Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Färre långtidssjuka ska utförsäkras

Nu ska färre långtidssjuka bli utförsäkrade efter 180 dagar. Det sedan Januaripartierna föreslagit en lagändring. Ett besked som sannolikt också är lugnande för många covidsjuka.
Anita Täpp Publicerad
Christine Olsson / TT
Andelen långtidssjukskrivna som blivit utförsäkrade har ökat kraftigt de senaste åren. Christine Olsson / TT

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av andelen långtidssjukskrivna som blivit utförsäkrade efter 180 dagar, när deras arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Så var det enligt Sveriges Radio Ekot också i år, redan innan coronapandemin.

Läs mer: 27 000 nekades ersättning från Försäkringskassan

I början av 2020 föreslog en statlig utredning att sjuka i stället för att prövas mot hela arbetsmarknaden ska prövas mot ”normalt förekommande arbete”, alltså jobb som faktiskt finns.

Utredningen har legat till grund för den lagändring som regeringen och samarbetspartierna C och L, nu har beslutat att föreslå.

– Det kommer öka tryggheten för de som är sjukskrivna - inte minst de som har vad man kallar för diffusa symptom eller lite mer oklara diagnoser, till exempel de som är långtidssjuka i covid, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Ekot.

– Vi har ju sen tidigare velat att man ska genomföra den här förändringen, men jag skulle gissa att det faktum att vi nu har långtidssjuka i covid gör att andra partier också ser det här problemet och det är ju bra men det var synd att det skulle krävas en pandemi innan det skedde.

Hur de nya reglerna mer konkret är tänkta att fungera är ännu oklart. Men enligt uppgift ska långtidssjuka lättare kunna få skjuta upp prövningen mot normalt förekommande arbeten, förutsatt att man visar att en återgång i arbetet är möjligt vid dag 365.

– De exakta detaljerna kring hur lösningen ser ut det kommer ju försäkringskassan att få återkomma kring men vi ger tydligt besked om att man inte kommer att kastas ut om man till exempel har covid-symptom efter 180 dagar, säger Per Bolund, Finansmarknadsminister, till Ekot.

Enligt uppgift ska lagändringen träda i kraft i mars 2021.

TCO-basen Therese Svanström är glad över beskedet om det nya lagförslaget.

– Det här är ju en fråga som både TCO och medlemsförbunden har kämpat för, så det är ett mycket gott besked, säger hon.

Vad tycker du ska hända med dem som redan är utförsäkrade?
– Jag hoppas man redan i kommande och pågående fall tar sig en rejäl titt på det här med återgång i arbete liksom ökad hälsa, för det behövs, säger Therese Svanström.

– Men när det gäller de redan utförsäkrades situation så är det inte lätt att svara på vad som är rimligt än. Först måste ju det här lagförslaget implementeras. Men det är viktigt att de som redan är i den situationen får rehabilitering och en ny arbetssituation.

Foto Therese Svanström: Camilla Svensk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.