Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukförsäkring: Regeringen föreslår höjd sjukpenning

Sjukpenning även efter 365 dagar, flexiblare regler för den som är deltidssjukskriven och höjt ersättningstak. Regeringens budgetförslag om ändringar i sjukförsäkringen välkomnas av Unionen.
– Man måste bli frisk innan man kan börja jobba igen, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
Anita Täpp Publicerad 20 september 2021, kl 15:27
Christine Olsson/TT, Anders Wiklund/TT
Regeringen vill se enklare regler för den som är deltidssjukskriven. Christine Olsson/TT, Anders Wiklund/TT

I dag presenterade regeringen sitt förslag till budget för 2022. I den finns reformförslag till en kostnad på runt 74 miljarder kronor.

En av de förslagna reformerna är att sjukförsäkringen ändras. Det bland annat genom att det ska bli möjligt att få sjukpenning också efter 365 dagar och att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av att dessa dagar har gått.

Martin Linder, Unionens ordförande, är nöjd med ändringarna.

– De är både välkomna och nödvändiga för att vi ska ha en sjukförsäkring värd namnet, som man kan lita på och där det accepteras att man måste bli frisk innan man börjar jobba igen, säger han.

Vad är bäst med de föreslagna ändringarna?
– En av de största brister i den nuvarande modellen är att rehabiliteringen inte har fått tillräckligt stor plats och att man nu föreslår att det ska kunna göras undantag efter 365 dagar. Det tycker vi är ett viktigt steg på vägen för att man ska kunna slutföra sin rehabilitering och ha en större chans att återgå i arbete.

– En annan viktig del, som vi länge har pekat på, är att det behövs en större flexibilitet när det gäller deltidssjukskrivna. I dag ska arbetstiden fördelas jämt över veckan, vilket blir väldigt fyrkantigt. Att man nu föreslår att det blir mer flexibelt är ett viktigt steg. Sedan har vi ju också länge drivit att taket på ersättningen ska höjas, så att det omfattar fler, och att det nu blir så är också väldigt positivt.

Du har tidigare sagt att dagens system inte är verklighetsbaserat. Vad menar du med det?
– Det viktigaste är att det har försvårat rehabiliteringen, genom att man antingen inte har haft tid att bli färdig med den eller inte har kunnat få rätt förutsättningar, och därmed också minskat chansen att komma tillbaka i arbete.

Regeringen vill även se över behovet att ändra karensavdraget för vissa grupper, som inom kontaktnära yrken inom sjuk- och äldrevården. LO vill i stället att karensavdraget tas bort helt. Vad tycker Unionen?
– Vi har den hållningen att vi ändå tycker det är rimligt att det kan behövas någon form av självrisk i systemet. Men att ge vissa grupper undantag från det, som man föreslår, kan ändå vara en rimlig väg framåt.

En nyhet i dag har varit att budgeten också innehåller ett förslag om att en familjevecka ska införas. Vad tycker Unionen om en sådan reform?
– Vi tycker att alla insatser som skapar bättre förutsättningar för mer balans i arbetslivet och livet i övrigt är välkomna. Så generellt tycker vi det är bra med den här typen av reformer.

Är du nöjd med budgeten som helhet?
– Ja, förutom sjukförsäkringen är det viktigaste att det nu också tas avgörande steg för att genomföra trygghetsöverenskommelsen så att vi får ett helt nytt omställningssystem på plats.

– Vi tycker också att det är väldigt välkommet att reformen om etableringsjobb ser ut att komma på plats. Den är viktig för att skapa förutsättningar och stärka individer som står långt från arbetsmarknaden.

Vad saknas i budgeten?
– Svensk ekonomi går väldigt bra och starkt just nu. Men ett av problemen på arbetsmarknaden är att det finns stora behov och stor brist på högkvalificerad arbetskraft. Därför finns också ett stort behov av att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och omställning.

– Visserligen vill man ta ett antal steg nu enligt budgeten. Men det behöver göras ytterligare för att se till att utbildningsutbudet verkligen anpassas efter yrkesverksammas behov och förutsättningar. Och då krävs mer öronmärkta pengar och resurser till utbildningssystemet.

Det är ännu oklart om regeringen kommer att få igenom sin del av budgeten i riksdagen då det sannolikt kräver stöd både från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Tror du att det kommer lyckas?
– Ja, det där verkar mer handlar om partipolitik än sakpolitik och partipolitik försöker jag undvika att kommentera, så det återstå att se. Men jag tycker det är viktigt att alla partier tar ansvar, inte minst för att trygghetsöverenskommelsen kommer på plats.

Ändringsförslag i sjukförsäkringen

  • Taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp.
  • Tiden som man kan vara sjuk förlängs. Det ska vara möjligt att få sjukpenning även efter 365 dagar.
  • Regelverket vid prövningen dag 365 i sjukskrivningen ändras så att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av antalet dagar som gått.
Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.