Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Slopat karensavdrag förlängs

Efter en lugnare sommar har ansökningarna om ersättning för karensavdrag återigen slagit i höjden. Nu har regeringen beslutat att förlänga stödet till april nästa år och höjer ersättningsbeloppet.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Ansökningarna om karensavdrag och smittbärarpenning har stigit i takt med att smittspridningen av corona ökar. Claudio Bresciani / TT

Med anledning av coronaviruset och för att minska smittspridningen slopades karensavdraget i mitten av mars, genom att staten betalar ut ersättning för första dagen du är hemma från jobbet. Du måste dock ansöka om ersättningen hos Försäkringskassan och det var det en hel del som gjorde. I mitten av april ansökte 225 702 personer om att få ersättningen. Ansökningarna ökade sedan veckan efter, för att sedan stadigt minska till sommaren.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

Men nu har det tagit fart igen. I mitten av november ansökte 114 535 personer om ersättning för karensdagen. Regeringens plan var att avdraget skulle återkomma vid årsskiftet men det datumet är nu framflyttat till sista april 2021. Samtidigt höjer man schablonbeloppet till 804 kronor.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

Även ansökningarna om smittbärarpenning har slagit alla rekord, visar siffror från Försäkringskassan. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen, majoriteten för Salmonella. När regeringen i början av året beslutade att coronaviruset ska klassas som en samhällsfarlig sjukdom och man därmed har möjlighet att ansöka om ersättningen, ansökte lika många i april, som under hela 2019. Samma månad slog ansökningarna i höjden och låg på 470 stycken, jämfört med åtta året innan. Det rekordet har nu reviderats upp då cirka 600 personer ansökte om ersättningen i slutet av november.

Läs mer: Rekordmånga ansökte om smittbärarpenning

Då har du rätt till smittbärarpenning

● En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.

● Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom

● Du har en smitta, sjukdom eller ett sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

● Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Smittbärarpenningen är 80 procent av din lön, men taket är 810 kronor per dag.

Karensavdrag - så ansöker du om ersättning

  • Om du är anställd sjukanmäler du dig som vanligt till din arbetsgivare, som betalar ut sjuklön till dig de första 14 dagarna. Arbetsgivaren gör karensavdraget som vanligt. Du ansöker sedan i efterhand om ersättning för karensen på Mina sidor på Försäkringskassans hemsida.
  • Om du är egenföretagare ansöker du om ersättning för karensen och kan få ersättning för de första 14 dagarna i sjukperioden, oavsett vilken karenstid du har.
  • Ersättningen betalas normalt ut inom 5 dagar.
  • Slopat karensavdrag gäller även om du är arbetslös, föräldraledig eller anställd utan sjuklön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.