Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Tjänstemän får nya jobb trots krisen

Under fjolåret ökade antalet arbetssökande tjänstemän som vände sig till omställningsorganisationen TRR för stöd med över 60 procent. Men de allra flesta får fortfarande ny sysselsättning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johan Nilsson / TT
Tjänstemän i privat sektor som blir arbetslösa får ofta jobb i offentlig sektor, till exempel på Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten. Johan Nilsson / TT

Under våren slog coronapandemin till med full kraft. Antalet varsel tiodubblades och på TRR växte siffrorna över tjänstemän som blivit av med jobbet.

När året summerades handlade det om cirka 23 000 nya arbetssökande som vänt sig till TRR, att jämföra med 2019 års siffra på drygt 14 000.

Framför allt är det storstadsregionerna som drabbats. Nästan 17 000 av de uppsagda hör hemma i Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. De branscher som drabbades värst var handel och försäljning, hotell, restaurang och turism samt finans, försäkring och ekonomi.

Samtidigt fick en stor andel av dem som lämnade TRR ny sysselsättning. 78 procent av dem gick till en ny anställning.

Läs mer: Så fixar du ett jobb du trivs med

De nya jobben hittades i första hand i offentlig sektor, handel och försäljning samt IT.

– Inom offentlig verksamhet handlar det om att myndigheter som polisen, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och Försvaret rekryterar. Inom handeln är det e-handeln och dagligvaruhandeln som utökar, säger TRR:s vd Lennart Hedström.

Av de som inte började arbeta igen startade 7 procent eget, medan drygt 9 procent valde att börja studera. Majoriteten av de senare var i åldern 40-49 år. Av dem som började studera var det 70 procent som valde att skola om sig, ofta inom hälso- och sjukvård eller pedagogik.

Det här är något som Lennart Hedström ser positivt på.

– Jag tillhör inte dem som tror att jobben kommer att försvinna, däremot kommer de att bli annorlunda. Samhället förändras hela tiden. Därför gäller det att ta vara på varje möjlighet som kommer, jag tror stenhårt på att hela tiden fylla på färdigheter och kompetens. Både roller och yrken förändras fort.

I år spår TRR att arbetslösheten kommer att öka under första halvåret för att sedan långsamt sjunka. Totalt räknar man med en aning lägre söktryck än under fjolåret.

Läs mer: 3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Foto på Lennart Hedström: Torbjörn Persson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.