Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När ett flyg ställs in eller blir försenat har resenärerna rätt till kompensation, enligt EU-förordningen EC 261. Reglerna säger att flygbolaget ska betala upp till 600 euro per person, beroende på reslängd.
Under vårens pilotstrejk på SAS drabbades 370 000 resenärer. SAS ansåg dock att de inte hade rätt till kompensation eftersom strejken var att betrakta som en ”extraordinär händelse”. Enligt EU-reglerna kan en strejk betraktas som en extraordinär händelse om flygbolaget kan visa att den inställda flygningen inte hade kunnat undvikas genom rimliga åtgärder.
Under sommaren anmälde hundratals resenärer SAS till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Nämndens beslut kommer i morgon, torsdag. Dessutom har företaget Airhelp, som hjälper resenärer att kräva kompensation, stämt flygbolaget i Danmark och Sverige, skriver Dagens Industri.
Airhelp hänvisar bland annat till ett beslut i EU-domstolen förra året. Enligt det har ett flygbolag ansvar för personalens beteende och därmed kan resenärer ha rätt till ersättning om en inställd resa orsakades av en strejk.
Läs mer: 3 frågor och svar om strejk
Airhelp vill nu att EU-domstolen prövar pilotstrejken på SAS för att få till en bredare praxis inom EU.
Även Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano Bank och tidigare konsumentvägledare, tror att SAS kommer att bli ersättningsskyldigt.
– Jag kan naturligtvis inte garantera att SAS-strejken ger rätt till ersättning, eftersom lagen också säger att varje fall ska bedömas individuellt. Men om jag ska ge min tolkning, och jag har då också stämt av med jurister på Konsumentverket, så är SAS-strejken något som båda parter kan påverka. Därför skulle den sannolikt inte heller anses vara något extraordinärt vid en rättslig prövning, vilket betyder att drabbade resenärer har rätt till ersättning, sa hon till Kollega tidigare i år.
Rickard Gustafson, vd på SAS, säger till Dagens Industri att han inte vill spekulera om utgången, men anser att det är en svår situation att hantera.
– För det första har man en stor konflikt som man faktiskt inte kan styra över, och sedan ska man dessutom kanske betala ersättning enligt EC 261. Det är klart att det skulle ställa till stora problem för flygindustrin om det landade där, säger han.
Teslastrejken har pågått i drygt ett år. Hittills har fackförbundet IF Metalls försök att få till kollektivavtal på Elon Musks bilföretag varit fruktlösa. Teslas svenska dotterbolag har ständigt hittat nya sätt att runda fackens olika blockader och tycks inte ha några planer på att vika sig.
Unionen gav sig in i konflikten i början av maj. Då varslade förbundet om blockad mot Dekra Industrial AB, som bland annat utför besiktning av de fordonslyftar som Tesla använder vid sina verkstäder. Därefter har Unionen varslat om sympatiåtgärder mot två andra företag i samma bransch i syfte att öka trycket i frågan.
I måndags eskalerade konflikten ytterligare när Unionen varslade om blockad mot Tekniska Verken. Dessa sympatiåtgärder gäller arbete vid Teslas laddstationer i Linköping och Katrineholm. Och nu är det dags igen.
Under torsdagen varslade Unionen om blockad vid J&B Maskinteknik AB. Företaget utför regelbundet service och lagning av viktig utrustning vid Teslas verkstäder. Sympatiåtgärden innebär att J&B kommer vara förhindrade att utföra dessa uppgifter framöver. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt tror att åtgärderna kommer bli kännbara för Tesla.
– Vår bedömning är att det kommer försvåra för Tesla att bedriva sin verksamhet, det här är lite bredare än tidigare varsel. Syftet är att understödja IF Metall och hjälpa dem att öka trycket på Tesla så att de tecknar kollektivavtal, säger han.
Kan Tesla inte bara anlita en annat företag som lagar deras utrustning?
– Absolut, självklart är det en fråga som vi följer. Men vi bedömer att det finns ett kunnande hos våra medlemmar på J&B som inte är helt enkelt att ersätta.
Vilken effekt har Unionens tidigare sympatiåtgärder haft?
– If Metall uppger att våra åtgärder har gjort det besvärligt och kostsamt för Tesla att bedriva sin verksamhet, men uppenbarligen inte tillräckligt besvärligt så att de valt att teckna avtal.
Unionen har en hel del medlemmar på Tesla, vad säger de om era konfliktåtgärder och vill de ha kollektivavtal?
– Det finns en pågående dialog. Som alltid i medlemsgrupper finns det olika uppfattningar men jag bedömer att det finns en acceptans hos våra medlemmar på Tesla kring sättet vi i Unionen gör det här på.
J & B Maskinteknik Aktiebolag
Unionen varslade den 7 november. Företaget utför regelbundet arbete på Teslas verkstäder med att bland annat serva och laga viktig utrustning som behövs på en verkstad. Konflikten bryter ut den 19 november - om Tesla inte tecknar kollektivavtal innan dess.
Tekniska Verken AB
Unionen varslade den 4 november. Företaget installerar och underhåller Teslas laddstationer, blockaden syftar till att förhindra att el nyansluts till Teslas laddstolpar i Katrineholm och Linköping. Konflikten bryter ut den 15 november.
Kiwa Sweden AB, DEKRA Industrial AB, Qvalify AB
Sympatiåtgärder på DEKRA Industrial AB (14 maj), KIWA Sweden AB (4 juli) och Qvalify AB (3 oktober). Samtliga företag besiktigar utrustning som Tesla använder på sina verkstäder.
Den 17 oktober i fjol varslade IF Metall om strejk på Tesla. Detta efter att LO-förbundet under en längre tid förhandlat med om att få till kollektivavtal på företaget.
Unionen, som också har medlemmar på Elon Musks stora bilföretag, har hittills hållit sig utanför konflikten. Tills nu.
Under torsdagen varslade Unionen om blockad av allt arbete som företaget Dekra Industrial AB utför för Teslas räkning. Syftet med åtgärden är att öka trycket på Tesla att teckna kollektivavtal med IF Metall.
– Unionen kommer i alla lägen försvara den svenska kollektivavtalsmodellen. Sympatiåtgärder handlar om solidaritet. För att stötta IF Metall och för att öka trycket på Tesla att teckna kollektivavtal varslar Unionen nu om sympatiåtgärder på Dekra, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef, Unionen.
Unionen har hittills hållit sig utanför konflikten. Vad har förändrats som gör att det är rätt läge nu?
– Vi har kommit fram till att det är rätt läge att gå in i konflikten nu. Dels handlar det om att IF Metall önskar det här av oss och dels att det är en åtgärd som vi tror har effekt, men inte en monumental effekt. Stridsåtgärden har ett starkt stöd hos de berörda medlemmarna på Dekra, och omkullkastar inte tryggheten för de anställda där, säger Martin Wästfelt.
Varslet avser blockad av allt arbete som Dekra Industrial AB utför för åt Tesla på samtliga av Dekras anläggningar i Sverige. Enligt Unionen besiktigar Dekra bland annat de fordonslyftar som Tesla använder på sina verkstäder.
Konflikten bryter ut den 14 maj kl. 14.00, om inte Tesla väljer att teckna kollektivavtal innan dess. Unionen utesluter inte att konfliktåtgärderna kan utvidgas om blockaden kringgås.
– Det här kommer ytterligare försvåra verksamheten för Tesla. Vi bedömer att det är en lämplig första åtgärd för att öka trycket och få Tesla att inse det orimliga och omoderna i sin hållning. Sen får vi se hur Dekra agerar och vilka eventuella åtgärder som får följa beroende på hur situationen utvecklar sig, säger Martin Wästfelt.
Dekra Industrial AB har 500 anställda på ett 40-tal orter i landet. Bolaget utför bland annat besiktningar av maskiner och utrustning inom industrin.
– Jag tror inte att det kommer att påverka oss nämnvärt. Tesla är en oansenlig kund i det stora hela, säger Mikael Schula, ordförande för en av Unionenklubbarna inom Dekra Industrial AB.
Strejken, som skulle brutit ut på Klarna på tisdag, är avblåst. Sent på fredagen accepterade parterna medlarnas bud och facken drog tillbaka de varslade stridsåtgärderna.
Överenskommelsen innebär att Klarna från och med årsskiftet kommer att vara medlemmar i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation. Det medför att företaget omfattas av kollektivavtal mellan BAO och Finansförbundet, Sveriges Ingenjörer och Akavia. Men inte Unionen, vars klubb på företaget har varit mest drivande i frågan om att få till kollektivavtal.
Konkret innebär det att Unionenmedlemmarna på Klarna nu kommer att byta till Finansförbundet.
− Det är klart att vi gärna hade sett att Klarna hade tecknat ett avtal där vi hade varit part så medlemmarna hade kunnat vara kvar i Unionen men så här är spelets regler. Men det är inte det avtalsförslag som vi lagt fram, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
Trots att Unionen inte får kollektivavtal med Klarna ser man utgången av konflikten som en seger.
− Det är absolut en seger eftersom hela striden har handlat om att få till kollektivavtal. Vi har drivit frågan i många år och det är underordnat vilket avtal det handlar om. Det viktiga är att våra medlemmar på Klarna får kollektivavtal på sin arbetsplats. Och det har vi uppnått nu.
− Vi har fått ett starkt stöd för att ta den här fajten, både av medlemmar och från andra förbund. Det känns jättestort att det här är klart. Det är inte ett litet motstånd som vi har brottat ner.
Unionen har jobbat med att få till ett kollektivavtal på Klarna i närmare åtta år. Parterna har suttit vid förhandlingsbordet sedan i våras men för två veckor sedan avslutade Unionen och Sveriges Ingenjörer förhandlingarna eftersom facken ansåg att man inte kom längre. Några dagar senare lade facken ett strejkvarsel. Flera andra fackförbund anslöt och varslade om sympatistrejk.
Hur ser ni på att Klarna väljer bort Unionen?
− En arbetsgivare måste få ha en uppfattning om var de har sin tillhörighet och det finns flera avtal som kan tillämpas på Klarna. Utifrån hur de driver sin verksamhet är det inte fel med bankavtalet. Vi gör inte anspråk på att finnas på det området och då blir detta en naturlig konsekvens.
Att medlemmar måste byta fackförbund förekommer då och då. Tidigare i år bytte till exempel anställda på Forex från Finansförbundet till Unionen.
− Vi har ordnade relationer med Finansförbundet och eftersom de har avtalsrätten kommer våra medlemmar att byta dit. Det är spelets regler, säger Martin Wästfelt.
Från Klarna, som under de senaste veckorna lyft fram åtskilliga nackdelar med kollektivavtal för bolagets räkning, hörs nu helt andra tongångar.
”Jag är glad att vi träffat ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet. Vårt fokus i förhandlingarna har varit att säkra operativ frihet, att fortsatt kunna fatta snabba beslut och fortsätta odla vår unika och framgångsrika kultur, som tusentals medarbetare uttryckt sin uppskattning för i veckan. Jag är övertygad om att vi kommer att dra nytta av det här avtalet och att Klarna kan bidra till att göra den svenska modellen starkare från insidan,” säger Sebastian Siemiatkowski, vd på Klarna, i en skriftlig kommentar.