Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Många vobbar i vabruari

Att jobba samtidigt som man är hemma med sjukt barn blir allt vanligare. En undersökning från Unionen visar att 60 procent väljer att ta med sig arbetet hem när barnen är krassliga i stället för att vabba. Vanligast är det bland män, chefer och högutbildade.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Vanligast är vobb bland män, chefer och högutbildade. Colourbox

Influensa, förkylningar och vinterkräksjuka. Februari är av tradition den månad då sjukanmälningarna skjuter i höjden - på arbetsplatser, dagis och skolor. Att månaden börjat kallas ”vabruari” är ingen tillfällighet och många kämpar med att få arbetsliv och privatliv att gå ihop.

En undersökning från Unionen visar att det blivit allt vanligare att vobba, det vill säga att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man är hemma med sjukt barn.

En majoritet vobbar för att hinna med sina arbetsuppgifter och två av tre anger att det gör det för att de inte har någon att lämna över sitt jobb till. Det är en ökning för tredje året i rad och gäller i ännu högre grad chefer, där 76 procent väljer att arbeta hemma med sjuka barn. Närmare hälften vobbar för att underlätta för sina kollegor. Däremot hamnar ekonomiska skäl långt efter, bara en av tre vobbar för att inte få den lägre ersättningen från Försäkringskassan.

Av de som vobbar skulle drygt var tredje dock helst slippa och en tredjedel känner sig otillräckliga gentemot sitt barn, i högre utsträckning gäller det kvinnor och yngre. Av dem som inte vobbar skulle en dryg fjärdedel vilja ha möjlighet att göra det, särskilt yngre tjänstemän.

Undersökningen visar dessutom att 80 procent av dem som vabbar, det vill säga låter bli att ta jobbet med sig hem, ändå är tillgängliga för sin arbetsgivare i någon mån.

– Vi ser en uppluckring av traditionella ramar för tid och rum. Det behövs en bred diskussion på arbetsplatserna om hur vi jobbar så att det gränslösa arbetslivet kan bli någonting fullt ut positivt. Tjänstemännen är lojala mot sitt arbete och är i princip alltid tillgängliga för jobbet. Arbetsgivaren behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen i en kommentar.

I nästa nummer av Kollega, som kommer ut den 24 februari, tittar vi närmare på hur tjänstemännen löser livspusslet när barnen blir sjuka.

Fakta

Vobba = jobba hemifrån samtidigt som man vårdar sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vård av sjukt barn. Ger ersättning från Försäkringskassan, inte tillåtet att arbeta samtidigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Anna Bodin nekas sjukersättning: ”Snart flyttar jag ut i skogen”

Efter en operation som tog bort större delen av tunntarmen måste Anna Bodin från Göteborg ha blöja på grund av ständig diarré. Men Försäkringskassan menar att alla möjligheter till jobb inte har uttömts och hon nekas sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 2 november 2026, kl 06:00
Anna Bodin i Göteborg har nekats sjukersättning fem gånger
Anna Bodin har nekats sjukersättning fem gånger och hon är inte ensam. Hälften av dem som söker den ersättningen hos Försäkringskassan får nej.  Foto: Nicke Messo.

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

Vi har träffat tre personer som har hamnat där. Här är Annas historia. 

–  Inte en enda sjukdag har jag haft på mitt förra jobb, säger Anna Bodin från Göteborg när hon ska beskriva sitt arbetsliv. 
 

Hon jobbade som chef i många år. Men under de senaste 20 åren har det inte blivit mycket jobb. Några allvarliga diagnoser, bland annat lungemfysem och Chrons, en kronisk och inflammatorisk tarmsjukdom, har gjort vardagen komplicerad. En stor del av tunntarmen har opererats bort och hon behöver stundtals använda blöja på grund av ständig diarré. 

Därför ansökte hon om sjukersättning i mitten av 2000-talet. Sedan dess har hon sökt fem gånger och fått avslag lika många gånger. 

Hon är inte ensam. Drygt hälften av dem som söker ersättningen får nej av Försäkringskassan. 

–  Varje gång får jag börja om, och förklara 50 års sjukdomshistoria. Och ändå har jag haft utlåtanden från experter och en tidigare bedömningsläkare på Försäkringskassan. Men det blir nej i alla fall. 

 

Försäkringskassan: för frisk för ersättning

När hon slutade sitt jobb levde hon på ett avgångsvederlag en tid. Sjukpenning har hon haft i omgångar som sjukskriven, men efter en arbetsträning som hon inte kunde slutföra tyckte Försäkringskassan att hon avbrutit sina förpliktelser i förtid och satte stopp för ersättningen. 

I dag lever hon på försörjningsstöd, en ersättning kommunen ger till ekonomiskt utsatta (se ruta). Men även där finns krav på att delta i aktiviteter som ska minska avståndet till arbetsmarknaden. 

– Socialen vill egentligen inte betala ut försörjningsstöd eftersom jag är sjuk. De tycker att jag ska vända mig till Försäkringskassan. Och Försäkringskassan tycker att jag är för frisk för ersättning och ska jobba i stället. Det är en ond cirkel.

Jag kan inte unna mig någonting. 
Ibland köper jag en resa med Västtrafik.

Anna Bodin anses för frisk för att få sjukersättning från Försäkringskassan 
Ett flertal diagnoser under tjugo års tid har hållit Anna Bodin borta från arbetsmarknaden. Men Försäkringskassan nekar henne ändå såväl sjukersättning som sjukpenning och anser att hon kan söka vissa jobb.  Foto: Nicke Messo.

De fysiska symptomen av hennes sjukdomar är psykiskt påfrestande. Men den ekonomiska stressen är värre. 

– Stressen för pengar gör mig sjuk. Jag har fullständig panik, snart flyttar jag ut i skogen. Jag kan inte unna mig någonting. Ibland köper jag en resa med Västtrafik och åker hem till en väninna, men det är ungefär det jag har råd med. 

"Hade jag inte haft min hund hade jag inte orkat" 

– Eftersom jag lever själv och inte kan få hjälp av andra så är jag ju helt i händerna på myndigheterna. Ett sent utbetalningsbesked av försörjningsstödet innebär katastrof för mig. 

Hur ser du på framtiden och möjligheten till sjukersättning?

– Tyvärr tror jag att det handlar mycket om vem man möter på andra sidan telefonen. Om det är en handläggare som lyssnar och förstår så kan det gå vägen. Annars vet jag inte, hade jag inte haft min hund hade jag inte orkat. 

–  Det jag säkert vet är att om jag hade fått sjukersättning så hade jag haft en helt annan livssituation, där jag slapp all stress över pengar. Jag hade kunnat planera mitt liv på ett helt annat sätt och varit mycket friare. Med all säkerhet friskare, jag hade kanske till och med kunnat bidra till samhället, säger Anna Bodin. 

Vad är försörjningsstöd?

  • Försörjningsstöd (som förr kallades socialbidrag) är en tillfällig ekonomisk hjälp som du kan ansöka om hos socialtjänsten i din kommun, om du inte kan betala dina vanliga utgifter eller försörja dig själv. 
  • Ett krav för att få ersättningen är att du aktivt måste söka jobb och vara inskriven på Arbetsförmedlingen. 
  • Ersättningen ska täcka kostnader som till exempel hyra, el och hemförsäkring.

Källa: Socialstyrelsen 

Det här är rehabiliteringskedjan

Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge du har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan.

Dag 1–90: Arbetsförmågan prövas mot ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.

Dag 91–180: Prövningen utökas. Du bedöms mot om du kan utföra något annat arbete alls hos din nuvarande arbetsgivare.

Dag 181 och framåt: Arbetsförmågan prövas mot hela den ordinarie arbetsmarknaden. Du behöver då inte längre kunna klara ett arbete hos din nuvarande arbetsgivare för att förlora eller behålla sjukpenningen, såvida det inte finns särskilda undantag. 

Källa: Försäkringskassan