Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Hon fick nobben av Försäkringskassan

Rödljuset slår om till grönt, men Lena Edin-Widén kan inte trycka ned foten på gaspedalen. Hon får svårt att andas och stapplar ur bilen. Kan det vara en hjärtattack?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Hon ser sig om efter en läkarmottagning eller sjukhus, men plötsligt känner hon inte igen sig trots att hon åker samma väg till jobbet på Ericsson varje dag.
Sedan blir det svart och när hon vaknar står det flera människor med vita rockar intill hennes säng. De ser bekymrade ut. Hon får diagnosen fysisk, psykisk och emotionell utmattning.

Kollapsen föranleds av ett enormt arbetstempo. Lena Edin-Widén är product manager på Ericsson, med ansvar för marknadsföring, försäljning och strategiskt arbete inom sitt produktområde. Det blir mycket resor och ett hårt pressat schema. Chefen är sällan på plats, men Lena har fått löfte om att anställa fler personer till en ny enhet.
- Det var ett arbetsamt jobb men till slut hittade jag kompetenta personer. När det var dags att anställa dem, så gick jag in till chefen som sa: "Nej, vi har strukit det där. Det finns inga pengar". Det var spiken i kistan.

Spiken i kistan innebär en ångestattack vid ett rödljus. Det innebär också att hon inte kan kliva ur sängen på två år. Men förutom kampen att ta sig tillbaka till vardagslivet och arbetslivet, kommer hon även börja föra en annan kamp. Mot Försäkringskassan.

Det sattes in pengar varje månad. Efter två år ringer Försäkringskassan upp och frågar efter en rehabiliteringsplan.
- Jag tänkte vad är det? Två års tystnad och sedan vill de ha en rehabiliteringsplan.

2002 skickar Lena Edin- Widén in en anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. Det går ett år, men kassan hör inte av sig. Till slut ringer hon upp.
- De hade inte sett några papper eller hört talas om mitt ärende. Som tur var hade jag tagit kopior på allt så jag skickade in dem igen.
Sedan är det dags att skicka in ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Hon får beskriva sin vardag på jobbet, den orimliga arbetsbördan, chefer som inte är närvarande, arbetstider och mycket annat.  Handläggaren svarar att hon skrivit en genomarbetad och omfattande ansökan, och att det inte är mycket att tillägga. Ansökan avslås.
- Jag kände inte så mycket. Det orkade jag inte. Men jag tog ändå kontakt med Unionen och en ombudsman som hjälpte mig vidare.

LO-TCO Rättsskydd tar sig an ärendet. Lena Edin-Widén skaffar sig utlåtande från sakkunniga på utmattningssyndrom, läkare och från stressmottagningen på Karolinska Institutet. Hennes jurist skickar ett brev till chefen på Ericsson för att fråga hur arbetssituationen såg ut. Han bekräftar hennes berättelse. Länsrätten avslår överklagandet.
- De konstaterade att visst hade Försäkringskassan gjort en dålig utredning. Men det räckte inte.

Lena Edin-Widén fortsätter att samla in utlåtanden. En specialist i psykiatri uttalar sig om hennes symptom och bekräftar att de är orsakade av arbetet. En av dem som varit med och tagit fram Försäkringskassans riktlinjer uttalar sig om hennes ärende och styrker hennes berättelse.  Kammarrätten avslår, men även de konstaterar att Försäkringskassan gjort en dålig utredning.
- Det känns som ett spel. Min chef, läkare och specialister styrker mina symptom. Försäkringskassan har aldrig kontaktat mig och gjort en utredning. När jag har kontaktat dem vet de inte vem jag är och har vid flera tillfällen tappat bort mina papper.

Nu har det gått nästan 14 år sedan Lena Edin-Widén föll ihop vid den trafikerade korsningen. Hon börjar komma tillbaka till livet, men det är tufft att kriga. Särskilt när huvudet inte hänger med som förr. Hon har svårt med koncentrationen, glömmer lätt, måste vila mycket.
- Det är hårresande vad som krävs för att sätta sig in i Försäkringskassans regler och det spel som pågår. Man måste för det första vara frisk och för det andra jurist.

Sista instans blir högsta förvaltningsdomstolen. Men de vill inte gå vidare med hennes fall utan hänvisar till att ärendet har avgjorts i kammarrätten. En kammarrätt som konstaterar att Försäkringskassan inte gjort en ordentlig utredning. I samma veva väljer Lena att JO-anmäla kassan, för orimligt lång handläggningstid och obefintlig utredning. JO riktar kritik mot Försäkringskassan och uppmanar dem att bättra sig.

I dag har Lena Edin-Widén startat eget företag. Hon föreläser om hur man får hög prestation och välbefinnande att gå ihop och hur man hanterar stress på individuell och organisatorisk nivå. En andra överklagan till förvaltningsrätten, för en annan sjukdomsperiod kan bli aktuell. Men Lena tar en dag i taget.
- Jag kräver ingen särbehandling. Jag vill bara att mitt fall ska utredas på ett professionellt sätt och att kassan håller sig till regelverket.  Min chef bekräftar min berättelse om hur arbetssituationen såg ut, det tillkommer hela tiden ny forskning som klarlägger sambandet mellan stress och utmattning och dess konsekvenser, och JO riktar kritik mot Försäkringskassan för att de inte utreder arbetsskadeärenden på ett tillfredsställande sätt. Det tar för lång tid på sig för att svara den försäkrade. Varför sätter kassan inte bara igång och ställer frågor till berörda och utreder ärendet som de ska?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.

Ett litet barn får näsan torkad av en vuxen person. Bilden illustrerar vab och vård av sjukt barn.
Slarv, fusk eller missförstånd kring reglerna för vab och sjukpenning kommer blir dyrare efter 1 juli. Utöver återkrav vid fel kommer en ny avgift tas ut på minst 2368 kronor per gång. Foto: Martina Holmberg/TT

Från 1 juli infördes en ny avgift för den som får ett återkrav av Försäkringskassan, oavsett om felet var av misstag eller medvetet. Det kan till exempel handla om att man inte rapporterat att man har ändrad lön, har flyttat, eller om man blandat ihop dagar man vabbat och jobbat. 

Sanktionsavgiften blir minst 2 368 kronor

Den nya sanktionsavgiften är 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka. Ju högre återkrav från Försäkringskassan - desto högre blir alltså prislappen på den nya sanktionsavgiften. 

Den lägsta avgiften du kan få betala är 2 368 kronor, vilket motsvarar 4 procent av prisbasbeloppet. 

Fredrik Falk är verksamhetsområdeschef på den nybildade bidragsbrottsavdelningen på Försäkringskassan. Han svarar på Kollegas frågor om de nya reglerna via mejl. 

Gäller regeln om nya avgifter även mindre fel i en utbetalning under 500 kronor? Att avgiftsbeloppet blir minst 2 368 kronor,  även om summan är flera gånger högre än återkravet?  

Fredrik Falk. Foto: Försäkringskassan

"Det gäller oavsett storleken på beloppet som man är återbetalningsskyldig för. Men Försäkringskassan gör alltid en bedömning av om sanktionsavgift ska betalas eller inte."

Avgifterna kan sänkas eller slopas om de anses uppenbart oskäliga. Vem avgör det enskilda ärendet? Vilken praxis kommer gälla?

Fredrik Falk skriver: "Det är handläggaren som utreder om den enskilde är återbetalningsskyldig för ersättning man fått som också avgör om sanktionsavgift ska betalas. Till stöd för bedömningen har handläggaren stöd i hur regelverket är tänkt att tillämpas."

Försäkringskassan kan sänka avgiften i enskilda fall

"Det kan finnas förmildrande omständigheter och det bedöms från fall till fall. Det kan till exempel vara kognitiva svårigheter eller om man är inlagd på sjukhus. Undantag kan också bli aktuellt om avgiften till exempel riskerar att en vårdnadshavare inte kan försörja sitt barn." 

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2026. Felaktigheter ska ha gjorts efter det datumet för att den nya sanktionsavgiften ska bli aktuell. 

Om en person anser att Försäkringskassan fattat fel beslut när den fått ett återkrav och en sanktionsavgift - hur kan man agera då?

Fredrik Falk på Försäkringskassan:  

”I allt beslutsfattande om återkrav och sanktionsavgift kommunicerar vi skriftligen förslag till beslut innan själva beslutet fattas. Då har man möjlighet att inkomma med synpunkter. När beslutet väl är fattat, och man anser att det är fel, kan man begära både omprövning av beslutet men även överklaga till förvaltningsdomstol efter beslut i omprövning.”

Syftet från regeringen är att minska bidragsbrott och slarv med uppgifter som orsakar felaktiga utbetalningar. 16 procent av alla vab-ansökningar bedöms innehålla något fel enligt Försäkringskassans stickprover, visar en rapport från 2025. 

Vilka är de vanligaste felen ni upptäcker i vab-ansökningar?

"Det vanligaste är att man anmält vab för dag som man arbetat eller att man anmält fler dagar än de man vårdat barn. Om man upptäcker att man lämnat fel uppgift är det viktigt att man kontaktar Försäkringskassan så fort som möjligt. Om du gör en frivillig rättelse innan Försäkringskassan kontaktar dig, så behöver du inte betala sanktionsavgiften", svarar Fredrik Falk. 

Kvinnor tog ut nästan 63 procent av vab-dagarna

Svenskarna ansökte om 6,5 miljoner vab-dagar 2025.  Under samma år fick nästan 846 000 personer ersättning för vab, vilket var färre än året innan. 

Nästan 63 procent av alla vab-dagar betalades ut till kvinnor. För andra året i rad gick andelen dagar som togs ut av pappor ner.

Nya reglerna för sanktionsavgift vid återkrav

Från den 1 juli 2026 kan den som får återkrav från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten också behöva betala en sanktionsavgift. Reglerna gäller fel som den sökande själv har orsakat, oavsett om felet varit medvetet eller berott på misstag.

De nya reglerna om extra avgift gäller utbetalningar som innehållit fel som den sökande gjort, inte om myndigheten eller arbetsgivaren gjort fel. Avgifterna gäller oavsett om det är medvetet begångna fel, i brottsligt uppsåt, eller om misstag gjorts utan egen vetskap. 

Så stor blir sanktionsavgiften

Sanktionsavgiften till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten är 25 procent av det belopp som ska återbetalas. Summan kommer inte att vara lägre än fyra procent av prisbasbeloppet för det aktuella året. Under år 2026 kommer sanktionsavgiften därför ligga på som minst 2 368 kr vid ett återkrav. 

Kan slopas eller sättas ned i ömmande fall

I vissa situationer kan sanktionsavgiften bli lägre eller helt tas bort, vilket bedöms av handläggare från fall till fall. Det kan vara att man har "kognitiva svårigheter", eller om avgiften riskerar att drabba personens minderåriga barn hårt ekonomiskt. 

Gäller inte Arbetsförmedlingens program

Sanktionsavgifterna gälle inte de ersättningar som Försäkringskassan betalar ut till personer som deltar i program hos Arbetsförmedlingen. Det gäller alltså inte aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning.

Då införs en bidragsspärr

Personer som gör allvarliga fel medvetet, men också omedvetet (så kallad grov vårdslöshet), kan också från den 1 juli 2026 bli avstängda helt från flera socialförsäkringsersättningar. Avstängningen kan gälla mellan 3 månader och 3 år.

Läs mer hos Försäkringskassan: Läs mer om hur sanktionsavgiften fungerar
Läs mer hos Pensionsmyndigheten: Sanktionsavgift och bidragsspärr - det här behöver du veta | Pensionsmyndigheten

Socialförsäkring

Läsarna om att leva på sjukersättning: ”Stor fattigdom”

Kollegas rapportering om svårigheten att få sjukersättningen att räcka till mat, kläder och hyra har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om stora utmaningar att få ekonomin att gå ihop.
Lina Björk Publicerad 10 juni 2026, kl 05:59
Sjukersättning
Carina Jonssons sjukersättning sänktes efter att en anonym tipsare informerat Försäkringskassan om hennes kennelverksamhet.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

 

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”