Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Kicka igång efter sommarlovet: 4+4 tips

Gick du ut gymnasiet i våras? Passade du på att njuta ett sista, långt sommarlov? Skönt. Men nu är det dags att få fart och sätta vardagens rutiner, annars är det lätt att sommarlovet glider över i en lång höst av arbetslös planlöshet.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Visst är det härligt med sommarlov. Men nu är det slut! Dags att sätta igång och göra det som ska göras. Colourbox

När man ska sätta nya rutiner efter nästan två månaders ledighet är det smart att starta smått. Lättast är förstås om man redan har ett jobb eller en utbildning med tider att passa.

Har du inte det ligger ansvaret på dig själv: att komma upp i samma tempo som övriga på arbetsmarknaden är ett sätt att göra dig anställningsbar. Faktiskt. Dessutom hinner du få saker gjorda, som att söka jobb eller utbildning. Men försöker du bli alldeles oerhört effektiv dag ett är risken att du tröttnar redan dag två. Ta ett par steg i taget.

Här är 4+4 tips för att kicka igång efter sommarlovet och börja jaga det jobb du drömmer om.

  1. Vakna på morgonen. Låter enkelt, men kan vara nog så kämpigt efter att ha vant kroppen vid långsam uppstigning och egentligen inte har något som kallar. Sätt väckarklockan på senast kl 8.00 - inte senare! Oavsett när du gått och lagt dig.
     
  2. Gå upp genast! Ligg inte kvar och kolla sociala medier eller netflix från sängen. Gör det istället med en kopp kaffe eller te vid matbordet. Gör ett nyhetssvep. Häng med i vad som händer i Sverige och världen.
     
  3. Klä dig! Att släpa runt i tofflor och morgonrock hela dagen kan ge en slags frihetskänsla, men det är inte den frihetskänslan du är ute efter nu. Nu är du ute efter att skaffa dig resurser att ägna dig åt det du vill och få betalt för det  (eller hur?). Man ska inte underskatta de små signalerna till det egna psyket, att klä sig signalerar att dagen är igång.
     
  4. Gör ett schema med tidpunkter för dagen. Men försök inte göra allt på en gång. Då kommer du bara att känna dig oduglig istället för duktig. Börja med att avsätta halva dagen åt utbildnings- eller jobbsökande, till exempel från 9-12. Det klarar du lätt. Öka sedan till 9-14, 9-15. Avsätt tid för lunch, fika och till exempel träning. Följ ditt schema! Måndag till fredag. Ta helg på helgen.
     

Nu är det dags att börja titta på följande 4 tips, hur du kommer igång och söker jobb eller utbildning. Tipsen kommer från Unionens coach Johan Fogelberg:

  1. Fundera på vad du tycker om att göra. Tänk ut ett par olika, breda områden. Det kan vara musik, teknik, kläder, biståndsarbete eller  vad som helst. Skriv ned och rangordna dem utifrån ”Gillar bäst!” till ”Skulle jag kunna tänka mig att jobba med”.
     
  2. Fokusera sedan på ditt förstahandsval, och fundera på vilka som jobbar inom det området. Vilka yrkesroller finns det där? Vad gör de? 
    Om du inte vet – prata med någon du tror vet! Kanske har du någon kompis, släkting, granne eller liknande som vet mer om det än du själv? Googla på området + lediga jobb och se vad du får upp. Finns det jobbannonser du kan kolla in, rekryteringsfirmor/ bemanningsbolag som sysslar just med det området?
    Poängen är att försöka få så bra koll på ditt favoritområde som möjligt. Då kommer du också kunna se vilka delar av det som verkar spännande och vilka som kanske verkar helt ointressanta.
     
  3. När du har fått lite mer koll på ditt favoritområde så vet du säkert också om du behöver utbilda dig för att få jobba med det, eller om du kan börja arbeta med det direkt och så att säga börja nedifrån. Handlar det om utbildning så kolla vilka som anordnar dem, vad som krävs för att komma in, om upplägget verkar lockande och när sista ansökningsdatum går ut. Och – sök!
     
  4. Upprepa detta med de tre-fyra områden du är mest intresserad av. Skriv ner allt. När du sedan ska prata med utbildare eller företag du vill komma i kontakt med behöver du skärpa till dig lite mer. Då gäller det att ha funderat igenom vad du ska säga för att ge ett bra intryck. Du kan lägga upp det såhär:

 

​a) Hej, jag heter……..

b) Jag ringer dig därför att … (ditt intresse för området + varför du ringer just till hen).
c) Jag undrar … (en eller några tydligt formulerade frågor).
d) Tack så jättemycket för din tid och den information jag har fått! Vet du någon annan jag kanske skulle prata med också för att få veta ännu mer?

 

Coachens kommentar: Som coach har jag pratat med många människor om framtiden, och en sak är lika för alla: Det blir bäst när vi väljer att göra något som lockar oss. Något som är spännande eller roligt och något som innebär utmaningar som triggar.

Du kommer helt säkert träffa på saker i arbetslivet du inte gillar, som jobbiga arbetstider och tråkiga uppgifter, dåliga chefer etc. Det blir mycket lättare att anstränga dig om du brinner för jobbet som helhet. Dessutom gör du mycket bättre intryck på folk om du kontaktar dem med ett verkligt intresse. Den du pratar med tycker det är roligare att prata med dig och berättar oftast mer än om du ringer bara för att du måste.

Slutligen är kartläggningen en bra träning i att söka och få nya idéer. Du kommer nog få veta saker du inte hade en aning om, och det hjälper dig att planera vad du ska hitta på i arbetslivet den närmaste tiden, och kanske även på längre sikt.

Lycka till!
/Johan Fogelberg

RUTINER – TRIST MEN BRA

Ja, det är trist med rutiner. Men också väldigt effektivt. Rutiner gör ditt liv enklare. De minskar skuldkänslor, oro och stress.

När du får in bra rutiner kommer du snart att göra det du ska utan att tänka på det. Och tanken på att ta dig an en uppgift blir inte överväldigande.

Rutiner kan också hjälpa dig att höja din motivation när du märker att du får saker gjorda.

Har du någon form av koncentrationssvårigheter är det ännu viktigare att du sätter och följer tydliga rutiner, hur trist det än verkar.

Att sätta bra rutiner för dig själv kommer att göra under för din framtida jobbkarriär.

Coaching Center

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.