Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trots nya jobb: Fortsatt ovisshet i Kiruna

Kiruna utlovas minst 120 nya jobb för att ersätta jobb som försvinner när Radiotjänst läggs ned. Men den satsningen räcker knappast – i dag jobbar 280 personer på företaget.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikipedia.
Ardalan Shekarabi, civilminister. Wikipedia.

Om, vilket regeringen föreslagit, radio- och tv-licensen ersätts med en public service-avgift som hanteras av Skatteverket blir Radiotjänst överflödiga.

Därför kommer nu regeringen med ett löfte om en satsning i Kiruna. I det ingår en förstärkning av Lantmäteriets verksamhet, etablering av ett kontor för Statens servicecenter och utveckling av Skatteverkets verksamhet.

– Regeringen menar allvar med att hela landet ska leva. Därför kommer vi att ge i uppdrag till ett antal myndigheter att förbereda denna utvidgning. Detta för att Kiruna inte ska drabbas av nedläggningen av Radiotjänst, sade civilminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.

August Tapojärvi, ordförande i Unionenklubben på Radiotjänst, är glad åt beskedet, men konstaterar att de 120 jobben som utlovas inte kommer vara nog.

– Vi kan inte ta något för givet, vi måste fortsätta arbeta för flera jobb. Från fackets sida kommer vi att driva på för att hitta nya jobb i den kommersiella sektorn, säger han.

– Vi kan väldigt mycket. Vi skulle kunna bli ett callcenter, kundtjänst, datalagring eller jobba med sälj. Det är bara byta flagga utanför huset så kör vi.

Av dagens 280 anställda är 120 heltidare. Övriga jobbar på timmar. För många av dessa handlar det om första jobbet efter skolan, andra är nyinflyttade till Sverige.

 På så vis är det här en väldigt viktig arbetsplats. Några motsvarande arbetstillfällen finns inte i Kiruna.

Går allt enligt regeringens planer ska avvecklingen av Radiotjänst börja 2019 och avslutas 2020.

– Regeringens satsning är avgörande för Kiruna. Det är jättestort här uppe. Men samtidigt finns ovisshet hos våra medlemmar. Jobben är inte vigda åt oss, utan vi kommer att få söka dem som alla andra, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.