Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Frågan ställs väl för att man ska se om den jobbsökande har självkännedom. En del tipsar om att man inte ska exemplifiera med något jobbrelaterat. Annars kan man ta ett exempel och visa att man jobbar med att ändra sig, till exempel "jag tycker att det är jobbigt att tala inför folk. Men jag jobbar med det och jag tycker att det är kul att jobba med det. Jag vet att det här arbetet innebär att jag måste tala inför folk och det tycker jag är roligt". Ett visst mått av ärlighet måste det vara, säger Unionens karriärcoach Moa Andersson.
Många har förberett sig på att få frågan. Ibland är de så förberedda att de oombedda nämner inte bara en dålig egenskap utan flera.
- Säger de inget antal finns det inte anledning att ge mer än ett exempel. Man ska inte nämna situationer där arbetsgivaren kan måla upp negativa bilder.
Lika svårt som det kan vara att inför en potentiell arbetsgivare peka på sina brister, lika svårt kan det vara att nämna sina starka sidor utan att känna sig ytterst olutheransk.
- En bra rekryterare ber om exempel på när man har gjort bra ifrån sig. Om de inte gör det kan du själv sätta in dina positiva egenskaper i ett sammanhang.
Vem är inte nervös på intervjun? Det vet de som intervjuar och de har i regel förståelse för det. Men försök ändå att tänka på att ta ögonkontakt med alla som intervjuar, för det är ofta mer än en person, och försök att ha ett avslappnat kroppsspråk.
- Träna med någon innan du går på intervju. En bra idé kan vara att boka en intervju med till exempel ett bemanningsföretag först. Då får man bra träning. Det är synd att gå på intervju till drömjobbet det första man gör, säger Moa Andersson.
När du kommer till intervjun får du ofta frågan om du vill ha något att dricka, kaffe eller vatten. Tacka ja. Det ger dig en stund utanför intervjusituationen som dels gör att du kan känna dig mer avslappnad, dels ger dig tillfälle att vara lite social.
Ett glas vatten kan också vara bra att ha under intervjun när det uppstår en tyst stund. Man behöver inte prata på hela tiden. Den som intervjuar måste ha chans att skriva ned dina svar också.
Ibland är det svårt att veta om det nervösa svar man just hällde ur sig var vad rekryteraren ville ha.
- Ställ checkfrågor. Fråga "var det svar på din fråga?". Det ger bättre matchade svar och öppnar upp för dialog. Dessutom visar man vilken sorts kollega man är, säger Moa Andersson.
Ofta får den arbetssökande redan vid intervjun ange löneanspråk. Men det är något man bör dra ut på så länge som möjligt. Har arbetsgivaren väl bestämt sig för att erbjuda dig jobbet är din förhandlingsposition långt mycket bättre än innan.
- Om man får frågan om löneanspråk tycker jag att man ska be att få ta det vid ett villkorssamtal. Inför det är det viktigt att ta reda på om det finns kollektivavtal, bland annat för att veta om man har ITP. Om pensionslösningen är en annan tycker jag att man ska ringa facket för att höra efter om det är bra.
Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger.
– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green.
På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit.
– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.
Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.
– Det kändes som en done deal, säger han.
När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor.
– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter.
Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.
– I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.
Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.
Att inte få någon respons när man söker jobb kan kännas jobbigt. Frida Norrman är leg psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi. Hon berättar hur man kan påverkas av att bli ghostad.
– Får man inga svar eller någon återkoppling är det lätt att börja tvivla på varför och förlägga sin tolkning eller förklaring till varför svar uteblir till att det handlar om en själv. Tolkningar som till ex- empel handlar om att man inte är tillräckligt bra eller att ens ansökan med hur man presenterat sig själv eller sina meriter inte duger. Det kan leda till en känsla av skam. Om man börjar tolka situatio- nen negativt kan tankar om att man inte är önsk- värd, att man är långt ifrån vad gäller ens kvalifi- kationer eller att det är något fel på en uppstå, säger Frida Norrman.
I en undersökning av Linkedin med 500 HR-specialister och rekryteringschefer i Sverige uppgav 83 procent att de är medvetna om att utebliven respons, alltså ghosting, kan påverka kandidaternas självförtroende negativt. Trots det är det många som blir ghostade när de söker jobb. Kanske kan det ha något att göra med vad psykologen Sara Henrysson Eidvall berättar är ”MUM effekten” – Minimizing Unpleasant Message? Vi drar oss alltså från att lämna negativa besked.
– En bra arbetsgivare vårdar sitt arbetsgivarvarumärke. Kandidaterna ska man vara rädd om för de kommer tipsa sina kompisar eller bli dina nya kunder eller en vacker dag är de som ska rekrytera dig. Världen är inte så stor. Vi möter varandra i nya roller, säger Sara Henrysson Eidvall.
Allt fler vittnar om att de blir ghostade när de söker jobb. Det visar en ny undersökning från Linkedin. I undersökningen med 1000 yrkesverksamma i Sverige uppgav 35 procent att de vid något tillfälle blivit ghostade av en rekryterare.
Du har lagt ned både tid och energi för att få till ett personligt brev till den roll du söker. Sedan har du svarat på alla rekryterarens frågor, kallats till en intervju och förberett dig för att kunna ge dem det bästa möjliga intrycket. Efter intervjun blir det tyst. Tiden går – du har blivit ghostad. Men varför?
– Det kan finnas många olika anledningar. Till exempel att platsen redan har tillsatts genom en känd kandidat, att de har fått ett stort antal ansökningar och inte hinner med eller att de inte har i sin rekryteringsprocess att svara alla sökande, säger Alexandra Sjöberg, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen.
I en annan undersökning av Linkedin där respondenterna var HR-specialister och rekryteringschefer i Sverige uppgav 75 procent att rekryterare inte alltid har tid att svara på alla ansökningar.
– Många rekryterare är överbelastade, de jobbar med för många uppdrag parallellt och de prioriterar tyvärr fel. Sedan tror jag att det finns de som tycker att det är obekvämt att ge negativa besked. Man drar sig från det för att man tycker det är jobbigt. Som närmsta chef måste man utbilda eller coacha hur man ger konstruktiv feedback, säger Malin Nordh Hellström, rekryteringskonsult och grundare av Reperio Search.
Att inte få någon återkoppling i en rekryteringsprocess är jobbigt, men det kan även skada arbetsgivarens varumärke.
– Ghosting är ett stort problem och det skadar ryktet i rekryteringsbranschen, varumärket för arbetsgivaren och kandidatupplevelsen. En av de viktigaste sakerna i vårt jobb är att återkoppla och att hålla en kontinuerlig dialog, säger Malin Nordh Hellström.
Text: Carolina Högling
Ordet ghosting används vanligen i datingsammanhang. Språktidningen skriver att det betyder att ”göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken”. Om man pratar om att bli ghostad i rekryteringssammanhang betyder det att inte få någon återkoppling från rekryteraren efter en inskickad ansökan eller intervju.
