Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Kollegornas sjukfrånvaro påverkar dig

Minskade krav på läkarintyg ökar sjukfrånvaron. Och dina kollegors sjukfrånvaro påverkar dig. Det visar en ny rapport från IFAU.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2014, kl 11:45
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

1988 inleddes ett försök med uppskjutet krav på läkarintyg för hälften av befolkningen i Göteborgs kommun. En utvärdering av försöket visar nu att de som krävdes på läkarintyg först efter 14 dagar i stället för efter 7 dagar ökade sin sjukfrånvaro. Rapportens författare kan också konstatera att även de som inte omfattades av förändringen var mer sjukfrånvarande.

– Att de som inte hade ett minskat krav på läkarintyg ändå ökade sin sjukfrånvaro förklarar vi med så kallade sociala interaktionseffekter. Kollegornas minskade krav upplevdes troligen som orättvist, vilket ökade den korta sjukfrånvaron även bland dem som inte omfattades, säger Arizo Karimi, forskare på IFAU, i ett pressmeddelande.

Skillnaderna mellan män och kvinnor var stora i den grupp som fick uppskjutet krav på läkarintyg. Männen reagerade starkare på den borttagna kontrollen, och deras sjukfrånvaro ökade nästan dubbelt så mycket som kvinnornas. I gruppen som inte omfattades påverkades alla lika mycket, dock tycks män och kvinnor framför allt ha påverkats av kollegor av samma kön.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.