Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Rekrytering tar för lång tid

84 procent av jobbsökare anser att rekryteringsprocesser tar för lång tid. Och mer än hälften tycker att chefer är för dåligt pålästa under anställningsintervjun.
Ola Rennstam Publicerad 20 maj 2019, kl 10:54
Colourbox
4 av 10 har upplevt att chefen hellre pratat om sig själv än lyssnat under anställningsintervjun. Colourbox

Rekryterande chefer lyckas ofta inte leverera enligt jobbsökarnas förväntningar. Det visar en undersökning från rekryteringsföretaget TNG. Det handlar framför allt om för långsamma rekryteringsprocesser men också om chefens agerande under anställningsintervjun. 57 procent har upplevt att chefen varit dåligt påläst om deras cv under anställningsintervjun och fyra av tio har upplevt att chefen hellre pratat om sig själv än lyssnat under anställningsintervjun.

Brist på återkoppling under processens gång är ett annat problem för jobbsökarna. 86 procent i undersökningen vill så snabbt som möjligt få besked när de inte längre är aktuella för ett jobb de sökt, trots det uppger hälften av dem att de sällan eller aldrig får information om när deras ansökan inte längre är aktuell. Och åtta av tio har inte fått någon förklaring från företaget om varför de inte längre är aktuella för tjänsten.

Läs också: Så rekryterar du med respekt

Det förväntar sig jobbsökare

  • 86 procent vill få besked så snabbt som möjligt när de inte längre är aktuella för ett jobb de sökt.
  • 84 procent efterfrågar snabbare rekryteringsprocesser.
  • 65 procent vill få besked så fort ett nytt beslut tas kring deras ansökan (när ansökan är mottagen, om de gått vidare, när det är dags för intervju, etc.)

... och dessa brister upplever jobbsökarna:

  • 80 procent får sällan eller aldrig information om varför deras ansökan inte längre är aktuell.
  • 57 procent har upplevt att chefen inte varit påläst om deras cv under anställningsintervjun.
  • 49 procent får sällan eller aldrig information om när deras ansökan inte längre är aktuell.
  • 37 procent har upplevt att chefen hellre pratat om sig själv än lyssnat under anställningsintervjun.
  • 34 procent har varit med om att chefen inte ställt några frågor om deras kunskap eller erfarenhet under intervjun.
  • 22 procent får sällan eller aldrig bekräftelse på att deras ansökan är mottagen.


Över 1 500 jobbsökare inom områden som ekonomi, teknik, IT, finans, marknadsföring, kundservice, försäljning, administration, HR, inköp och logistik deltog i undersökningen.

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.