Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Många vobbar i vabruari

Att jobba samtidigt som man är hemma med sjukt barn blir allt vanligare. En undersökning från Unionen visar att 60 procent väljer att ta med sig arbetet hem när barnen är krassliga i stället för att vabba. Vanligast är det bland män, chefer och högutbildade.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Vanligast är vobb bland män, chefer och högutbildade. Colourbox

Influensa, förkylningar och vinterkräksjuka. Februari är av tradition den månad då sjukanmälningarna skjuter i höjden - på arbetsplatser, dagis och skolor. Att månaden börjat kallas ”vabruari” är ingen tillfällighet och många kämpar med att få arbetsliv och privatliv att gå ihop.

En undersökning från Unionen visar att det blivit allt vanligare att vobba, det vill säga att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man är hemma med sjukt barn.

En majoritet vobbar för att hinna med sina arbetsuppgifter och två av tre anger att det gör det för att de inte har någon att lämna över sitt jobb till. Det är en ökning för tredje året i rad och gäller i ännu högre grad chefer, där 76 procent väljer att arbeta hemma med sjuka barn. Närmare hälften vobbar för att underlätta för sina kollegor. Däremot hamnar ekonomiska skäl långt efter, bara en av tre vobbar för att inte få den lägre ersättningen från Försäkringskassan.

Av de som vobbar skulle drygt var tredje dock helst slippa och en tredjedel känner sig otillräckliga gentemot sitt barn, i högre utsträckning gäller det kvinnor och yngre. Av dem som inte vobbar skulle en dryg fjärdedel vilja ha möjlighet att göra det, särskilt yngre tjänstemän.

Undersökningen visar dessutom att 80 procent av dem som vabbar, det vill säga låter bli att ta jobbet med sig hem, ändå är tillgängliga för sin arbetsgivare i någon mån.

– Vi ser en uppluckring av traditionella ramar för tid och rum. Det behövs en bred diskussion på arbetsplatserna om hur vi jobbar så att det gränslösa arbetslivet kan bli någonting fullt ut positivt. Tjänstemännen är lojala mot sitt arbete och är i princip alltid tillgängliga för jobbet. Arbetsgivaren behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen i en kommentar.

I nästa nummer av Kollega, som kommer ut den 24 februari, tittar vi närmare på hur tjänstemännen löser livspusslet när barnen blir sjuka.

Fakta

Vobba = jobba hemifrån samtidigt som man vårdar sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vård av sjukt barn. Ger ersättning från Försäkringskassan, inte tillåtet att arbeta samtidigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.