Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Han är mångas sista hopp

Göran Söderlunds kunskap om hur Försäkringskassan fungerar inifrån har visat sig kunna vara guld värt för den som är sjuk.
Anita Täpp Publicerad

Göran Söderlund är en av två tidigare chefer vid Försäkringskassan som i dag jobbar med att försöka hjälpa människor få sjukpenning eller sjukersättning.

För ett år sedan kontaktades han av en läkare som tyckte att han måste hjälpa till eftersom läkarintyg inte godkänds och patienterna blir utan pengar. Sedan dess har Göran Söderlund hjälpt flera hundra människor genom att skriva yttranden för omprövning av Försäkringskassans beslut eller överklaganden.

För sin konsulthjälp tar han 3 500 kronor inklusive moms per klient, oavsett hur det går.

– Jag har fått kunder från Arvidsjaur i norr till Malmö i söder. Det kommer nya ärenden varje dag, säger Göran Söderlund.

Han bedömer att cirka 80 procent av de klienter han hjälper är kvinnor, varav många har fått diagnoser som fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom.

De är inte bara nedbrutna av sin sjukdom utan också av Försäkringskassans besked som innebär att de inte längre anses vara sjuka.

– I hälften av fallen är det kvinnornas män som ringer till mig för att få hjälp. För själva mår kvinnorna så dåligt att de inte ens orkar kontakta mig, säger Göran Söderlund.

Hur många av klienterna han lyckats hjälpa är oklart eftersom han inte för någon statistik på det. Men han berättar att han ofta får telefonsamtal från människor som vill tacka för hans hjälp.

Det största problemet med dagens sjukförsäkringssystem är läkarnas agerande, menar Göran Söderlund.

– De måste skriva bättre underlag för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut på dem. Ett exempel är att man måste skriva att man anser att en kronisk utmattning är livslång och inte att man bedömer den vara livslång. Man måste vara övertydlig, säger han.

Men Försäkringskassans agerande skapar också onödiga problem, menar Göran Söderlund.

– Man följer inte Socialstyrelsens rekommendationer om att ta kontakt med läkaren vid ett bristfälligt underlag. Ett annat misstag är att man inte gör som Socialstyrelsen förordar när det gäller diagnoser.

– Man anser ofta att diagnosen inte är medicinsk styrkt. Men de här kvinnorna har ofta många diagnoser och då säger Socialstyrelsen att man ska titta på samsjukligheten. Vilket Försäkringskassan tolkat som att man ska sikta på en diagnos och då missar man helheten, säger han.

Eftersom Göran Söderlund har svårt att hinna med alla sjuka som vill ha hans hjälp håller han nu på att lära upp en ung, tidigare arbetslös, man så att denne ska kunna hjälpa till.

Men vad tycker då Göran Söderlund om att sjuka människor behöver vända sig till honom för att få hjälp?

– Jag tror inte det är regelsystemet i sig som gör att jag behövs. Jag tror att det kan göra att många också kan komma i arbete tack vare det, vilket ju är positivt. Och jag jobbar inte mot Försäkringskassan utan för att den som har rätt till ersättning ska få det.

– Men det är fel när det slår mot de här människorna. Så visst är det hemskt att jag behövs för det här. De betalar ju också till socialförsäkringen. Sedan kan jag tycka att facken och fackjuristerna borde hjälpa till mycket mer. Många har berättat att de vänt sig till sitt fack, som de betalar till, för att få hjälp utan att få det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.