Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Många vobbar i vabruari

Att jobba samtidigt som man är hemma med sjukt barn blir allt vanligare. En undersökning från Unionen visar att 60 procent väljer att ta med sig arbetet hem när barnen är krassliga i stället för att vabba. Vanligast är det bland män, chefer och högutbildade.
Ola Rennstam Publicerad 17 februari 2014, kl 11:06
Colourbox
Vanligast är vobb bland män, chefer och högutbildade. Colourbox

Influensa, förkylningar och vinterkräksjuka. Februari är av tradition den månad då sjukanmälningarna skjuter i höjden - på arbetsplatser, dagis och skolor. Att månaden börjat kallas ”vabruari” är ingen tillfällighet och många kämpar med att få arbetsliv och privatliv att gå ihop.

En undersökning från Unionen visar att det blivit allt vanligare att vobba, det vill säga att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man är hemma med sjukt barn.

En majoritet vobbar för att hinna med sina arbetsuppgifter och två av tre anger att det gör det för att de inte har någon att lämna över sitt jobb till. Det är en ökning för tredje året i rad och gäller i ännu högre grad chefer, där 76 procent väljer att arbeta hemma med sjuka barn. Närmare hälften vobbar för att underlätta för sina kollegor. Däremot hamnar ekonomiska skäl långt efter, bara en av tre vobbar för att inte få den lägre ersättningen från Försäkringskassan.

Av de som vobbar skulle drygt var tredje dock helst slippa och en tredjedel känner sig otillräckliga gentemot sitt barn, i högre utsträckning gäller det kvinnor och yngre. Av dem som inte vobbar skulle en dryg fjärdedel vilja ha möjlighet att göra det, särskilt yngre tjänstemän.

Undersökningen visar dessutom att 80 procent av dem som vabbar, det vill säga låter bli att ta jobbet med sig hem, ändå är tillgängliga för sin arbetsgivare i någon mån.

– Vi ser en uppluckring av traditionella ramar för tid och rum. Det behövs en bred diskussion på arbetsplatserna om hur vi jobbar så att det gränslösa arbetslivet kan bli någonting fullt ut positivt. Tjänstemännen är lojala mot sitt arbete och är i princip alltid tillgängliga för jobbet. Arbetsgivaren behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen i en kommentar.

I nästa nummer av Kollega, som kommer ut den 24 februari, tittar vi närmare på hur tjänstemännen löser livspusslet när barnen blir sjuka.

Fakta

Vobba = jobba hemifrån samtidigt som man vårdar sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vård av sjukt barn. Ger ersättning från Försäkringskassan, inte tillåtet att arbeta samtidigt.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.