Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Han är mångas sista hopp

Göran Söderlunds kunskap om hur Försäkringskassan fungerar inifrån har visat sig kunna vara guld värt för den som är sjuk.
Anita Täpp Publicerad

Göran Söderlund är en av två tidigare chefer vid Försäkringskassan som i dag jobbar med att försöka hjälpa människor få sjukpenning eller sjukersättning.

För ett år sedan kontaktades han av en läkare som tyckte att han måste hjälpa till eftersom läkarintyg inte godkänds och patienterna blir utan pengar. Sedan dess har Göran Söderlund hjälpt flera hundra människor genom att skriva yttranden för omprövning av Försäkringskassans beslut eller överklaganden.

För sin konsulthjälp tar han 3 500 kronor inklusive moms per klient, oavsett hur det går.

– Jag har fått kunder från Arvidsjaur i norr till Malmö i söder. Det kommer nya ärenden varje dag, säger Göran Söderlund.

Han bedömer att cirka 80 procent av de klienter han hjälper är kvinnor, varav många har fått diagnoser som fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom.

De är inte bara nedbrutna av sin sjukdom utan också av Försäkringskassans besked som innebär att de inte längre anses vara sjuka.

– I hälften av fallen är det kvinnornas män som ringer till mig för att få hjälp. För själva mår kvinnorna så dåligt att de inte ens orkar kontakta mig, säger Göran Söderlund.

Hur många av klienterna han lyckats hjälpa är oklart eftersom han inte för någon statistik på det. Men han berättar att han ofta får telefonsamtal från människor som vill tacka för hans hjälp.

Det största problemet med dagens sjukförsäkringssystem är läkarnas agerande, menar Göran Söderlund.

– De måste skriva bättre underlag för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut på dem. Ett exempel är att man måste skriva att man anser att en kronisk utmattning är livslång och inte att man bedömer den vara livslång. Man måste vara övertydlig, säger han.

Men Försäkringskassans agerande skapar också onödiga problem, menar Göran Söderlund.

– Man följer inte Socialstyrelsens rekommendationer om att ta kontakt med läkaren vid ett bristfälligt underlag. Ett annat misstag är att man inte gör som Socialstyrelsen förordar när det gäller diagnoser.

– Man anser ofta att diagnosen inte är medicinsk styrkt. Men de här kvinnorna har ofta många diagnoser och då säger Socialstyrelsen att man ska titta på samsjukligheten. Vilket Försäkringskassan tolkat som att man ska sikta på en diagnos och då missar man helheten, säger han.

Eftersom Göran Söderlund har svårt att hinna med alla sjuka som vill ha hans hjälp håller han nu på att lära upp en ung, tidigare arbetslös, man så att denne ska kunna hjälpa till.

Men vad tycker då Göran Söderlund om att sjuka människor behöver vända sig till honom för att få hjälp?

– Jag tror inte det är regelsystemet i sig som gör att jag behövs. Jag tror att det kan göra att många också kan komma i arbete tack vare det, vilket ju är positivt. Och jag jobbar inte mot Försäkringskassan utan för att den som har rätt till ersättning ska få det.

– Men det är fel när det slår mot de här människorna. Så visst är det hemskt att jag behövs för det här. De betalar ju också till socialförsäkringen. Sedan kan jag tycka att facken och fackjuristerna borde hjälpa till mycket mer. Många har berättat att de vänt sig till sitt fack, som de betalar till, för att få hjälp utan att få det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Carina Jonsson sjukersättning som är svår att leva på
Carina Jonsson beviljades 25 procents sjukersättning efter en överklagan. Helst skulle hon vilja ha full ersättning, men Försäkringskassan anser att hon kan jobba eftersom hon bedriver en kennel tillsammans med sin familj. Foto: Emelie Asplund

I 20 år hade Carina Jonsson sjukersättning (tidigare kallat förtidspension). Orsaken till det heter fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom som orsakar långvarig smärta och ömhet. Hon beskriver det själv som att ha en influensa som inte går över. 

Hon orkar inte mycket, men det som fått upp henne på morgonen är de finska lapphundar hon och hennes man fött upp i sin Kennel. Någon timme per dag sköter hon om kullarna, som oftast är två per år. 

Men under pandemiåret fick de flera. En anonym tipsare uppmärksammade Försäkringskassan på detta, vilket ledde till att Carina Jonssons sjukersättning drogs in. 

Myndigheten ansåg att hon tjänade bra med pengar på sin kennel och orkade mer än hon berättat. 

– Jag gjorde inte mycket i kenneln, min man och dotter hjälpte till och fodervärdar fanns i närheten. Men jag stod på alla papper, så notan blev indragen sjukersättning och 178 000 kronor i återbetalning. Det var fruktansvärt, jag kunde inte förstå att det var sant. 

När chocken lagt sig bestämde sig Carina Jonsson för att överklaga beslutet. Hon fick rätt till en ersättning på 25 procent. 

Men pengarna – drygt 2 200 kronor i månaden – ser hon inte röken av. Allt går direkt tillbaka till Försäkringskassan. För skulden på nära 200 000 kronor blev hon inte av med. 

Den tar åtta år och fyra månader att betala av. 

I dag försöker hon hanka sig fram på pengarna som kenneln genererar, men i slutändan är det hennes man som står för räkningar, lån och mat. 

– Vi kan inte unna oss någonting, inte gå på bio eller gå ut och äta. Skulle något gå sönder kan vi inte reparera det. Det finns ingen marginal. Helst vill jag ha full sjukersättning men hundarna är mitt liv. Utan dem skulle jag vara död, säger hon. 


ISF: En tredjedel har låg ekonomisk standard 

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. Enligt SCB:s mått räknas du ha det om du har en disponibel inkomst under 14 600 kronor per månad. 

Orsakerna till att inkomstskyddet har försvagats är flera. 

Svårt att leva på sjukersättning enligt ISF
Foto: Anna Sigvardsson

– Det ställs högre krav för att få ersättning i dag. Det innebär att många hinner stå utan arbete länge innan de får rätt till sjukersättning, säger Cecilia Oldertz, en av rapportförfattarna på ISF. 

Enligt reglerna baseras sjukersättningen på genomsnittet av de tre högsta inkomsterna, av de senaste fem till åtta åren (beroende på ålder). 

– Har man haft a-kassa, sjukpenning, eller inga inkomster blir ersättningen väldigt låg. 

De personer som har allra lägst ekonomisk standard är personer som bor ensamma eller som är ensamstående föräldrar. 

Sedan 2005 har antalet personer med sjukersättning mer än halverats, från 540 500 till 223 700 personer. Den största orsaken till det är reformen av försäkringen 2008 som innebar att kraven för att få ersättning skärptes och den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort. 

Även sjukersättningens värde har urholkats över tid. Den följer prisutvecklingen, alltså vad varor och tjänster kostar, i stället för löneutvecklingen. 

– Det betyder att sjukersättningen inte som tidigare fungerar som ett inkomstskydd för personer med nedsatt arbetsförmåga, säger Cecilia Oldertz. 

 

Efter att räkningarna är betalda – Eva väljer bort mat

Eva Riheim i Linköping har full sjukersättning sedan 2008 på grund av Sjögrens sjukdom, som orsakar muskelvärk och extrem trötthet. Efter skatt får hon ut ungefär 15 700 kronor. Då har Kronofogden tagit sitt. 

– Jag fick en utmätning efter en skilsmässa och då blev det tufft att betala räkningarna. Jag betalar fortfarande av den skulden, säger hon. 

Eva Riheim

Eva Riheim hör till dem som kvalade in för sjukersättning 2008 trots att reglerna blev tuffare. Tusenlapparna ska räcka till hyra, hemförsäkring, mediciner, internet och telefon. När alla räkningar är betalda finns en mindre summa kvar till mat. 

– Jag väljer bort mat. Det fattas kanske 3 500 kronor varje månad. Jag vill inte ha mer än jag behöver, men jag vill hålla näsan ovanför vattenytan och det gör jag inte nu, säger hon. 

Eva Riheim ifrågasätter svårigheterna med att få sin sjukersättning godkänd och den summan som betalas ut. 

– Som människa har du inget värde om du inte är frisk. Försäkringskassan krymper min värld genom att betala ut en ersättning som inte går att leva på. Personer kan vara produktiva för samhället även om de är sjuka, bara det finns utrymme för det, säger hon. 

 

ISF: Sjukersättningen ska gå att leva på

ISF pekar på en rad åtgärder som behöver genomföras för att sjukersättningen ska återfå sitt värde. Bland annat hur övergången från sjukpenning till sjukersättning ska bli smidigare. 

– Skillnader mellan de två regelverken behöver minskas för att inte skapa onödiga hinder. Det är olyckligt om ersättningen en person får inte motsvarar den situation personen befinner sig i, säger Cecilia Oldertz. 

Om sjukersättningen ska gå att leva på föreslår ISF också att försäkringen ska följa den ekonomiska utvecklingen. Konstruktionen av inkomstskyddet behöver ses över, liksom vilken indexeringsmodell som ska användas. 

Vad är sjukersättning?

En långsiktig ersättning från Försäkringskassan för personer vars arbetsförmåga bedöms vara varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller skada. 

Hette före 2003 förtidspension eller sjukpension och låg i pensionssystemet. 

För att beviljas ersättningen finns tre kriterier: 

Ålderskrav: Du måste ha fyllt 19 år. (Före 30 kallas det formellt aktivitetsersättning.)  

Permanent nedsättning: Din arbetsförmåga måste vara nedsatt för all överskådlig framtid. Alla medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser ska vara helt uttömda.

Hela arbetsmarknaden: Din arbetsförmåga ska vara nedsatt i förhållande till alla typer av jobb på hela arbetsmarknaden, vilket även inkluderar anpassade arbeten med lönebidrag. 

Källa: Försäkringskassan