Den som är hemma från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn kan få ersättning från Försäkringskassan, så kallad vab (vård av barn). Förra året betalade Försäkringskassan ut 6,5 miljoner vab-dagar. Det är en minskning på ungefär 10 procent jämfört med året innan. 

Försäkringskassan tror att det kan finnas tre förklaringar till minskningen. En är att det finns färre små barn i Sverige.

– Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest. Så det är naturligt att det totala antalet vab-dagar sjunker över tid, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Lämna sjuka barn på förskolan

En annan förklaring kan vara att föräldrar lämnar sina barn på förskolan, trots att de inte är helt friska.

– En anledning till att vabbandet var högt direkt efter pandemin kan vara att vi var mer restriktiva med att ta smittade barn till förskolan. Det skulle kunna vara så att det beteendet nu klingar av, säger Patrik Zetterberg.

Försäkringskassan tror också att ökade möjligheter till hemarbete efter pandemin leder till att fler vobbar, alltså jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om det sjuka barnet.

Lättare att vobba för tjänstemän

Möjligheten att vobba skiljer sig stort mellan yrkesgrupper. Enligt en analys från pensionsbolaget Säkra vabbar chefer inom IT, HR och samhällsservice minst. Mest vab blir det för medarbetare i yrken som kräver fysisk närvaro. 

Dessutom är vab-dagarna ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Förra året tog kvinnor ut 63 procent av alla vab-dagar. Det påverkar såväl inkomst som karriärmöjligheter och framtida pension, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.

– Den här utvecklingen riskerar att både snedvrida bilden av vem som faktiskt tar ansvar för barnen och öka klyftorna mellan tjänstemannayrken och praktiska yrken. Vab är nödvändigt, men inte gratis. Om samma person alltid vabbar blir effekten stor över tid, särskilt för den som redan tjänar mindre.

Det kan vara svårt att komma ihåg exakt vilken dag barnet varit sjuk, om det går för lång tid mellan vab-dagen och dagen man ansöker om ersättning. Att ta fel på sjukdag är ett av de vanligaste felen Försäkringskassan ser i sin statistik för ersättningar. Riksdagen har därför beslutat att ändra reglerna. I stället för de 90 dagar du har på dig att skicka in en anmälan om ersättning, kommer du från och med 1 april endast ha 30 dagar på dig. 

Undantag från 30-dagarsregeln

Samma tidsspann gäller för den som ansöker om 10 dagars ersättning vid ett barns födelse eller som ansökt om kontaktdagar, exempelvis varit med i barnens förskola eller skola. Om du ansöker om sorgedagar efter att du mist ett barn gäller inte 30-dagars regeln. Där finns fortfarande ingen tidsgräns alls.  Undantag gäller också för föräldrar som vabbar ett allvarligt sjukt barn. 

Vab över månadsskiftet – två olika regler kan gälla

Skulle ditt barn vara sjuk i skarven kan det bli så att du behöver ta hänsyn till två olika regler. Dagarna i mars 2026 har man 90 dagar på sig att ansöka om. Dagarna i april har man 30 dagar på sig att ansöka. 

Skulle du glömma att ansöka i tid har du inte rätt till ersättning. I undantagsfall kan du få pengar, men då ska du exempelvis varit så allvarligt sjuk eller skadad att du inte haft möjlighet att söka i tid. 

Felaktig vab-ersättning kan leda till sanktionsavgift

Från och med 1 juli kan den som fått fel utbetalning från socialförsäkringen straffas med en bidragsspärr och en sanktionsavgift. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. 
I förslaget får Försäkringskassan och Pensionmyndigheten till uppgift att besluta om en sanktionsavgift för den som lämnat felaktiga uppgifter eller begärt för stora belopp.

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.