Hoppa till huvudinnehåll
Stress

”Jag älskade mitt jobb”

Rickard Bäck älskade sitt jobb och orkade extremt mycket övertid. Tills han plötsligt en dag slutade att fungera.
Publicerad
Daniel Nilsson
Rickard Bäck, 26, blev utbränd av för mycket ansvar, höga krav och långa arbetsdagar. Daniel Nilsson

I slutet av januari kollapsade kroppen. Han kunde inte sova, fick hjärtklappning, minnesförlust, smärtor och kramp i armar och ben. 26-årige Rickard Bäck jobbade hårt och framgångsrikt på en stor revisionsfirma, men stressen gjorde det omöjligt att fortsätta med hälsan i behåll.

Direkt efter civilekonomstudierna i Lund lyckades han få ett av de mest åtråvärda jobben i branschen, som revisorsassistent på en av de fyra största internationella revisionsfirmorna.

– Jag trodde jag var odödlig. Jag har höga ambitioner och älskar mitt arbete. Under helgerna längtade jag till måndagen. Jag identifierade mig med företaget och hade siktet inställt på att bli partner, säger Rickard Bäck.

Vi sitter vid ett kafébord i Slottsparken i Malmö, inte långt från hans arbetsplats. Utanför prunkar träd och rabatter. Fram till för ett par månader sedan var det först och främst jobbet som gällde.

– Jag fick mycket ansvar och det var många bollar i luften, höga krav och hårda deadlines. Jag tog inte ut några sjukdagar och arbetade även när jag hade feber.

Telefonen var alltid påslagen och datorn tog han med hem för att kunna jobba kvällar och helger. Förra året blev det 400 övertidstimmar, lika många som året dessförinnan. Men i slutet av januari tog det alltså stopp.

– I början av året jobbade jag 70–80-timmarsveckor. Jag visste att vecka fyra skulle vara omöjlig att få ihop. Redan i höstas sa jag till mina chefer att det inte skulle fungera men det blev ändå så att jag jobbade 15-timmarsdagar och sov fyra timmar per natt. Fredagen vecka fyra kollapsade kroppen.

Veckan därefter hade han en 30-timmarsvecka men två veckor senare var han uppe i 50-timmarsveckor igen.

– Mest för att jag pressade mig själv och kände plikten mot kollegorna. Om jag sänkte tempot måste de jobba mer. Kroppen mådde fortfarande dåligt men jag intalade mig själv att det inte var så farligt. Många av mina vänner är i samma bransch. Vi vet att vi måste göra några hundår i början.

Rickard åkte även på en sedan länge planerad tjänsteresa till Argentina.

– En av mina uppgifter var att lägga ut så många bilder som möjligt på Instagram för att visa hur kul vi hade. Det var ingen som kunde ana hur dåligt jag mådde då.

Och det blev inte bättre när han kom hem. Han kunde fortfarande inte sova, var utmattad och ofokuserad, kom inte ihåg vad folk pratade om och hade minnesluckor.

Jag tog inte ut några sjukdagar och jobbade även när jag hade feber

I mitten av april blev han sjukskriven två veckor och sedan två veckor på halvtid.

– Jag hade behövt vara sjukskriven på halvtid fram till sommaren, men vårdcentralen tyckte att jag skulle ta ut timmar från min inarbetade övertid i stället. Ingen hade föreslagit det om jag hade haft halsfluss.

Sedan två veckor jobbar Rickard Bäck heltid igen, men nu har cheferna sett till att han håller ett rimligt tempo. Han har även varit i kontakt med en psykolog och börjar må lite bättre.

– Först var jag arg på att ledningen inte gjorde något i höstas när jag sa till, att jag skulle behöva bli så här sjuk för att någonting skulle hända. Jag har hela tiden varit öppen med hur jag mår. Men när jag väl blev sjuk fick jag mycket stöd från mina chefer.

– Jag började inse att det var ett strukturellt problem. I den här branschen är det så här det ser ut – alla ger allt och alla känner vi någon som har bränt ut sig.

Trots att han har sitt absoluta drömjobb har Rickard kommit fram till att han inte kan stanna kvar med hälsan i behåll.

– Jag var rädd att jag inte skulle få tillbaka minnet och att jag skulle fortsätta må dåligt. Enligt läkarna tar det tid, men jag kommer att bli bra om jag får vila. Jag har förstått att jag inte alltid måste prestera på topp och har kommit fram till att jag aldrig ska försätta mig i en liknande situation igen.

– De här tre åren har varit de bästa i mitt liv och jag är stolt över vad jag har presterat, men risken är för hög att jag inte blir frisk.

Han har just skrivit på ett anställningskontrakt för ett nytt jobb, där han blir chefens högra hand. Under jobbintervjun var han tydlig med att han inte ville jobba övertid som på det nuvarande jobbet. Det var ingenting som hans blivande chef tyckte var en nackdel. Och han får en välbehövlig paus på nära två månader mellan jobben.

– Då ska jag bara ta det lugnt, umgås med min sambo och familj och vara utomhus och träna. Jag hoppas bli helt återställd, säger Rickard Bäck.

Text: Sofia Broomé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Så tar du makten över din tid – slipp stress och tidsbrist

Hjälp, jag hinner inte! Jo, visst gör du det. Tiden rinner inte bara bort. Det handlar i stället om hur du värderar och tänker kring din tid. Och undviker vissa fällor.
Publicerad 22 september 2025, kl 06:01
Känner du dig ständigt stressad och tidsjagad? Psykologen Jonas Hjalmar Blom visar hur du kan ta kontroll över din tid och minska tidsbristen.
Det är lätt att lura sig på tiden. Forskning visar till exempel att ju fler timmar vi arbetar, desto mindre effektiva blir vi per timme. FOTO: GETTY IMAGES

Ständigt stressad och kalenderpressad? Du är inte ensam i så fall. Allt fler av oss brottas med en känsla av tidsbrist. Trots att vi i Sverige egentligen har mer fri tid än någonsin tidigare. Men det finns en lösning på den förbryllande paradoxen.

– Det går att ta makten över din tid genom att öka förståelsen för hur du tänker kring den. Jag vill inspirera människor att reflektera och välja hur de handskas med tiden. För mig är det den mest värdefulla resurs vi har, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog, föreläsare och författare, som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”.

”Tid är inte pengar – pengar är tid”

Med hjälp av forskning i psykologi, neurovetenskap, ekonomi och antropologi djupdyker han i hur vi uppfattar, använder och värderar vår tid.

Framför allt sticker Jonas Hjalmar Blom hål på den seglivade myten att tid är pengar. Frasen myntades redan 1748, av vetenskapsmannen och filosofen Benjamin Franklin (som för övrigt pryder den amerikanska 100-dollarssedeln), och har sedan dess präglat vår tidsuppfattning. Lite kortfattat betyder talesättet att vi inte ska slösa tiden utan använda den till att tjäna pengar.

Ett synsätt som Jonas Hjalmar Blom går på tvärs emot.

Foto: Martin Stenmark

– Tid är inte pengar. Pengar är tid. Genom att arbeta säljer du ju din tid till en arbetsgivare. Pengar är sedan det du får för att kunna göra roliga och värdefulla saker på fritiden. Det utesluter förstås inte att arbetet kan vara något meningsfullt i livet, säger han.

Mindre jobb – mer välbefinnande

Pengar triggar ofta ett begär efter ännu mer pengar. Fokus på tid leder däremot till ett emotionellt värde där vi prioriterar andra saker än status och pengar. Var vi väljer att lägga fokus styr sedan våra tankar, beteenden och känslor kring tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.

– Enligt studier skulle de flesta människor nå högre välbefinnande genom att arbeta mindre. Att ha fritid har en avgörande betydelse för att vi ska må bra, konstaterar han.

Men de flesta av oss måste, vare sig vi vill eller inte, ändå ägna en stor del av våra liv till att jobba.

"Vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist"

Finns det då något knep för att uppleva att vi har mer tid när mejlboxen svämmar över och att-göra-listan blir allt längre?

– Ja – att välja bort, subtrahera i stället för att addera. Men det är lättare sagt än gjort. Ju större tidsbrist vi upplever, desto mer vill vi lägga till och effektivisera i stället för att prioritera. När vi är stressade gör vi ofta mer i stället för att göra bättre, förklarar han.

Multitasking och ”många bollar i luften”

Att ha koll på tidsfällor är också en nyckel till att ta makten över tiden och undvika stress. Multitasking och ”att ha många bollar i luften” leder inte bara till mindre effektivitet utan inte sällan också till stress och sjukdom.

Det är också en förrädisk fallgrop att tro att en lång arbetstid hänger samman med prestation, förklarar han.

– Forskning visar att ju fler timmar en person arbetar, desto mindre effektiv blir den per timme. Själv kan jag bara arbeta fokuserat i tre timmar, sedan behöver jag en rejäl paus, gärna med något fysiskt, berättar Jonas Hjalmar Blom.

En annan stor tidsfälla är tidsoptimism. Det innebär att vi underskattar hur lång tid saker och ting ska ta, i stort som smått. En förklaring är att om vi planerar för att allt ska gå så smidigt som möjligt så väljer vi ofta den snabbaste vägen.

Tidsoptimism – en osynlig stressfälla

Att vara tidsoptimist är nämligen mindre energikrävande än att vara realist och kalkylera med hinder och ett myller av olika möjligheter. Mot alla odds tror vi att vi ska få mer tid i framtiden. En framtid som troligen inte infinner sig.

– Men tidsoptimism leder till onödig stress och besvikelse när det visar sig att verkligheten inte möter våra förväntningar. Det påverkar vår förmåga att planera effektivt och hantera våra uppgifter. Och det kan sedan resultera i personliga och professionella misslyckanden.

En metod för att få bukt med tidsoptimism är att skapa tre scenarier: ett optimistisk, ett realistiskt och ett pessimistiskt.

– Välj sedan den gyllene medelvägen och ta den realistiska, uppmanar Jonas Hjalmar Blom.

Tänk på döden – och lev mer i nuet

Han tipsar även om tre övergripande och enkla tekniker för att få saker gjorda utan att känna stress: schemalägga, sätta deadliner och bortprioritera (se ruta).

Det kan låta tungt och deppigt, men han menar att det kan vara hjälpsamt att tänka på döden för att få perspektiv på hur vi använder vår tid.

– Döden och vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist. Känslan av att något kan försvinna kan hjälpa oss att välja vilket liv vi vill leva och därmed också ta makten över den tid vi har, säger Jonas Hjalmar Blom. 

Text: GERTRUD DAHLBERG

3 SÄTT ATT SLIPPA TIDSBRIST

1. Schemalägg. Anteckna vilken uppgift du ska utföra och gör en så kallad beredskapsplanering där du tänker över vad du gör om planeringen rubbas.

2. Deadline. Bestäm när uppgiften ska vara slutförd. Bryt ned stora mål i hanterbara delmål med separata deadliner.

3. Välj bort. Prioritera det som är viktigt. Undvik att fylla kalendern med alltför många saker.

7 TIDSTIPS FÖR STRESSADE CHEFER

1. Strikta gränser mellan arbete och fritid. Även du behöver återhämtning. Föregå med gott exempel – som chef är du en förebild.

2. Sluta multitaska. Det gör dig inte mer produktiv, bara mer stressad.

3. Delegera. Du måste inte göra allt själv.

4. Undvik tidsoptimism. Det mesta tar längre tid än förväntat. Att ha en realistisk tidsuppfattning gör att du undviker stress och felsteg.

5. Ta bort distraktioner. Stäng av mobilen och stäng dörren.

6. Känn dig själv. Vi har alla olika så kallad kronotyp, som styr vår inre klocka och avgör när vi är på topp. Anpassa dina uppgifter utifrån om du är en morgon- eller kvällsmänniska.

7. Tänk på döden. Livet är ändligt men förhoppningsvis långt. Att påminna dig om att tiden är utmätt kan leda till mer medvetna val, i stort som smått. Kanske ska du gå ned i arbetstid. Rentav utbilda dig till något annat. Eller bara vara mer tacksam över det du har just nu.