Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Tjänstemän får nya jobb trots krisen

Under fjolåret ökade antalet arbetssökande tjänstemän som vände sig till omställningsorganisationen TRR för stöd med över 60 procent. Men de allra flesta får fortfarande ny sysselsättning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johan Nilsson / TT
Tjänstemän i privat sektor som blir arbetslösa får ofta jobb i offentlig sektor, till exempel på Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten. Johan Nilsson / TT

Under våren slog coronapandemin till med full kraft. Antalet varsel tiodubblades och på TRR växte siffrorna över tjänstemän som blivit av med jobbet.

När året summerades handlade det om cirka 23 000 nya arbetssökande som vänt sig till TRR, att jämföra med 2019 års siffra på drygt 14 000.

Framför allt är det storstadsregionerna som drabbats. Nästan 17 000 av de uppsagda hör hemma i Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. De branscher som drabbades värst var handel och försäljning, hotell, restaurang och turism samt finans, försäkring och ekonomi.

Samtidigt fick en stor andel av dem som lämnade TRR ny sysselsättning. 78 procent av dem gick till en ny anställning.

Läs mer: Så fixar du ett jobb du trivs med

De nya jobben hittades i första hand i offentlig sektor, handel och försäljning samt IT.

– Inom offentlig verksamhet handlar det om att myndigheter som polisen, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och Försvaret rekryterar. Inom handeln är det e-handeln och dagligvaruhandeln som utökar, säger TRR:s vd Lennart Hedström.

Av de som inte började arbeta igen startade 7 procent eget, medan drygt 9 procent valde att börja studera. Majoriteten av de senare var i åldern 40-49 år. Av dem som började studera var det 70 procent som valde att skola om sig, ofta inom hälso- och sjukvård eller pedagogik.

Det här är något som Lennart Hedström ser positivt på.

– Jag tillhör inte dem som tror att jobben kommer att försvinna, däremot kommer de att bli annorlunda. Samhället förändras hela tiden. Därför gäller det att ta vara på varje möjlighet som kommer, jag tror stenhårt på att hela tiden fylla på färdigheter och kompetens. Både roller och yrken förändras fort.

I år spår TRR att arbetslösheten kommer att öka under första halvåret för att sedan långsamt sjunka. Totalt räknar man med en aning lägre söktryck än under fjolåret.

Läs mer: 3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Foto på Lennart Hedström: Torbjörn Persson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.