Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Sjuka får vara sjuka längre

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska tas bort. Det föreslår regeringen med stöd av Vänsterpartiet, i den kommande budgetpropositionen. De nya reglerna ska börja gälla från 1 februari 2016.
Lina Björk Publicerad
JanErik Henriksson/TT
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är glad över regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. JanErik Henriksson/TT

I dag får du inte vara sjukskriven längre än 2,5 år. Allvarligt sjuka har ingen tidsgräns för hur länge de kan få sjukpenning. Men övriga blir av med sin ersättning när de dagarna tagit slut. 

Sedan årsskiftet 2009 har uppskattningsvis 100 000 personer utförsäkrats på grund av reglerna. Men över 70 procent har sedan återvänt och fått sjukpenning igen.

Nu vill Regeringen med stöd av Vänsterpartiet ta bort den bortre gräns som alliansregeringen införde.

- Jag är glad att vi nu nu kan ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som lett till en försämrad ekonomisk situation för många människor, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, i en kommentar till förslaget.

Regeringen föreslår även  att föräldrapenningens grundnivå höjs från nuvarande 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Något man hoppas särskilt ska gagna ekonomin i barnhushåll med låga inkomster.

Förslagen ska träda i kraft 1 februari 2016. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Läsarna om att leva på sjukersättning: ”Stor fattigdom”

Kollegas rapportering om svårigheten att få sjukersättningen att räcka till mat, kläder och hyra har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om stora utmaningar att få ekonomin att gå ihop.
Lina Björk Publicerad 10 juni 2026, kl 05:59
Sjukersättning
Carina Jonssons sjukersättning sänktes efter att en anonym tipsare informerat Försäkringskassan om hennes kennelverksamhet.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

 

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”

Socialförsäkring

Försäkringskassan vill ta över kontroll av vab

Försäkringskassan vill ändra vem arbetsgivare ska rapportera vab till. Myndigheten vill själv få in uppgifter om frånvaro direkt från arbetsgivare, för att kunna kontrollera om föräldrar fuskar eller gör fel.
Sandra Lund Publicerad 15 april 2026, kl 13:01
Mobiltelefon som visar Försäkringskassans tjänst för vård av barn, där vab kan anmälas och ersättning sökas.
Försäkringskassan vill att arbetsgivare ska rapportera vab-frånvaro direkt till myndigheten, för snabbare kontroller av utbetalningar.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Försäkringskassan har i en så kallad hemställan till regeringen lämnat förslag om lagändringar för rapporteringen av vab –  vård av barn.

I dag ska arbetsgivare skicka in anställdas frånvaro för vab i arbetsgivardeklarationer till Skatteverket. Det började gälla första januari förra året. 

Nu vill Försäkringskassan i stället att arbetsgivare rapporterar direkt till Försäkringskassan. 

På så sätt kan myndigheten omedelbart kontrollera om frånvaron stämmer. Något som man tror ska hindra bidragsbrott, och felaktiga utbetalningar.

Vanligaste felet: lön och vab samtidigt

Enligt Försäkringskassan är den vanligaste orsaken bakom en felaktig utbetalning att föräldern arbetat med lön och samtidigt begär ersättning för vård av barn.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Försäkringskassan: “Färre ska fastna i skulder vid återkrav”

Stämmer uppgifterna betalas ersättningen ut. 

Annars kommer Försäkringskassan begära in kompletterande uppgifter från föräldern. 

Om man inte skickar in dem, betalas inget ut.

Försäkringskassan kan även i dag kontrollera felaktiga utbetalningar, men först i efterhand.

– Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt. Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv, säger Nils Öberg i pressmeddelandet.