Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Har du varit på en intervju som känts bra men ändå inte gått vidare? En möjlig orsak kan vara att arbetsgivaren googlat dig. Skälen till att arbetsgivare väljer att bakgrundskolla arbetssökande är flera.
– Det kan handla om att de söker efter lämpliga kandidater, gör en grovgallring för att få ned antalet sökande eller för att skilja ut likvärdiga kandidater i rekryteringens avslutningsfas.
Det säger forskaren Christel Beckman, som i en studie tillsammans med kollegan Anna Hedenius, analyserat rekryterares av arbetssökande.
Det kan även vara så att man vill kika på vad den som söker jobbet har för sig på sociala medier.
Forskarnas intervjustudie gjordes visserligen innan Dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft 2018. Men orsakerna till varför arbetsgivare googlar kandidater kvarstår.
I och med GDPR skärptes kraven på hur personliga uppgifter ska hanteras. Det finns massor med information om jobbsökande att leta rätt på om en arbetsgivare vill, men allt som finns är inte relevant. Och då är det inte heller lagligt att ta reda på.
Men exakt vad som gäller i rekryteringssammanhang är fortfarande ingen lätt fråga att svara på. Det menar Evelin Palmér, som är jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
– Frågan är svår eftersom det skiljer sig från fall till fall och det finns så få exempel vi kan utgå ifrån, eftersom GDPR fortfarande är så pass nytt.
Enligt Evelin Palmér är möjligheten till bakgrundskoll större när det gäller tjänster där man har stort ansvar, till exempel för ekonomi, personal eller säkerhet.
– Vid rekryteringar som inte faller under de kriterierna är det däremot förbjudet.
Hon betonar att GDPR även innefattar en öppenhetsprincip och rätten till information.
– Den betyder att det ska vara klart och tydligt för den arbetssökande hur deras personuppgifter behandlas. Du ska veta att rekryteraren samlar in personuppgifter, varför de samlas in och hur de används.
Evelin Palmér säger att den arbetssökande även ska få information om vilka ytterligare rättigheter som hen har enligt GDPR, till exempel rätten att få tillgång till sina personuppgifter eller att få dem rättade eller raderade.
– Informationen ska vara lätt att förstå. Och om uppgifterna samlas in från någon annan källa än den arbetssökande själv ska den lämnas i rimlig tid, inte längre än en månad, menar Evelin Palmér.
Susanna Kjällström, jurist på Unionen, har samma uppfattning.
– Lagen säger att all behandling av personuppgifter som sker helt eller delvis automatiserat måste ske i överensstämmelse med GDPR. Att läsa om någon på nätet – oavsett om det på Linkedin, Facebook eller annat – är en personuppgiftsbehandling och måste ske i överensstämmelse med GDPR, det vill säga att kandidaten informeras om sökningen redan innan bakgrundskontrollen sker.
Om arbetsgivaren bryter mot GDPR kan hen anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten.
– Den som är medlem i ett fackförbund bör då genast kontakta sitt förbund för vidare rådgivning, säger Susanna Kjällström.
Unionens jurist Susanna Kjällström om var gränslinjerna för bakgrundskollar enligt GDPR går.
➧ Arbetsgivaren kollar upp dig på yrkesnätverket Linkedin utan att informera dig i förväg.
KOMMENTAR: Sannolikt tillåtet ur ett rättsligt perspektiv när du är arbetssökande. Definitivt tillåtet om du har länkat till din profil i ansökan.
➧ Arbetsgivaren ser att ni har gemensamma kontakter på Linkedin och ringer upp dem. Information sker enbart muntligt. Du har inte blivit informerad om detta.
KOMMENTAR: Ett muntligt samtal omfattas inte av GDPR. Det är rättsligt okej. Däremot kan GDPR komma in i bilden om samtalet dokumenteras. Här gäller i stället artikel 8 i Europakonventionen, som handlar om rätten till skydd av de egna personuppgifterna.
Även arbetsmiljölagen kan användas tillsammans med föreskriften OSA (som hanterar kränkningar och trakasserier). Utifrån dem går det att argumentera för att beteendet inte är okej. Tyvärr brukar det vara svårt i det här sammanhanget att kräva skadestånd av en privat arbetsgivare bara för att denne brutit mot artikel 8 eller arbetsmiljölagen.
➧ Arbetsgivaren kollar upp dig på Facebook och Instagram utan att informera dig. Inga anteckningar görs.
KOMMENTAR: Se föregående resonemang. Unionens utgångspunkt är att det som regel inte är tillåtet att kolla upp en arbetssökandes eller arbetstagares Facebook, men bedömningen blir sannolikt en annan om du är vän på Facebook med personen som kollar. Unionen rekommenderar därför att man noga tänker igenom om man ska vara vän med en chef på sociala medier, eftersom det ger chefen obegränsad tillgång till information du lägger ut där.
➧ Arbetsgivaren ser att ni har gemensamma kontakter på sociala medier och kontaktar dem via mejl för att fråga om dig. Du har inte förvarnats.
KOMMENTAR: Inte okej. Här gäller GDPR, eftersom frågan och svaret dokumenterats via mejl.
Tre chefer om den känsliga frågan om – och i så fall varför – de googlar sina kandidater.
Johanna arbetar som rekryterande chef och teamledare på ett stort svenskt företag med över 1 000 anställda i Sverige. Till sitt eget team brukar hon få en handfull kandidater från HR-avdelningen som hon sedan intervjuar. Hon berättar att hennes egen bakgrundskoll brukar vara att hon tittar på kandidatens Linkedinprofil, men det är också allt.
– Att gå in på Facebook eller Instagram känns inte professionellt. Jag har inget behov av att se familjefoton eller resebilder. För mig är det viktigt att jag rekryterar en person som är kompetent för tjänsten, trevlig att arbeta med och har vettiga värderingar som överensstämmer med vårt företags.
Johanna menar att det som skulle kunna få henne att tappa intresset för kandidaten är om hon upptäckte att den sökande uttalar rasistiska eller andra extrema åsikter på Linkedin.
– Det har tack och lov aldrig inträffat. Å andra sidan informerar vi tydligt när vi söker medarbetare att vi har många utlandsfödda och arbetar aktivt för mångfald och inkludering.
– Därför tar jag för givet att de som söker arbete hos oss även delar våra värderingar.
– Dessutom gör vi flera personlighetstester och skulle någon avvika markant inom något fält brukar testerna avslöja det ganska snabbt.
Anna arbetar med rekrytering i eget bolag mot kommunikations- och marknadsföringsbranschen. Hon kollar ofta på Linkedin.
– Det första jag brukar lägga märke till är profilbilden som jag tycker ska vara neutral. Linkedin är ju ett arbetsnätverk så partybilder eller liknande hör inte hemma här. Jag brukar också titta efter ”informella referenser”. Det betyder referenser som den sökande inte har uppgivit men där jag ser att vi har gemensamma kontakter på Linkedin.
Anna berättar att hon även brukar titta på vilka grupper man följer och vilka slags inlägg man gör.
– Söker jag någon som exempelvis ska arbeta med hållbarhetskommunikation kollar jag om personen följer grupper som diskuterar hållbarhet, kommenterar hållbarhetsfrågor eller på något annat sätt är intresserad av ämnet. Då förstärker det min bild av att det här är en person som passar bra för tjänsten.
Lars är rekryterande chef på ett IT-företag. Företaget annonserar men går ofta på rekommendationer. Därefter sätter en noggrann urvalsprocess in. Den innefattar fler intervjuer, personlighetstester och referenskoll.
– Vi är väldigt noga med att allt måste gå rätt till. Som IT-företag vet vi att det inte är tillåtet enligt GDPR att kolla upp den arbetssökande hur som helst utan att han eller hon informeras om det och ger sitt godkännande. Därför brukar vi alltid informera, både muntligt och skriftligt, att referenskoll utöver de referenser som kandidaten har angivit kan ske.
Fotnot: Namnen är fingerade.
Text: Katarina Markiewicz
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Koordinatorn Mona Björklund, 54, är en fena på att söka dolda jobb. Med ett förflutet inom mediebranschen och fastighets- och byggbranschen ser hon positivt på att snart hitta ett nytt arbete. Hon har lyckats förr.
– Dolda jobb finns egentligen överallt. Det handlar främst om att vara tillräckligt nyfiken och hålla sig informerad om den bransch man är intresserad av.
Själv skulle hon vilja arbeta med hållbarhet och har därför breddat sin kompetens genom att gå två yrkesutbildningar inom hållbarhet – återbruk och miljöcertifieringar.
– Jag tror att det är inom det området många av framtidens yrkesroller kommer att finnas. Och för mig som redan arbetat med fastigheter och bygg är det en naturlig utveckling.
För att hitta de dolda jobben nätverkar Mona Björklund dagligen.
– Jag lägger ut inlägg på Linkedin, kommenterar andras inlägg och delar. Jag deltar på webbinarier och branschdagar inom bygg och fastighet. Därefter skickar jag kontaktförfrågningar till alla jag varit i kontakt med, för att få ett så brett nätverk som möjligt. Utöver det nämner jag för så många som möjligt att jag letar nytt arbete.
Hon berättar att när hon går på konferenser så händer det att hon går fram till talarna, ibland bara för att tacka för dragningen eller med en följdfråga, men även för att fråga om det är okej att de knyter kontakt på Linkedin.
– När jag sedan lägger personen till mitt nätverk påminner jag om vårt möte.
Ett annat sätt Mona Björklund använder sig av är att tacka ja när olika intressanta arbetsgivare bjuder in till studiebesök via Linkedin.
– Jag var på ett studiebesök som fastighetsbolaget Fabege bjöd in till. Efter det skrev jag ett inlägg om min upplevelse. Det fick nästan 10 000 visningar. Och när det tidigare i år var fyra dagars Nordbygg på Stockholmsmässan ”flyttade” jag mitt kontor dit. Nätverkandet är ju för att själv bli sedd, men också för att få nya idéer om nästa steg. Det ger alltid ringar på vattnet.
Hon ger exempel på en typisk nätverkssituation.
– Jag hade lyssnat på en föreläsning på Nordbygg. Blev fikasugen och såg Stockholm stads monter där de bjöd på kaffe. Där stod en man och vi började prata. Jag ”hisspitchade” och berättade vad jag ville arbeta med och han svarade att ”då är jag nog helt rätt person för dig.” Det visade sig att han är projektledare på Stockholms stad och arbetar med just återbruk inom kommunen för bygg- och fastighetsbranschen. Just då hade de inget rekryteringsbehov, men vi knöt kontakt i sociala medier. Att nätverka handlar ju också om att tänka framåt. Därför borde även de som är anställda ta nätverkandet till sig.
Hon ger ett annat konkret exempel.
– Mitt nätverkande hade gjort att jag fått kontakt med ansvarig för något som heter Renoveringsdagarna, arrangerat av Realstad. Den ansvarige undrade om jag inte ville delta på deras konferens. Vilket jag såklart ville, trots att det kostade en hel del. Då frågade jag om jag kunde hjälpa till på något sätt mot att få närvara. Och det nappade han på, så jag fick den stora äran att hälsa alla deltagare välkomna och pricka av dem. Det var suveränt och gav mig chansen att hälsa på alla och få många nya kontakter i mitt nätverk.
Det finns dock några utmaningar med att skapa kontakter och hitta dolda jobb, förklarar Mona Björklund.
– Du kan ju inte bara höra av dig och be om ett jobb. Det viktigaste är ingången – vad är syftet med att du hör av dig till just det här företaget? Det löser jag genom att jag omvärldsbevakar, läser branschpress och tittar på årsredovisningar. Då känner jag mig mycket säkrare när jag söker de dolda jobben, samtidigt som arbetsgivaren ser att jag tar jobbsökandet på största allvar och är väl påläst.
Text: Katarina Markiewicz.