Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I dag, måndag, startar Unionens förbundsråd. Ett årsmöte där 130 ombud träffas (i år digitalt) och pratar om verksamheten, väljer nya delegationer och framför allt behandlar de motioner som medlemmarna har skickat in.
Motionerna kan vara medlemmars egna förslag på vad Unionen ska åstadkomma, tänka eller tycka i olika frågor. Förbundsrådet fattar sedan beslut om hur man ska gå vidare med de förslag som kommit in. I år har fem motioner lämnats in – här är en sammanfattning av dem och Unionens svar.
Många tjänstemän har jobbat hemma under pandemin. För att livet ska vara mer i balans och livspusslet ska gå ihop föreslås ett kontrakt som möjliggör att den anställda jobbar online i stället för på kontoret. Motionären vill också att förbundet förespråkar online-jobb på de arbetsplatser där det är möjligt och att Unionen ska jobba för att minimera kontorslokaler för företagen.
Unionens svar:
Att jobba på distans har både sina för- och nackdelar. Produktiviteten kan öka och restid minska. På minussidan finns social isolering, ökad sjuknärvaro och utsuddade gränser mellan privatliv och arbetsliv. Riskerna ser också olika ut för olika arbetstagare beroende av faktorer som boende, ekonomi, funktionsnedsättning och socialt umgänge.
Förbundet ser positivt på att medlemmar ges möjlighet att jobba på distans om det är på eget initiativ och egen fri vilja. Att jobba för att minska antalet kontorsytor avslås dock med argumentet att risken finns att arbetsgivare tvingar anställda till distansarbete för att hålla nere beläggningen. Att reglera arbete på distans i lokala avtal finns det dock möjlighet till redan i dag.
Långa arbetsdagar och stress leder till sjukskrivningar, sjukdomar och ohälsa. En tydlig förkortning av den dagliga arbetstiden skulle ge en positiv effekt på det. Anställda skulle kunna umgås mer med familj och vänner vilket ökar livskvaliteten och i längden kommer vi att orka jobba högre upp i åldrarna om vi får den återhämning som behövs.
Unionens svar:
Branschavtalen om löner och allmänna villkor, inklusive arbetstid har förhandlats under 2020 och de nya avtalen gäller till åren 2023. Om man inte säger upp de avtalen så kommer nästa tillfälle att förhandla villkoren att vara 2023. Inför det ska förbundsrådet behandla inriktning och avtalsmotioner 2022, så motionen överlämnas därför till nästa förbundsråd.
Läs mer: Unionen välkomnar minskad arbetstid
Eftersom arbetslivet har förändrats och många börjat jobba hemma behöver försäkringsskyddet ses över och förbättras. I dag är det otydligt vad som gäller om det sker en olycka i hemmet under arbetstid. Det behövs därför en översyn av reglerna så att försäkringen med säkerhet gäller om en olycka sker vid arbete i den egna bostaden.
Unionens svar:
Det försäkringsrättsliga skyddet är en prioriterad fråga för Unionen. Mycket talar för att medlemmarna även efter pandemin kommer att utföra mycket av jobbet på hemmakontoret. Förbundet jobbar just nu med hur man ska förhålla sig i frågor som rör hemarbete i tiden efter covid-19. Och där är frågan om ett utvidgat försäkringsskydd inkluderat.
Läs mer: Svagare skydd om du skadar dig vid hemmajobb
Om vi ska förlänga arbetslivet så bör också gränsen för när man får ansöka om a-kassa höjas från 65 år till 70 år.
Unionens svar:
Förbundet delar synpunkten att ett längre arbetsliv förutsätter att den övre gränsen i arbetslöshetsförsäkringen höjs och anpassas till åldersgränserna i andra trygghetssystem. 2019 lämnade Socialdepartementet ett förslag om att höja åldersgränsen för a-kassa och Unionen ställde sig bakom det förslaget. Förra året infördes begreppet riktålder, vilket handlar om att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas när medellivslängden förändras. I riksdagen finns en majoritet för att ändra åldersgränserna och anpassa dem till riktåldern, men något beslut har ännu inte fattats. Unionen fortsätter att bevaka frågan.
Arbetsmiljöansvaret vid hemarbete behöver ses över och förbättras. Medlemmar jobbar hemma med dålig belysning, möbler som inte är anpassade för arbete och mår dåligt på grund av stress och social isolering. Unionen bör därför utreda och vidta åtgärder som stärker arbetsmiljön vid hemarbete.
Unionens svar:
Arbetsmiljölagen gäller för all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning oavsett om det sker på kontoret eller på distans. Och där är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder så att arbetsmiljön är bra. Men även om lagen gäller som ett paraply, måste frågor kopplade till arbetsmiljön kunna besvaras lokalt och vara samverkade. Inte minst då arbetsgivaren har liten insyn vid hemarbete och det blir upp till medlemmarna själva att rapportera risker.
Här behöver Arbetsmiljöverket skapa en tydlighet i regelverk och krav. Unionen arbetar för det både genom remissvar och påverkansarbete. Förbundet har också gjort flera undersökningar under året för att ta tempen på hur medlemmarna mår på sina hemmakontor. Arbetsmiljö för bättre balans är ett av fyra fokusområden som förbundsstyrelsen fastslagit för 2021.
Vem kan lämna in en motion?
Elisabeth Sasse, kanslichef på Unionen, lämnar sitt uppdrag efter sommaren. Den informationen gick förbundet ut med till samtliga anställda under fredagsförmiddagen. Sasse är högsta chef över fackförbundets omkring 1000 anställda personer.
I ett skriftligt meddelande till de anställda förklarar Sasse avgången:
– Det var en annan förbundsstyrelse som rekryterade mig, som då la stor vikt vid min affärsbakgrund. Några år senare, med en ny förbundsstyrelse vid rodret, prioriteras andra egenskaper och drivkrafter än de jag rekryterades för. Det känns därför både naturligt och rätt att jag och Unionen går skilda vägar.
Avgången sker två veckor efter att Unionens andre vice ordförande lämnade sitt uppdrag. Elisabeth Sasse säger till Kollega att "ingenting har hänt" utöver det som står i det kortfattade meddelandet till personalen, och att hennes avgång "verkligen inte" hänger ihop med andre vice ordförandens avgång.
Förbundsordförande Peter Hellberg säger samma sak.
– Jag skulle verkligen vilja trycka på att de inte hänger ihop. Snarare tvärtom, på något vis. Det är djupt olyckligt att de här två sakerna skulle kunna riskera att sammanblandas, för de har verkligen inte alls med varandra att göra, säger Hellberg till Kollega.
Elisabeth Sasse rekryterades 2022. Den största förändring som skett i Unionen sedan dess är att man har fått en ny ordförande. Elisabeth Sasse säger att det inte finns någon personkonflikt mellan henne och den nyvalda ordföranden Peter Hellberg.
– Nej, det finns ingen konflikt alls. Det är en ny ordförande, ett nytt presidium och en ny förbundsstyrelse, det är många nya i förbundsstyrelsen. Det är inte ett dugg konstigt att en förbundsstyrelse måste få välja sin kanslichef.
Sker detta på förbundsstyrelsens initiativ?
– Nej, det står väl också i meddelandet [till de anställda], att vi har pratat om detta ett tag. Vi är helt överens. Det här är helt rimligt och bra.
Unionen har satt ett ambitiöst mål om att vara 50 000 förtroendevalda år 2027. Än så länge går den utvecklingen relativt långsamt. Hänger det ihop med din avgång?
– Nej, det gör det absolut inte.
I meddelandet till de anställda skriver du att den nya förbundsstyrelsen "prioriterar andra egenskaper" än dina. Vad är det för prioriteringar hos den nya styrelsen som du inte kunnat leva upp till?
– Jag tycker att du ska prata med Peter Hellberg om det. Jag tror inte alls att jag inte har kunnat leva upp till andra prioriteringar. Det handlar mer om, precis som det står i meddelandet, vad jag har rekryterats för. De tar en lite annan väg, och då är det så.
Även Peter Hellberg förnekar att det rör sig om en personkonflikt.
– Jag var också en del av den förbundsstyrelse som rekryterade henne. Så nej, det gör det verkligen inte. Vi har haft en väldigt bra dialog under den här perioden sedan jag blev ordförande.
Gällande målet att nå 50 000 förtroendevalda säger han:
– Där tycker vi att vi haft en väldigt bra dialog om det faktum att det går lite långsammare än vi skulle önska, och att det finns planer på hur man ska förändra det arbetet, och så vidare. Så det korta svaret är nej, det är inte det som ligger bakom.
Vad är det för prioriteringar hos den nya förbundsstyrelsen som Elisabeth Sasse inte har kunnat leva upp till?
– Det vi har pratat om är ju att vi vill hitta en ledning, med kanslichef i toppen, som har förmågan att hitta energin i hela organisationen för de förändrade arbetssätt och det vi har beslutat om. Här upplever vi att vi kan få in en ny energi i organisationen, för våra utvecklade mål, om vi gör det här bytet.
Vad är det för mål?
– Det är både att vi har ändrat vår struktur i att definiera den demokratiska organisationens, alltså förtroendevaldas roll, framför allt på regional nivå men även i hela förbundet. Kontra vad kansliet och de anställda ska göra. Förtroendevaldamålet som du påpekade, 50 000 förtroendevalda 2027, är också ett av de absolut viktigaste målen.
– Men sedan handlar det naturligtvis om att vi som Sveriges största fackförbund vill synas och höras och ha ett inflytande som motsvarar det.
Och detta har inte Elisabeth Sasse kunnat uppnå?
– Jo, hon har gjort ett väldigt bra arbete, precis som vi påpekar i pressmeddelandet. Men vi tror att det kan behövas ny energi in i både anställdaorganisationen och förtroendevaldaorganisationen för att ta nästa steg i den här utvecklingen.
Enligt Unionens verksamhetsberättelse för 2023 har kanslichefen ett avtal om avgångsvederlag på motsvarande 18 månadslöner. I samma dokument står att Sasse har en månadslön på 151 000 kronor.
Peter Hellberg bekräftar för Kollega att det är 18 månadslöner som gäller för Elisabeth Sasses avgångsvederlag och att de inte har kommit överens om något ytterligare. Det innebär att kostnaden för Unionen blir minst 2 718 000 kronor, plus sociala avgifter. Om Sasse får ett nytt jobb inom de 18 månaderna räknas avgångsvederlaget av mot den nya lönen.
Elisabeth Sasse har tidigare bland annat varit chef på försäkringsbolaget Folksam. På frågan om vad hon ska göra nu svarar hon:
– Jag har en anställning som är kopplad till ett avtal. Så jag kommer kunna klara mig ett tag. Sedan har jag lite olika trådar som jag drar i. Jag känner mig helt lugn och trygg med det, det kommer gå bra för mig.
Tillförordnad kanslichef blir nu Malin Engström, som kommer från en roll som chef över Unionens regionchefer.
I meddelandet till de anställda säger Peter Hellberg att Unionens förbundsstyrelse kommer ge information om rekryteringen av en ny ordinarie kanslichef "efter sommaren".
Unionens andre vice ordförande Martin Johansson lämnar sitt uppdrag med omedelbar verkan. Det meddelade Unionen i ett pressmeddelande under fredagseftermiddagen.
– Det är tydligt både för oss som förbund och honom själv att det inte längre finns förutsättningar för Martin Johansson att ha kvar sina förtroendeuppdrag, säger förbundsordförande Peter Hellberg.
Måndag 27 maj fick Martin Johansson sitt uppdrag pausat, efter att ha polisanmälts av förbundet självt. I ett pressmeddelande skrev förbundet då att Martin Johansson har chattat och stämt träff med en person som uppgett sig vara minderårig, och att han därefter har konfronterats av organisationen Dumpen. Johansson ska själv ha informerat Unionen om händelsen.
Förbundssekreterare Anders Åhlin skriver nu i ett mejl till Kollega att Unionen kommer välja en ny andre vice ordförande på det så kallade förbundsrådet. Det kommer alltså inte kallas till en extra kongress.
Christine Lindström, ordförande i Unionens nationella valberedning, skriver i samma mejl att valberedningen har påbörjat ett arbete med att se över om man måste ändra sina rutiner för bakgrundskontroll av toppkandidater. Hon skriver att det inte har framkommit några uppgifter liknande de som nu har avslöjats om Martin Johansson under valberedningens arbete.
Kommer Unionen förändra några andra rutiner?
– Det är för tidigt att svara på och något vi ser över, skriver Åhlin.
På vilket sätt påverkar den här händelsen förtroendet för Unionen?
– Det är svårt att bedöma. Det som skett är oerhört allvarligt. Så fort uppgifterna lämnades pausades samtliga uppdrag.
Kollega har försökt ta reda på vad Unionens polisanmälan mot Martin Johansson faktiskt gäller. Anders Åhlin säger att Unionen inte har någon mer information än den som framkommit hos Dumpen. I övrigt återkommer han, trots flera följdfrågor, till den standardformulering som publicerades i fackets första pressmeddelande:
– Det har framkommit uppgifter i den information som lämnats som innebär misstanke om brott vilket föranlett en polisanmälan så att händelsen får en rättssäker prövning och juridisk process.
Kollega söker Martin Johansson.
Texten uppdaterades 31 maj kl 18.58.
Dumpen och juridiken
Det är olagligt att ta kontakt med en person under 15 år i sexuellt syfte, men det är inte olagligt att ta kontakt med en vuxen person som låtsas vara under 15 år. Eftersom Dumpens metod går ut på att en vuxen person döljer sig bakom kontot så läggs utredningarna av de uthängda personerna i princip alltid ned. Rent juridiskt finns det då inget brottsoffer.