Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen storägare i spelbolag – kritiseras av spelberoende

Unionen är näst största ägare av spelbolaget Kindred. Att ett fackförbund äger aktier i spelbranschen väcker kritik hos organisationen Spelberoendes Riksförbund.
Ola Rennstam Publicerad 27 maj 2021, kl 08:04
Unibets hemsida till vänster, mobil med matchresultat till höger.
Unibet är ett av varumärkena som ingår i Kindred Group. Foto: Janerik Henriksson / TT, Shutterstock

Omkring 340 000 personer i Sverige har, eller ligger i riskzonen för, någon form av spelproblem, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.

Daniel Harre, är inte en av dessa. Han har flera års spelberoende bakom sig men eftersom han lyckats hålla sig spelfri de senaste åren räknas han inte in i statistiken.

– Man slutar aldrig vara spelberoende. För min del började det med drömmen om storkovan men blev successivt ett sätt att döva min ångest. Man tänker att bara jag vinner jackpoten kan jag betala mina skulder, på så sätt skiljer det sig från andra typer av beroende – någon som exempelvis tar substanser tror sällan att nästa dos kommer lösa hens problem, säger han.

Spelberoende – stort samhällsproblem

I dag är Daniel Harre förbundsordförande i Spelberoendes Riksförbund. Trots att spelproblematik numera är klassat som beroende enligt socialtjänstlagen är okunskapen stor i samhället, anser han.

– Spelberoende är ett enormt samhällsproblem som det blundats för länge. Det leder till stora kostnader i form av skuldsanering och vård av dem som drabbas. Framför allt är det många som mår psykiskt dåligt och isolerar sig.

Spelbranschen omsätter miljarder och reklamen om olika spel finns överallt.

– Reklamen är aggressiv. Den får kanske inte så många att börja spela men de som redan är i riskzonen blir triggade. Sen kan jag se det som en risk för att unga kan lockas till spel eftersom många idoler och förebilder gör reklam för spelbolagen.

Unionen storägare i spelbolaget Kindred

De senaste åren har fackförbundet Unionen investerat stora belopp i spelkoncernen Kindred Group, som driver varumärken som Unibet och Maria Casino. Förbundet är näst största ägare med 3,4 procent av aktieposterna. Enligt Unionens årsredovisning för 2020 var Kindredaktiernas marknadsvärde drygt 644 miljoner kronor den 31 december. Värdet på spelaktierna har ökat med 239 miljoner sedan 2019.

Daniel Harre är kritisk till Unionens val av investering.

– Det är problematiskt att man väljer att stötta dem. Det är en pengastinn bransch så jag kan förstå det ur ett ekonomiskt perspektiv men samtidigt är det väldigt många människor som far illa. Jag tycker att Unionen legitimerar verksamheten. Man kan jämföra med alkohol och tobak som man inte investerar i, säger han.

Spelberoendes Riksförbund anser att Unionen borde införa en policy mot investeringar i spelbranschen och att man kan ställa högre krav på ett fackförbund när det gäller investeringar.

– Man borde vara ett föredöme och ta frågan på allvar. Om en så stor organisation som Unionen tog steget och officiellt förklarade att man infört sådana riktlinjer skulle många andra följa efter, säger Daniel Harre.

Han anser att Unionen, som Kindreds näst största ägare, borde använda sig av inflytandet för att få till förändring.

– Att vara en stor ägare medför ett ansvar. Om man nu väljer att placera pengar där bör man ha en tydlig plan för hur man vill använda inflytandet för att försöka förbättra, då blir det lite mer försvarbart. Unionen kunde försöka pressa företaget att lägga mer fokus på forskning om hur man förebygger spelmissbruk.


Foto: Shutterstock

Unionen om kritiken: "Exkluderar inga branscher"

Utöver Unionen har Kollega frågat flera fackförbund om de placerar pengar i spelbolag. Fackförbunden Akavia och SSR har varsin policy som reglerar placeringar i företag vars omsättning kommer från spel.

Inte heller IF Metall äger några aktier i spelbolag och Finansförbundet svarar att de inte har några "direkta placeringar i spelbolag". Sveriges Ingenjörer investerar enbart i fonder men har ingen policy som specifikt rör placeringar i spelbranschen.

Unionen vill inte lämna ut sin policy för placeringar, men svarar att de följer den internationella arbetsorganisationen ILO:s åtta kärnkonventioner samt de tio principerna i FN:s Global Compact.

Unionens kapitalförvaltningschef Karl-Magnus Björklund har valt att svara på Kollegas frågor om aktieinnehavet via mejl:

Hur kommer det sig att Unionen valt att investera i spelbolaget Kindred Group?
– Syftet med Unionens kapitalförvaltning är att säkra Unionens kapitaltillgångar och generera en avkastning som möjliggör avsättning till konfliktfonden. Spelbolaget Kindred Group är ett av många företag vi har valt att investera i, i enlighet med det regelverk som gäller för Unionens placeringar. Vår uppfattning är att Kindred Group har frågan med spelproblematik högt upp på agendan och företaget arbetar proaktivt med att förhindra detta.

Flera hundratusen personer i Sverige har, eller är i riskzonen för, spelberoende. Hur ser ni på att kritiken att Unionen genom sitt stora ägande stöttar och legitimerar spelbranschen?
– Unionen blev en stor aktieägare i Kindred Group först efter det att spelbranschen reglerades i Sverige den 1 januari 2019. Vår bedömning är att Kindred är en av de licenstagare som ligger längst fram i arbetet med att förhindra spelberoende. Bolaget lägger stora resurser på att följa upp och kontakta konsumenter som kan ha problem med sitt spelande. Kindred Groups målsättning är att inga intäkter ska komma från problemspelande år 2023.

– Unionen tror på den svenska regeringens ambition med den nya spellagen, det vill säga att säkra skatteintäkter och att stärka konsumenternas skydd. Spellagen bygger på ett licenssystem där alla bolag som agerar på den svenska marknaden ska ha en licens, och aktörer utan licens ska stängas ute. De bolag som beviljats licens har långtgående skyldigheter att skydda spelarna mot överdrivet spelande. Viktiga inslag i lagen är bland annat åldersgränser, insättningsgränser, att reklamen ska vara måttfull och möjligheten att själv stänga av sig från spel.

Spelberoendes Riksförbund anser att Unionen, som landets största fackförbund, i stället borde vara ett föredöme och införa en policy mot investeringar i spelbranschen – hur ser ni på det, är det aktuellt med den typen av riktlinjer?
– I Unionens etiska hänsyn gällande placeringsverksamheten exkluderas inga branscher eller produkter (se faktaruta, reds. anm.). Kindred Group har inte fått någon anmärkning utifrån de investeringskriterier Unionen har satt upp.

– För att kontrollera bolagens uppförande anlitar Unionen ett oberoende specialistföretag som löpande utvärderar Unionens placeringar. Om en kontroversiell händelse uppdagas i ett portföljbolag leder detta till en anmärkning och vidare utredning. Syftet är att få bolagets syn på frågan samt tydliggöra att Unionen som ägare tar allvarligt på anmärkningen.

Kommer Unionen, som näst största ägare i Kindred, försöka använda sitt inflytande till att påverka företaget, t.ex. genom att få bolaget att fokusera mer på att hjälpa personer med spelproblematik?
– Unionens uppfattning är att Kindred Group redan har frågan med spelproblematik högt upp på agendan. Företagets proaktiva arbete med att förhindra spelproblematik var en stor anledning till att Unionen valde att investera i Kindred Group och inte i någon av de övriga speloperatörerna som är börsnoterade i Stockholm. Unionen är trygg med att den svenska spellagen från 2019 reglerar den svenska spelmarknaden, säkrar skatteintäkter och stärker konsumenternas skydd.

Här kan du läsa Martin Linders, ordförande i Unionen, svar.

Kindred Group och Unionens kapitalförvaltning

Kindred Group är ett av världens största nätbaserade spelbolag och har 1 600 medarbetare globalt. Företaget äger varumärken som Unibet och Maria Casino. Unionen äger 3,4 procent av Kindred Group och är näst största ägare. Marknadsvärdet på aktierna var drygt 644 miljoner kronor den 31 december 2020, en ökning med 239 miljoner sedan 2019.

Unionens kapitalförvaltning investerar i svenska och utländska aktier, svenska räntebärande värdepapper och fastigheter. Unionens placeringar följer den internationella arbetsorganisation ILO:s åtta kärnkonventioner samt de tio principerna i FN:s Global Compact. Unionen ska inte investera i bolag som bedriver verksamhet som bryter mot dessa uppställda krav och normer.

Unionens screeningkriterier

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.