Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Snart kan du vabba om skolan stänger

Om ditt barns skola stänger till följd av corona ska du ha rätt att vabba. Det föreslog regeringen under onsdagen. De nya reglerna ska även gälla om skolan stänger för att personalen är sjuk.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Snart har du rätt till vab om skolorna stänger på grund av corona. Jonas Ekströmer / TT

Flera skolor har stängt på grund av coronakrisen. Regeringen har dessutom beslutat om en lag som gör det möjligt att stänga alla förskolor och skolor om smittläget skulle bli värre. Hittills har det dock inte varit möjligt att få ersättning för vab, vård av barn, för den som är hemma med ett friskt barn som inte har någon skola att gå till.

Men nu föreslår regeringen i sin extra ändringsbudegt att reglerna ändras. Från den 25 april blir det därmed möjligt att vabba om en skola stänger på grund av coronasmittan. Regeringen skriver att de ekonomiska konsekvenserna för den som inte kan jobba för att förskolan eller skolan har stängt kan bli omfattande. Därför finns det skäl att under en begränsad tid utöka möjligheterna för föräldrar att få ersättning för vab om en skola stänger för att minska spridningen av coronaviruset.

De utökade möjligheterna till vab gäller även om en skola stänger för att en stor del av personalen är frånvarande.

Rätten att vabba gäller för den som har barn som inte har fyllt tolv år. För äldre barn krävs att barnet har ett särskilt behov av vård och tillsyn på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder. Enligt de nya reglerna behöver man dock inte ha ett läkarintyg för att styrka det särskilda behovet. Syftet med att slopa intyget är att avlasta vården.

Läs mer: Värt att veta om vab

Det ska också, precis som nu, vara möjligt att överlåta vab till någon annan som tar hand om barnet, exempelvis en morfar eller farmor.

Ersättningen för vab vid skolstängning blir något lägre än vid vanlig vab. Föräldrar kommer att få ungefär 90 procent av den ersättning de normalt får. Regeringen räknar med att snittersättningen blir 891 kronor per dag.

Det är oklart hur mycket de nya reglerna kostar statskassan, enligt regeringen. Kostnaden beror på hur många verksamheter som stänger, hur länge de stänger och hur många föräldrar som måste använda ersättningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.