ lösning för din tjänstepension bör du tänka till ordentligt.
- Många som har bytt bort sin förmånsbestämda pension har ångrat sig, säger Unionens pensionsexpert Gunilla Dahmm.
Dag Bremberg Publicerad 5 december 2011, kl 15:44

 "Tiotaggarlösningar" kallas de alternativa pensionsavtal som kan erbjudas alla privatanställda tjänstemän som tjänar mer än tio basbelopp per år, 521 000 kronor, motsvarande drygt 43 000 kronor i månaden. Arbetsgivare kan också erbjuda ett byte från det gamla systemet, ITP2, som har en garanti för en bestämd pensionsförmån, till ITP1, som innebär att man själv får placera premier och avkastningen avgör den framtida pensionsnivån. Över hälften av höginkomsttagarna har valt att tacka ja till en alternativ pensionslösning, enligt siffror som Gunilla Dahmm fått från Collectum, som sköter administrationen av ITP-systemet. Erbjudandet framstår ofta som en bonus eller förmån och det kan vara svårt att tacka nej när en chef eller konsult bollar fram siffror. Då gäller det att ha is i magen och säga att man måste göra egna jämförelser och beräkningar.

- Ofta är det mäklare som driver på byten till alternativa lösningar, som innebär att de får bra provisioner, säger Gunilla Dahmm.

Provisionerna ska betalas och det innebär högre avgifter, som dras från pensionspremierna. Även om man erbjuds rådgivning är det svårt att få en så hög avkastning att den motsvarar de högre avgifterna.

En annan nackdel är att det endast finns en mycket begränsad garanti för pensionen, om arbetsgivaren inte sköter sina inbetalningar eller går i konkurs. Det gamla ITP-systemet har också fördelen att det finns gemensamma fonder som täcker upp och betalar in premierna om man vill sluta redan vid 62 års ålder.

- För de allra flesta är fördelarna att ha kvar sin förmånsbestämda ITP2 större än de högst osäkra vinster man kan göra genom en alternativ pensionslösning, säger Gunilla Dahmm.

Hon berättar att många som bytt har hört av sig när de insett att pensionen blev lägre än de förväntat sig. Ibland har det berott på att börskurserna gått ner, ibland har det berott på att de haft för låga premienivåer eller höga avgifter i sina tiotaggarlösningar.

- De som är över 50 kan jag generellt inte rekommendera att göra ett byte. De har för kort tid kvar till pensioneringen för att ha en rimlig chans att hinna tjäna in lika mycket som de skulle fått genom sin förmånsbestämda ITP2.

Alla som har en god löneutveckling bör i princip tjäna på att få en pension som baseras på slutlönen. De som har hög lön tidigt i karriären och räknar med att senare få lägre lön är de som skulle kunna ha störst chans att vinna på att få en premiebestämd pension, men även om man skulle gissa att man får en sådan löneutveckling så kvarstår osäkerheten om avkastningen på premierna.

- Det är faktiskt svårt att säga att det finns någon grupp som skulle vinna på att byta bort ITP2. Det beror på en mängd faktorer, till exempel den osäkra avkastningen på börsen och den okända löneutvecklingen.

Gunilla Dahmms viktigaste råd är att tänka efter före. Helst två gånger. Det går inte att byta tillbaka, såvida man inte byter arbetsgivare och den nya kan erbjuda ITP2.

Ett argument för tiotaggarlösningar har varit att de skulle vara mer flexibla än ITP, men sen ITP-planen gjordes om 2007 innehåller den ett stort mått av valfrihet. Till exempel kan man välja bort familjepensionen och då få en extraslant till den egna pensionen.

Numera finns också en tydlig skepsis hos pensionsexperterna på PTK (Privattjänstemannakartellen). Deras råd finns på www.ptk.se: "Det är tveksamt om en klassisk tiotaggarlösning är det bästa för dig. Tala med din lokala klubb, ditt fackförbund eller din personalavdelning!"

Collectum, som sköter administrationen av ITP-systemet, skriver så här på sin hemsida:

"En vanlig missuppfattning är att alternativ ITP är något av en bonus utöver den kollektivavtalade ITP-lösningen. Men så är det inte. Den som väljer alternativ ITP avstår från ITP på lönedelarna mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp." n

Fotnot: ITP = Industrins och handelns tjänstepension, som enligt kollektivavtal utbetalas till privatanställda tjänstemän, utöver den allmänna pensionen. Alla som är födda före 1979 har ITP2 med en bestämd nivå på pensionsförmånen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.