Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO kräver ny lag om personlig integritet

Det behövs en ny lag för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet. I en skrivelse till regeringen kräver Therese Svanström, TCO:s ordförande, att en utredning om en arbetsrättslig lag tillsätts.
Oscar Broström Publicerad
Eva Edsjö, TT
TCO:s ordförande Therese Svanström kräver ny integritetslag. Eva Edsjö, TT

Tjänstemän är i dag beroende av IT-tjänster och system för att kunna utföra sitt arbete, något som har blivit än mer påtagligt under coronapandemin.

Det leder till att arbetsgivare i dag har bred kunskap om sina arbetstagares liv och stora möjligheter att kontrollera, bevaka och hålla koll på vad medarbetare gör och var de är.

Enligt TCO:s ordförande Therese Svanström finns det fördelar med många av de tjänster och system som underlättar arbetet, men menar att det måste finnas bättre lagar som reglerar hur och vad som arbetsgivaren får kontrollera och övervaka.

Arbetslivet efter pandemin kräver en arbetsrättslig lag om personlig integritet i arbetslivet. Bara så kan vi på ett tydligt och rättssäkert sätt skilja motiverade åtgärder som utförs på sätt som minimerar intrånget i den personliga integriteten från integritetskränkande åtgärder, står det i den skrivelse som TCO i dag skickat till regeringen, och som publicerats på DN Debatt.

Har utretts tidigare

Inpasseringar, inloggningar, uppgifter om sjuka barn, kameraövervakning och drogtester är exempel på information som arbetsgivaren har om dig som anställd. Dessutom kan arbetsgivaren begära utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering. Att vägra eller avstå att informationen samlas in är dessutom svårt, inte minst för att du ofta står i beroendeställning till arbetsgivaren, skriver TCO:s ordförande.

Personlig integritet har utretts flera gånger tidigare under 2000-talet, på uppdrag av tidigare regeringar, men det har inte lett till nya lagar. I skrivelsen riktar sig Therese Svanström särskilt till arbetsmarknads­minister Eva Nordmark, justitieminister Morgan Johansson och IT-minister Anders Ygeman och kräver att en ny utredning ska tillsättas.

"Funnits ett motstånd"

Kollega ringde upp Therese Svanström för att ställa några frågor om debattartikeln.

Varför är det här viktigt just nu?

– Den här frågan har varit viktig en längre tid, men det är klart att pandemin har skyndat på utvecklingen att vi jobbar mer digitalt och arbetsplatsen är kanske den plats där mest information om oss som individer samlas in, lagras och behandlas. Det kan vara i bland annat IT-system, genom kameraövervakning, GPS-spårning, data om sjukfrånvaro eller belastningsregister. Det är en bank av kunskap i ett förhållande där arbetstagare är mer beroende av en arbetsgivare än tvärtom, men trots det finns ingen reglering som tydliggör hur regelverket borde se ut för att skapa en bra balans.

Den här frågan har utretts tidigare, vad tänker ni om att det inte hänt något tidigare?

– Det är komplicerade frågor och det har också funnits ett motstånd från arbetsgivarhåll att reglera det här, så det har säkert varit svår materia för tidigare regeringar som tagit emot förslag om lagstiftningar. Men sedan de här utredningarna kom har det gått några år. Arbetslivet har blivit mer digitalt och jag tror att medvetenheten om frågorna kring personlig integritet har blivit större, både från arbetsgivare och arbetstagare, så jag hoppas att det nu finns utrymme att se att det finns ett värde att jobba med de här frågorna.

Behöver tjänstemän vara oroliga?

– Vi bejakar naturligtvis den utvecklingen som många av TCO-förbundens medlemmar upplever som positiv – möjligheten till flexibilitet i arbetslivet, att kunna jobba hemma och så vidare. Men både i frågan kring integritet och arbetsmiljö måste vi se till att arbetsplatsen blir trygga och välfungerande. Jag vill inte säga att man ska gå omkring och vara orolig på jobbet, men det finns all anledning att försöka hitta lösningar så att vi får en trygg arbets- och integritetsmiljö kopplat till att vi jobbar på andra sätt.

Vad ska man som tjänsteman tänka på?

– Det är väl att, i den samverkan som bör ske på arbetsplatsen, föra en dialog via sin fackliga organisation med arbetsgivaren. Det är inte givet att man alltid har tänkt på de här integritetsfrågorna som en viktig del för tjänstemän, så det tror jag att vi behöver göra också.

Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"

Läs mer: Olagligt att fota anställda med webbkamera

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.